Boliden är ett gruv- och smältföretag som producerar bas- och ädelmetaller och har verksamhet i Sverige, Finland, Norge och Irland. Företaget bedriver arbete inom prospektering och har flertalet underjordsgruvor dagbrott, anrikningsverk och smältverk. En av dessa underjordsgruvor är Renströmsgruvan som ligger några mil utanför Skellefteå. Gruvan består av malmkroppar som bryts med olika metoder. En av dessa malmkroppar är Simon som bryts med igensättningsbrytning och skivpallbrytning med återfyllning. Innan brytningen påbörjades i Simonmalmen genomfördes ett antal förstudier för att hitta en brytningsmetod och en förstärkningsplan som passar malmkroppen och bergmassan. Skivpallbrytningen i Simonmalmen har pågått sedan 2020 och hittills har arton skivpallar tagits. Området är uppbyggt av tvärgående skivpallar, malm och ventilationsstigar samt fältorter som används som transportsträcka. Hittills har ingen uppföljning och jämförelse mellan studierna och utfallet från brytningen utförts. Syftet med detta arbete är att utvärdera skivpallområdet, hitta skillnader och likheter mellan det nuvarande stadiet och förstudien. Mer specifikt ska följande delar utvärderas: Geometri av malmkroppen Bergförhållanden Skadezon Över- och underberg Återfyllning (cementstabiliserat gråberg, CRF) Förstärkning Kostnad för området (brytning och återfyllning) och produktivitet Ovanstående punkter har utvärderats då de har en betydande roll för resultatet, produktionen och planeringen av området. Målet med studien är ge rekommendationer för fortsatt drivning för att kunna förbättra brytningen i området. Synliga skador på bergförstärkningen är låg och de uppkomna skadorna går att anknyta till kontaktytorna mellan bergarterna och bergkvalitén. Dessa bidrar till en oplanerad tunnelprofil och uppsprickning. Mängden överberg är mer än vad som uppskattades i förstudien, vilket troligtvis beror på en sämre bergkvalitet i verkligheten än vad som uppskattades i förstudien. Förstärkningen som rekommenderades i förstudien är förstärkningsplanen som används i dagsläget. Den rekommenderande betongtjockleken för området underskrids, men inga större skador har uppkommit på grund av detta. Återfyllningen som används är gråberg för de sekundära skivpallarna och cementstabiliserat gråberg (CRF) för de primära skivpallarna. CRF:ens hållfasthet påverkas av sprängningen och av gråberget som ligger i botten av återfyllningen (gråbergslimpa). En för låg hållfasthet påverkar mängden fyllinblandning i skivpallarna. I förstudien beräknades det med en konstant driftkostnad för området vilket inte är utfallet, kostnaderna är varierande och beror på hur mycket tillredning som sker i malm och gråberg. Den största skillnaden mellan beräknade kostnader och utfall är kostnaden av CRF:en. Den främsta rekommendationen för fortsatt drivning är att se över förstärkningen som är i tvärorterna efter pelarna. Detta då rekommenderad betongtjocklek underskrids, men inga stora skador har uppkommit som följd. Då det är kontaktytorna och bergkvalitén som påverkar drivningen mest bör dessa tas i beaktning vid planering av skivpallarna och förstärkning. Man bör undvika att preparera de primära skivpallarna med för mycket gråberg i sulan. Då detta bidrar till en mindre stabil återfyllning som leder till utfall av CRF.

Community Based Natural Resource Management (CBNRM) programmes are implemented to ensure sustainable use and protection of the environment through appropriate capacity enhancement and empowerment mechanisms. CBNRM is an approach that has multiple objectives, such as enhancing the capacity, of communities to manage resources sustainably, and creating employment opportunities to enhance livelihoods of the communities. CBNRM programmes are implemented in South Africa by different government departments and organisations to achieve these objectives. Despite such interventions, communities often display insufficient knowledge and capacity necessary for effective participation in addressing natural resource management issues. The main objective of this study was to establish the effect of a CBNRM programme on the capacity of the KwaPitela community to manage natural resources for sustainable use. To address the main objective of this study, three sub-objectives were identified: firstly, to determine the community members’ ability to apply skills and knowledge in the management of natural resources for sustainable use; secondly to determine the community’s ability to participate with different stakeholders in the management of natural resources; and thirdly determine the community’s ability to make decisions about the management of natural resources for sustainable use. A basic qualitative research design was used and data collection methods included semi-structured interviews and focus group discussions. Selected documents were analysed to confirm specific aspects of the qualitative data. The participants of this study were the KwaPitela development committee, members of the community, and stakeholders mandated to equip the KwaPitela community in CBNRM competencies. Regarding the first sub-objective it was evident that the development committee can apply planning, networking, and leadership skills as a result of the CBNRM programme. The development committee and members involved in the harvesting of natural resources displayed knowledge related to invasive alien species, legislative processes, and the importance of natural resources as an essential for their livelihood. These skills and knowledge were, however, not applied by the community members who were not involved in natural resource management and leadership processes. The development committee and members of the community are still in need of further skills and knowledge, for example entrepreneurship skills and knowledge on how to sustain projects, in order to successfully implement the land use management plan, as developed during the CBNRM programme. Meeting the second sub-objective, it was evident that the development committee had the capability to facilitate participation with stakeholders, but the development committee felt that they were not getting enough support from the stakeholders. In assessing the third subobjective, it became evident that the development committee was able to make well - informed decisions in natural resource management, but they lacked the ability to influence and implement the decisions taken. / Thesis (M.Env.Dev.)-University of KwaZulu-Natal, Pietermaritzburg, 2010.

Hlogoma Mountain is a small inselberg surrounded by farms and commercial forestry in the Underberg district (KwaZulu-Natal) within the Gs10 Drakensberg Foothill Moist Grassland. As little is known about the vegetation on Hlogoma, a survey was undertaken to classify, map and describe the plant communities occurring on the inselberg. A total of 100 (16 m2) randomly stratified sample plots were placed in homogeneous vegetation units within the 117 ha study area. A TWINSPAN classification, refined by Braun-Blanquet procedures, resulted in the identification of two major communities, five communities, 12 sub-communities and four variants. All communities were described and a vegetation map constructed. Ordinations identified key environmental variables that have an impact on the vegetation at the study site. A plant species checklist was created and analysed for floristic composition; rarity and threatened species; medicinal plants; endemism; phenology; flower colour and elevation range; species richness and plant community biodiversity. A total of 467 species were identified, represented by 271 genera and 87 families. Four Red Data species and a new Aspidoglossum species were discovered. Two near-endemic genera, two endemic species and 88 near-endemic species belonging to the Drakensberg Alpine Centre were found on Hlogoma. This study showed that Hlogoma Mountain is an inselberg with high plant species richness and endemism, and is a refuge of conservation importance for biodiversity. / Environmental Sciences / M. Sc.(Environmental Science)