Detta examensarbete är ett samarbete med Fiskarhedenvillan i Borlänge där arbetsuppgiften gått ut på att göra ett nytt kataloghus. Peder Nordström, bygglovschef på Fiskarhedenvillan lade fram några önskemål för husets utformning och funktion. Det ska vara ett modernt hus som passar in på deras koncept och huset skulle passa en barnfamilj. Men det ska även kunna ändras och passa för familjer med fler eller färre personer.   Den nya husmodellen har skapats genom skissarbete som sedan utvecklats och ritats upp i Autodesk Revit Architecture. Det som ligger till grund för arbetet är förutsättningarna som gavs av Nordström ifrån början. Arbetet började med att ett byggprogram togs fram. Utifrån byggprogrammet gjordes två skissförslag varav ett av skissförslagen ansågs mer tilltalande och arbetades vidare med. Efter handledning från skolan och Fiskarhedenvillan gavs det råd och synpunkter på tillägg till planlösningen. Husets konstruktion är densamma som den Fiskarhedenvillan använder sig av. Under arbetets gång har Boverkets byggregler använts när det gäller tillgänglighet.   Resultatet blev en modern 2-plansvilla inspirerad av funktionalismen med klassiska inslag i fasadpanelen. Huset har en öppen planlösning med 6 rum och kök på 175 kvm. I detta arbete har fokus lagts på det arkitektoniska utformandet med en tanke på miljöaspekter.   Husmodellen presenteras i form av en utförlig beskrivning av planer, bilder och ritningar. Planlösningar, fasader och sektion redovisas i form av ritningar.

I de fallen där det är möjligt använder gärna byggnadsingenjören sig av standardlösningar med materialval och dimensioner som garanterar specifika U-värden. Standardlösningarna måste dock ibland frångås, vid exempelvis specifika krav på tjocklekar eller material som inte finns som standardlösning hos leverantörerna. Byggnadsingenjörens uppgift blir då tidskrävande gällande beräkningar av U-värden, där många iterativa beräkningar krävs, och att överföra konstruktionen till en 3D-modell. En rationalisering av detta arbetsflöde kan åstadkommas med hjälp av programmering. I denna studie skapas ett datorprogram i Visual Basic för Excel, som gör U-värdeberäkningar på olika väggkonstruktioner med trästomme. Även ett script i insticksprogrammet Dynamo skapas för att överföra den beräknade väggkonstruktionen till BIM-programmet Revit. Resultatet blev ett program som beräknar U-värdet, som även innehåller kontroller som hindrar användaren att ange felaktigt indata. Beräkningen med detta program ger en definitiv effektivisering i tid gentemot handberäkningar. Dock kan det ta tid att skriva ett sådant program för ovana, men med tidigare kännedom om programmering kan detta avhjälpas. Att ta sig an och lära sig Dynamo, hur det fungerar och var man hittar rätt funktioner var detta arbetes främsta svårighet. Dynamo bjuder på branta inlärningströsklar och ingen tidigare forskning som berörde det som gjordes i detta arbete. Ett fungerande script lyckades tillslut skapas, men mycket av det svåra arbetet skulle ha underlättats om tidigare kännedom om programmering funnits. Det kan således vara fördelaktigt för byggnadsingenjören som vill arbeta med Dynamo att lära sig programmering i deras utbildning.

Purpose: This study aims to see how the total active heating demand and the indoor climate for a school in Vasteras can improve from two different energysaving-investments. The two measures that will be investigated are windows with an improved U-value and an exchange of the ventilation unit with a heat exchanger. The result of the investments will be connected to a value-added study which investigates its impact on social, economy and environmental aspects. Method: To accomplish this, a literature study has been made to gather information to support the calculations and compare our results with previous studies. A case study which consists of calculations, a study visits to the school and a documentation analysis to strengthen the accuracy of the results. Results: The yearly total active heating for the school was 426 MWh with a heat demand of 191 kWh/m2 which is bad compared to equal buildings which normally use between 120-180 kWh/m 2. The exchange of the ventilation unit and the implement of a heat exchanger decreased the yearly active heating demand with 105 MWh which is equal to 144 kWh/m2. This is a much better value and now in the category of equal buildings. By investing in windows with a U-value of 1.3 W/m2 K from 3.0 W/m2 saved the building 29 MWh every year to 178 kWh/m2 which is just under the maximum value of 180 kWh/m 2 . Conclusions: Investing in a new ventilation unit with a heat exchanger showed to be the best investment for the school at this moment in time. The new heat exchanger contributes to a large energy saving and the investment cost had a payback time between 9 - 18 years depending on the kWh price. The study got similar results in the value-added study where the ventilation unit showed a greater impact on almost all of FN: s global goals. Windows did not show as impressive results as the ventilation unit did and is why it contributed less to the global goals in the value-added study.