Mediehusen fokuserar nästintill uteslutande på dagstidningar online, då den trycktadagstidningen av olika anledningar saknar positiva framtidsutsikter (Svenska mediehus2014/15 2015). I dagens medieklimat finns det större möjligheter att publicerajournalistik och kunna tjäna pengar på det online och när det kommer till formgivningenfinns det många lika men också olika förutsättningar, i jämförelse med dentryckta dagstidningen. En förutsättning oavsett plattform är formgivningens anpassningefter annonser och affärsmodeller, snarare än läsare och journalistik (6.3.1:5 och6.3.3:5) . En skillnad när det gäller förutsättningar är att det i tryckta medier finns enfrihet i layouten, att skapa både ett horisontellt såväl som vertikalt flöde, medan detonline är standard att till exempel enbart använda sig av en (potentiellt) oändlig spalt.2Det bör alltså läggas stor vikt vid hur man sätter brödtexten i den här enda spalten ochaspekter som typsnitt, whitespace och bildsättning spelar in. Den här uppsatsen fokuserapå en fjärde och lika viktig aspekt: teckengrad.En standard finns sedan länge för den tryckta dagstidningen, men vi ser fortfarandeolika förhållningssätt för dagstidningar på Internet. Annonsanpassade affärsmodellertillsammans med äldre skärmars lågupplösning, har skapat en layout där allawebbtidningens element upplevs som små. Fler och fler indicier pekar nu på att brödtextenförväntas öka i storlek. Följer man den modell som designbyrån InformationArchitects arbetat fram kan man enkelt räkna ut vilken teckengrad en brödtext bör ha,på respektive digital skärm, för att denna text skall motsvara upplevelsen av en tryckttext (Information Architects 2006). Sätter man en brödtext på webben i proportion tillen brödtext i en bok, med önskad motsvarande läsupplevelse, ökar den digitala teckengraden, bland annat eftersom vi läser den på längre avstånd än en tryckt bok. Applicerar man teorier om typografi och läsbarhet, från bland andra typografer somHallberg (1992) och Hellmark (2005), samt designers som Peetre (6.3.1), Häggström(6.3.2) och Sigfridsson (6.3.3) framträder en förvisso inte helt tydlig bild, men ändå en där teckengraden i webbdagstidningar beräknas öka. Vare sig den gör det eller inte,går att konstateras att konsensus lär råda över tid: Precis som den tryckta dagstidningensbrödtext har en standard, växer ur relationen mellan producent och användare, enstandard fram även för design av text på Internet. Vi ser idag extremer åt alla håll, textkan se ur precis hur som helst. Men dessa extremer skapar ändå en medelkurva, enuniversell design, som tar brödtextens utveckling framåt. För att fånga den här kollektivtskapade utvecklingen, gynnas uppsatsen av att se problemområdet ur tre aspekter.Genom en kvantitativ studie av alla (125) svenska dagstidningar på Internet skapadesett forskningsintroducerande material, som ger en övergripande bild av teckengradeni brödtext i dagstidningar på Internet. För att närma sig frågeställningen,När det kommer till teckengrad, radavstånd och spaltbredd, hur ser brödtexten ut isamtliga svenska dagstidningar på Internet? Vilka faktorer, med fokus på teckengrad,kan underlätta läsbarheten?, stödjs den kvantitativa undersökningen med professionsintervjuer med representanter från mediebranschen, samt en webbenkät som ger indicier av läsvanor och läsupplevelse bland dagstidningsläsare. Med hjälp av den insamladedatan söker därmed denna uppsats besvara frågor kring hur teckengraden ser ut idag, men också om det är ett problem och i så fall hur webbdesignen på den här punktenbör utvecklas, mot det slutgiltiga syftet att förändra och förbättra den digitaladagstidningen som produkt.Sverige har en av världens högsta andel tidningsläsare per capita (World presstrends 2014) och ligger ofta i framkant när det kommer till webbdesign för dagstidningar.Dagstidningen på Internet är nu i ett vägskäl och en överblick över hur det serut i dag bör vara av största intresse. / Media company put almost all of their financials on online products and the printednewspaper is almost gone thanks to rationalized thinking (Svenska mediehus 2014/152015). In todays media climate there is more opportunities in online journalism andwhen it comes to design, you will find a lot of conditions that are both similar and differentfrom printed journalism. One of the similarities is the adaption to ads, ratherthan to readers and to journalism (6.3.1:5; 6.3.3:5).One of the differences is the layout and when it comes to print, your can lay the bodytext in two or many columns, but the standard online is to lay it in one. This creates,rather than a horizontal, a strictly vertical reading and a (potentially) infinite column.3Although the exceptions exist, focus in online journalism is on the one column andaspects as font, whitespace and image take part. This essay will focus though on afourth and as important aspect: type size.Since long there is a standard for printed newspaper, while online there is anotherset of approaches. Ads and old times low-resolution screens gave birth to a web designwhere design elements where perceived as small. More and more evidence showsthat body text will get larger. If you follow the model set by Information Architectsyou can easily calculate which font size to use online, if you want it to equal the experienceof reading a printed body text (Information Architects 2006). If you follow thismodel to get the digital text match the printed, the font size will naturally get bigger,among other things, because we read it from a bigger distance. If you apply theoriesof typography and readability from among others typographers as Hallberg (1992)and Hellmark (2005), and designers as Peetre (6.3.1), Häggström (6.3.2) and Sigfridsson(6.3.3), a depiction, if not wholly solid but still, will appear that will indicate anincrease in font size.With a quantitative study of all (125) Swedish newspapers on the Internet, a researchintroductory material takes shape, which gives an overview on the state of typesize in body text in newspapers on the Internet. To lead up to the research problem,When it comes to type size, line spacing and column width, how is the body text designed in Swedish newspapers on the Internet? What are the aspects, focusing on typesize, that facilitates readability?, the quantitative study is supported by interviewswith representatives from the industry and a web survey which gives circumstantial ofreading habits and reading experience among readers of newspapers. With this data,this essay strive to answer questions about how the type size appears today but also ifthere is a problem and how, on this particular aspect, web design should develop.Sweden is among the best in the world when it comes to readers of newspapersper capita (World press trends 2014). Right now web design in newspapers is at crossroads and an overview of the situation should be of great interest.

This experimental study investigated the relationship between the independent measures of font selection, type size, and type rendering technology and the dependent measures of legibility, as measured by the Chapman-Cook speed of reading test, as well as comprehension, as measured by a series of questions from the verbal comprehension section of the Graduate Record Exam. An electronic instrument presented test items in 12 different typographic styles. The study tested 117 college students at a university in southwestern Virginia. Each participant encountered anti-alias type rendering style and the orthochromatic type rendering style while participants were randomly assigned to either Helvetica or Palatino (font selection) and 8, 10 or 12 point type size. Results indicated that the 12 point type size was read more quickly than either 8 point type or 10 point type. There was also an interaction between font selection and type rendering technology for speed of reading: Helvetica without an anti-alias was read more quickly than Helvetica with an anti-alias and more quickly than Palatino without an anti-alias. These findings contradict an earlier, similar study. There were no significant results with regard to comprehension. <i>[Vita removed Oct. 13, 2010. GMc]</i> / Ph. D.