I studien analyseras och jämförs två versioner av det vägledande dokumentet ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area). Skrivelserna i dokumenten uttrycker standarder och riktlinjer som har till syfte att vägleda lärosäten i arbetet med kvalitetssäkring av högre utbildning inom EHEA (European Higher Education Area). De två versioner som analyseras och jämförs är det engelska originaldokumentet som formulerats inom det europeiska samarbetet Bolognaprocessen samt en svensk översättning formulerad av Universitetskanslersämbetet (UKÄ), den myndighet som i Sverige ansvarar för kvalitetssäkring av högre utbildning på nationell nivå. Syfte Studiens syfte är att analysera och jämföra hur kvalitet och kvalitetssäkring förstås vid läsning av vägledande dokument för kvalitet och kvalitetssäkring inom EHEA och i Sverige. Metodologisk ansats I studien antas ett förhållningssätt där arbetet med urval och analysarbete betraktas som en abduktiv process. Studien utgår ifrån ett socialsemiotiskt och ett diskursteoretiskt perspektiv vilket medför ett dynamiskt samspel mellan teori, metod, forskningsobjekt och frågeställningar. I denna dynamik tillåts under arbetets gång det epistemologiska perspektivet och det diskursiva teoretiska perspektivet som helhet vara en aspekt av analysarbetet, den process där metodval och urval görs samt vid skapande av forskningsobjekt och frågeställningar. Med detta förhållningssätt genomförs en kritisk diskursanalys via kvalitativ innehållsanalys av skriven text. Resultat Resultatet identifierar en semiotisk aspekt av den problematik i den sociala praktiken som studien fokuserar. Problematiken i den sociala praktiken tar sig i uttryck genom att det förekommer formuleringar i den svenska översättningen av ESG är motsägelsefulla, inkonsekventa och inte är överensstämmande med gängse praktik och därmed inte heller med den sociala ordningen. Den semiotiska aspekten är den diskrepans som förekommer i terminologin, den terminologi som bidrar till skapandet av gemensam kunskap och förståelse i den sociala praktiken. I resultatet redovisas fem identifierade kvalitetsaspekter: (I) Granskning och kontroll, (II) Redovisningsansvar, uppföljning och översyn, (III) Läranderesultat, (IV) Lärande och undervisning samt (V) Bedömning. / In this study, two versions of the indicative document ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area) are analyzed and compared.  The documents express standards and guidelines that aim to guide higher education institutions within the EHEA (European Higher Education Area) in their work with quality assurance. The analyzed and compared versions of the document is the original document printed in English and authored within the Bologna process and a Swedish translation authored by Universitetskanslersämbetet (UKÄ), the Swedish authority with responsibility for quality assurance in higher education on a national level. Aim The aim of this study is to analyze and compare how quality and quality assurance is understood by reading indicative documents for quality and quality assurance within the EHEA and Sweden. Metodological approach The selection of empirical material and the analytical process is considered an abductive process. In this study, a social semiotic perspective and a discourse theoretical perspective are used. This enables a dynamic interaction between theory, method, research objectives and research questions. This dynamic allows for epistemology and discourse theory to function as one unit as an aspect of the analytical process. With this approach, a critical discourse analysis is preformed via a qualitative content analysis of written text. Result The result identifies a semiotic aspect of the focused problem in the social practice. The problematic aspect within the social practice expresses itself through discrepancy between the two documents which are not consistent with regular practice and the order of discourse. The semiotic aspect is the discrepancy occurring in the terminology, the terminology that contributes to constructing a collective knowledge and meaning in the social practice. Furthermore five quality aspects are identified: (I) Granskning och kontroll (Audit and control), (II) Redovisningsansvar, uppföljning och översyn (Accountability, monitoring and review), (III)  Läranderesultat  (Learning outcomes),  (IV)  Lärande och  undervisning (Learning  andteaching) and (V) Bedömning (Assessment).