Rapporteringen om kriget i Ukraina har varit omfattande, både under 2014 och under 2022. Medierapportering och hur media gestaltar informationen kan forma läsarnas uppfattning om olika aktörer och händelser, vilket kan påverka politiken och opinionen i landet. Med utgångspunkt i detta använder denna undersökning gestaltningsteori för att granska rapporteringen av Ukrainakriget i de svenskatidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Målet med undersökningen är att skapaen bild av hur tidningsrapporteringen om kriget i Ukraina har sett ut över tid. För att möjliggöra detta syftar undersökningen till att besvara följande frågor. Hur har Ukrainakriget gestaltats av svenska tidningar under 2022 och hur ser gestaltningen utjämfört med 2014? Går det att identifiera tendenser för eller emot olika aktörer i nyhetsrapporteringen 2022 och skiljer sig dessa i så fall från 2014? Hur skiljer sig tidningsrapporteringen om Ukrainakriget över tid, baserat på jämförelser med tidigare forskning? Undersökningen har genomförts genom att analysera materialet genom kvalitativ textanalys där resultaten av undersökningen presenteras i löpande textform, samt med kvantitativa inslag i form av tabeller. Undersökningen går igenom innehållet i 241 artiklar som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan februari 2022 och juli 2022, samt två undersökningar som analyserat mediagestaltningen under 2014. Resultatet av undersökningen visar en kontinuitet i gestaltningen eftersom majoriteten av artiklarna som publicerats under bådatidsperioder huvudsakligen fokuserar på den pågående konflikten mellan Ryssland och väst i form av internationell politik eller inrikespolitik, istället för själva kriget i Ukraina. Förändringar i gestaltningen förekommer dock under 2022 genom att nya ämnen som migration, ekonomi och energikris diskuteras i relation till Ukrainakriget. Undersökningen visar även att gestaltningen av konflikten under 2022 huvudsakligen är proukrainsk med enstaka ryssvänliga tendenser, vilket liknar det resultat som dentidigare forskningen presenterat från 2014. / The war in Ukraine had a large media presence during both 2014 and 2022. The way media frames information about the conflict can lead to the reader of said media to be influenced into viewing actors and events in a certain way, which can have an effect on public opinion and political decision making. Because of this framing theory is used as the theoretical basis to analyze the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. The goal of this analysis is to form an understanding about how the media has framed the Ukraine war over time. To reach this goal the analysis attempts to answer the following questions: How Swedish newspapers have framed the Ukraine war during 2022 and 2014? Is the framing in these papers biased towards any actors in 2022 and how does this compare to 2014? How does the framing of the conflict in 2022 differ from previous studies of the events from 2014? The analysis has been conducted using qualitative text analysis, and the result of this is presented both using text and by using a quantitative method through charts. The analysis focuses on 241 different newspaper articles published between February 2022 and July 2022 and two studies focusing on the Swedish news framing during 2014. The result of the analysis shows continuity in the framing as both focused heavily on the Russia vs west struggle that is playing out on the international and domestic political stage, instead of the war itself. There were some changes however, as 2022 introduced new subjects such as migration, economy and energy crisis to the framing of the war in Ukraine. The analysis also shows that the framing of the media in 2022 is heavily biased towards Ukraine with only a small amount of pro russian tendencies, which is a similar result to what was presented by previous studies covering the conflict during 2014.