In this study, we focus primarily on the importance of organisation and UX-maturity for applying user experience (UX). What does this mean for designers when maturity is low or high? The study shows that the user is an expert based on his/her personal experience of a product, allowing the user to select and influence solutions that best meet his/her needs. UX maturity is a highlighted concept in this UX study. If UX maturity of an organisation is low then UX is likely only applied by few or no one within the design team. If the maturity on the other hand is high, the organisation and its design team work with an UX-approach. The approach therefore becomes a part of the organisational culture and through this shows how the business benefits of UX. This then creates a win-win situation for the user, designer and organisation. If however everybody practices UX, what will then happen to the UX-role? Is it however reasonable that only one person should be responsible for UX? We gathered 12 experts from companies in Gothenburg and talked about how it has been, present challenges and together we speculated about the future UX role. We also discussed the significance organisations maturity has for those who work with UX. The results show that knowledge of UX should be disseminated at all levels and that at a high maturity UX strategy becomes part of the overall plan. When the maturity is high practitioners of UX get the opportunity to narrow and broaden their skills. Is maturation however low more responsibility may be placed upon the individual designer. The designer may not have the same opportunity to become an expert in their field and are instead forced to have a wider and not as deep expertise. / Detta arbete fokuserar främst på organisationens och den upplevda UX-mognadens betydelse för den som tillämpar user experience (UX). Vad innebär det för designers när mognaden är låg respektive hög? Man menar att användaren är expert, detta baserat på sin upplevelse av produkten. Idag kan användare själv välja vilka lösningar som bäst motsvarar önskade behov. I denna studie om UX lyfts begreppet UX-mognad. Om UX-mognaden i en organisation är låg betyder det att eventuellt ingen eller få i designteamet tänker användarcentrerad design. Är mognaden däremot hög innebär det att organisation och designteam gemensamt jobbar med UX som förhållningssätt. Det skapar en win-win-situation för både användare, designer och organisation. Men om alla nu å andra sidan använder termen och jobbar UX, vad kommer då att hända med rollen UX? Är det rimligt att enbart en person skall ansvara för UX? Vi samlade 12 experter från företag i Göteborg och samtalade om vilka utmaningar som funnits, vilka som finns idag och tillsammans talade vi om UX-rollen. Vi diskuterade även om den betydelse som en organisations mognad har för de som arbetar med UX. Resultatet visar att kunskap om UX bör spridas i alla led och att med hög mognad blir UX-strategi en del av den övergripande planen. Utövare av UX får här tillfälle att ge sin kompetens en spets och ett djup. Är mognaden däremot låg kan det ligga mer ansvar på den enskilde designern, designern får heller inte samma möjlighet att bli expert på sitt område, utan tvingas ha en bredare och inte lika djup kompetens.

User experience (UX) design is becoming increasingly crucial for developing successful software today. It can determine whether or not users stay engaged with a product or service and it can also affect the time spent completing tasks which can make a large difference to employees when they try to get their job done. It is therefore important that organizations have their users in mind when developing software and that there is a maturity for UX and user-centered work. Since there are organizations where UX is not highly valued and where the maturity for UX is low it is interesting to find out what can be done to increase the UX work within these organizations, which was the aim of this thesis. The problem was addressed by studying a specific organization that expressed difficulty getting UX work to fit in their working routines, partly due to the fact that they were also working with agile software development. The organization’s maturity for UX was evaluated using Nielsen’s UX maturity model which is a model that describes eight different stages of UX maturity. Data was collected through a survey where questions were based on the UX maturity model and was then followed up with five semi-structured interviews. The results showed that the highest level of maturity yet reached within the organization was stage four, where there is a budget and plan for UX in some projects and where some teams have defined UX roles. A lower level of maturity could also be identified for some teams. Based on these findings, actions for how the organization can increase their UX maturity were discussed. These actions were concluded to be: plan for UX, find a way to show UX results, meet with real users, have UX professionals lead the way and structure UX work to fit with agile processes. / Användarupplevelsen (UX) är ytterst viktig vid utvecklingen av framgångrika produkter. En bra användarupplevelse kan vara avgörande för om användaren väljer att fortsätta använda en produkt eller tjänst. Den kan också ha en påverkan på tiden som det tar för en användare att slutföra en uppgift vilket kan göra stor skillnad för effektiviteten hos t.ex. anställda. Det är därför av vikt att system utvecklas med användaren i fokus och att det finns en mognad för UX och användar-centrerat arbete inom organisationer. Eftersom att det finns organisationer där användarupplevelsen inte värderas högt och där UX-mognaden är låg så är det intressant att ta reda på vad som kan göras för att denna UX-mognad ska öka. Målet med den här masteruppsatsen var att ta reda på just det. I det här arbetet studerades en specifik organisation som upplevde svårigheter med att få användar-centrerat arbete att passa ihop med deras övriga arbetsrutiner, bl.a. agil utveckling. Organisationens UX-mognad utvärderades med hjälp utav Nielsens UX-mognads modell som är en modell som beskriver åtta steg av UX-mognad. Data samlades in genom en enkät som var baserad på den här mognadsmodellen samt fem stycken semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att den högsta mognadsgraden som hittills hade uppnåtts inom organisationen var steg fyra, där det finns UX-budget och planering för UX i vissa projekt och där vissa team har utnämnda UX-roller. En lägre mognadsgrad kunde även identifieras för vissa team. Baserat på resultaten diskuterades fem stycken handlingar fram som kan bidra till en ökad UX-mognad för organisationen. Dessa handlingar var: planera för UX, hitta sätt att visa UX-resultat, träffa riktiga användare, låt de med UX-kompetens visa vägen samt strukturera UX-arbetet så att det passar med agila arbetsprocesser.

Att involvera UX (”User Experience”) i ett tidigt skede i en agil systemutvecklingsprocess avdigitala produkter och tjänster har visat sig vara en framgångsfaktor för företag. Företag inseri allt högre grad affärsvärdet av att involvera användare. För att vara konkurrenskraftig krävsdet av företag att de lyssnar på sina användares behov. Genom att lyssna till sina användaresbehov och involvera dessa i design-och utvecklingsprocessen av digitala produkter kan ettföretag få lojalare användare. Bättre UX-design är ett resultat av organisationen som helhet,och kan inte endast uppnås av skickliga UX-designers. Användaren interagerar med företagpå fler digitala gränssnitt än förr i dagens digitala värld, vilket kräver komplex UX-designoch tvärfunktionellt samarbete. Ett vanligt förekommande hinder för användarcentrering isystemutveckling av digitala produkter är bristen på en användarcentrerad företagskultur. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva faktorer sombidrar till, eller motverkar, en mer användarcentrerad företagskultur under ensystemutvecklingsprocess av digitala produkter ur ett relationsperspektiv mellan ledningenoch agila team. I denna studie har fallstudiemetoden använts med en abduktiv ansats. En litteraturstudie hargenomförts. Under litteraturstudien skapades en litteraturbaserad analysmodell som itereradesunder studiens gång. Analysmodellen låg till grund för de fem semistrukturerade intervjuernamed olika rollinnehavare som genomfördes. Studiens tre mest centrala slutsatser är att användarperspektivet ses som centralt ochanvändare involveras i utvecklingen, men det finns faktorer som säljfokus och silobeteendesom motverkar en mer användarcentrerad företagskultur. Studiens andra slutsats är att UX ihögre grad anses betydelsefullt, men faktorer såsom brist på samsyn för UX och agilaarbetssätt samt acceptansen för tvärfunktionella designprocesser motverkar en meranvändarcentrerad företagskultur. Studiens tredje slutsats är att företagskulturen påfallföretaget förefaller sig vara i förändring där den traditionella organisationen möter en ihögre grad agil organisation.

This thesis explains meaning of user experience, its main aspects, selected methodology, its integration into agile development process and what UX maturity level can be represented in real company. It also deals with analysis of selected existing user interfaces used for network print management and its end users. Prototyping and user testing methods are iteratively applied to these user interfaces. Evaluation of these methods concludes the thesis with a recommendation what UX processes should be integrated for future development of user interfaces in Y Soft.