Sammanfattning Kandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet. Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006 Författare: Christina Nilsson och Helena Stare Handledare: Håkan Locking och Klas Sandén Titel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? – Ett empiriskt test av tre teorier Backgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren. Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget. Hypotes B: Desto fler ledande befattningshavare ett företag har desto större skillnad är det mellan deras lön och den verkställande direktörens lön. Hypotes C: Förändringen i den verkställande direktörens kompensation är beroende av aktieägarnas värdeförändring. Metod: Vi valde att genomföra vår undersökning på företag som var registrerade på Stockholmsbörsens A-lista. Vi begränsade oss till företag som redovisat i svenska kronor i sina årsredovisningar. All datainsamling har skett genom granskning av företagens årsredovisningar för åren 2000 till 2005. Slutsatser: Efter våra gjorda undersökningar kunde vi konstatera att ingen av teorierna själv kunde förklara den höga lönen. Däremot uteslöt vi inte att alla variabler påverkar den verkställande direktörens lön i verkligheten men de har inte bevisats vara tillfredställande för dessa 22 företag och under de sex åren vi granskat.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.</p><p>Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006</p><p>Författare: Christina Nilsson och Helena Stare</p><p>Handledare: Håkan Locking och Klas Sandén</p><p>Titel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? – Ett empiriskt test av tre teorier</p><p>Backgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.</p><p>Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget. Hypotes B: Desto fler ledande befattningshavare ett företag har desto större skillnad är det mellan deras lön och den verkställande direktörens lön. Hypotes C: Förändringen i den verkställande direktörens kompensation är beroende av aktieägarnas värdeförändring.</p><p>Metod: Vi valde att genomföra vår undersökning på företag som var registrerade på Stockholmsbörsens A-lista. Vi begränsade oss till företag som redovisat i svenska kronor i sina årsredovisningar. All datainsamling har skett genom granskning av företagens årsredovisningar för åren 2000 till 2005.</p><p>Slutsatser: Efter våra gjorda undersökningar kunde vi konstatera att ingen av teorierna själv kunde förklara den höga lönen. Däremot uteslöt vi inte att alla variabler påverkar den verkställande direktörens lön i verkligheten men de har inte bevisats vara tillfredställande för dessa 22 företag och under de sex åren vi granskat.</p>

IntroduktionRevisionsbranschen anses ha utvecklats från att tidigare ha fokuserat på professionella principer och bedömningar, till att idag fokusera mer på kommersiella intressen. Hög NAS-försäljning har antytts utgöra en utmärkande faktor gällande avancemanget till partnerskapet. Vi undersöker hur konkurrensen om partnerskapet påverkar försäljningen av NAS, då den har antytts påverka revisorns arbetsutförande. NAS-försäljning är ett aktuellt ämne som nyligen har reglerats av EU vilket motiverar och aktualiserar studien.  SyfteSyftet med studien är att utforska hur partnerstrukturen i revisionsbolagen påverkar försäljningen av NAS.  MetodStudien har en kvantitativ forskningsstrategi, en deduktiv forskningsansats och är av explorativ art. Genom dokumentstudier har data från svenska noterade bolag och revisionsbyråer samlats in för två enskilda år och har med hjälp OLS-regressioner analyserats. NAS har mätts som det logaritmerade värdet av bolagens kostnader till revisionsbyrån utöver den lagstadgade revisionen. SlutsatsStudien visar på ej samstämmiga resultat då vi för år 2014 fann att ökad konkurrens om partnerskapet leder till minskad försäljning av NAS, medan inget samband upptäcktes för år 2009. Möjliga förklaringar till resultatet återfinns i Turneringsteorin, som säger att anställdas motivation och prestation kan minska vid för hög intern konkurrens. Att inget samband upptäcktes för år 2009 tyder istället på att revisorn är professionell i sin roll och agerar därmed i professionens linje. / IntroductionThere has been an evolution away from the founding values of the audit industry, which centered on professional values and judgements toward profit-minded commercial interests. High sales of NAS has been implied to be a factor that make auditors prominently conspicuous on their path to becoming a partner. We are exploring the possibility that a competitive environment affect sales of NAS, which has been suggested to impact the way the auditor works. NAS is a current topic that recently was regulated by the EU, which is a motivating factor for this study. PurposeThe purpose of this study is to explore how the audit firms’ partnership structure impacts Non-Audit Services.  MethodThis study has a quantitative research strategy and a deductive research approach that is exploratory in nature. Data from the Swedish listed firms and audit firms have been collected for two years through document studies and have been analyzed with an OLS-regression. NAS was measured as the natural logarithm of the listed firms’ cost to the audit firm beyond the statutory audit costs.  ConclusionOur study shows inconsistent results. In 2014 we found that an increased competition for the partnership leads to a decrease in sales of NAS, while in 2009, no correlation was found. The results in 2014 can be explained by the Tournament Theory, whereas the employee’s motivation and accomplishments may decrease if there is high competition within the firm. A lack of correlation in 2009, suggests a professionalism among the auditors that is in accordance with the auditing profession.