Idag är den traditionella tillverkningsprocessen för benproteshylsor som främst begränsar amputerade individer i olika länder från protesförsörjning på grund av att processen är både tidskrävande och kostsam för att producera högkvalitativa och anpassade proteshylsor. Syftetmed arbetet är att studera möjligheterna att använda 3D-skanning och additiv tillverkning (3Dprinting) för att skapa benproteshylsor med hjälp av dessa 3D-tekniker. Studien fokuserar på skanningsnoggrannhet och effektivitet samt två olika svarvariabler (ytjämnheten och maximalabelastningen) för 3D-printade benproteshylsor, där två olika processparametrar (lagerhöjd och infilltäthet) testas på två olika nivåer med en centrumpunkt genom att driva printingsprocessen systematiskt med hjälp av experimentell design (22-faktoriell design). Hårdvarorna Artec Eva, Artec Space Spider och Prusa MK4 användes för att utföra skanningsprocessen och printingsprocessen. Ett Polylacitic Acid-filament användes under printingsprocessen.Svarvariablerna togs fram med hjälp av två olika metoder (kompressionstest och ytjämnhetsmätning) som sedan analyserades för att visa variationen och undersöka hur processparametrarna kan påverka ytjämnhet (Artimetisk medelhöjd) och maximal belastninghos den 3D-printade proteshylsan. Artec Eva var snabbare och effektivare och kunde fånga upp 1990 bilder per sekund på cirka 164 sekunder. Testresultaten och analysen av svarvariablerna och processparametrarna visar att en ökning/minskning av lagerhöjden kan påverka ytjämnheten, samt att en ökning/minskning av infilltätheten kan påverka maxlasten.