L’industrie française a connu un ralentissement de sa productivité depuis la fin des années 1980 jusqu’à nos jours. Cette situation s’est accentuée avec la montée en puissance de l’Allemagne et l’émergence de pays comme la Chine, l’Inde et le Brésil. Dés lors, la France se devait de réagir car étant soumise à la loi du marché qui est basée sur la compétitivité des produits destinés à l’exportation. C’est dans ce contexte que l’État va s’atteler à la relance de l’économie en créant les pôles de compétitivité en juillet 2005. C’est donc pour étudier cette dynamique de développement que j’ai décidé d’effectuer une thèse de doctorat sur l’enjeu des pôles de compétitivité en Île-de France en s’appuyant sur l’exemple de Systematic-Paris-Région, Cap Digital Paris-Région et Advancity Ville et Mobilité Durables. / Since the 1980’s end in until now, the French industry has known a slowing down of its productivity. The situation became speed with the economic power of Germany and the emergence of countries such as China, India and Basil. Therefore, France had to react because being submitted to the law of the market place which is based on the competitiveness of products intended for export. It is in this context that the State is so going to get down in the economic stimulus plan by creating in July 2005 the poles of competitiveness. It is thus to study this development process that I decided to do doctoral thesis on the stake of the poles of competitiveness in Ile-de-France basing me on the example of Systématic-Paris-Région, Cap Digital Paris-Région and Advancity Ville and Sustainable Mobility.

Förtätning är en stadsplanestrategi som fått stort genomslag i Sverige, men som enligt Bunce (2018), Rådberg (2014) och Boverket (2016a, 2016b) kan medföra gentrifiering. Boverket (2016a, 2016b) har uppmanat till hantering av gentrifiering vid förtätning av centrala områden. Hur förhåller sig kommunal planering till gentrifiering som en av förtätningens konsekvenser? Den här kandidatuppsatsen i samhällsplanering vill påbörja ett svar på den frågan. Studien angriper frågan genom en diskursanalytisk fallstudie av plandokument och mötesprotokoll från Gävle kommun. Kommunen studeras därför att förtätning är en huvudstrategi för kommunens bostadsförsörjning i dess översiktsplan från 2017 (Gävle kommun, 2017). Materialet består av utdrag ur planbeskrivningar (Gävle kommun, 2014-2018), översiktsplan för 2030 (Gävle kommun, 2017), riktlinjer för bostadsförsörjning (Gävle kommun, 2013) och mötesprotokoll från kommunala beslutsorgan som hanterat dessa frågor (Gävle kommun 2014-2018). Med en kombination av olika diskursanalytiska verktyg och teorier samt ett kodschema plockas centrala teman och värdeladdningar ut ur textmassan, och gentrifiering (i tre betydelser) och dess synonymer eftersöks. Resultatet visar att ämnet gentrifiering förekommer mycket sparsamt i diskursen, och påvisar dessutom att beskrivningar av sociala konsekvenser domineras av positiva ordalag. Resultatet jämförs med Kurzons (2007) och Huckins (2002) kriterier för tystnad och manipulativ tystnad. Därefter dras slutsatsen att diskursen präglas av tystnad i ämnet gentrifiering, och att denna tystnad kan kvalificera sig som manipulativ. Studien föreslår en kombination av rådande stadsbyggnadsideal, kvantitativ målsättning för bostadsbyggande, och lagställda krav som möjlig förklaring, men påtalar behovet av vidare forskning kring den bredare diskursens innehåll och dess orsaker. / Urban densification has become a prevalent strategy of city planning in Sweden. Urban intensification is also a strategy which, according to Bunce (2018), Rådberg (2014) and the Swedish National Board of Housing, Building and Planning (2016a, 2016b) runs the risk of resulting in gentrification. The Swedish National Board advices that gentrification should be considered when urban densification is implemented in central areas (Boverket, 2016a, 2016b). In what way do Swedish municipalities address the issue in their city planning? This Bachelors Degree essay is an attempt at beginning to answer that question. The study applies discourse analysis and takes the form of a case study of the municipality of Gävle. It focuses on central urban densification for housing purposes, and studies excerpts from planning documents on different geographical scales, combined with protocol from municipal policy meetings. All materials used are within the public domain. The study uses three different definitions of gentrification (Hamnett, 2003; Marcuse, 2015; Boverket 2016a, 2016b). Combining different methods of discourse analysis, the study pinpoints any discussion regarding gentrification or its synonyms, as well as the overall themes and values present within the text. The study finds that gentrification is sparingly mentioned within the material, and in addition notes that social consequences are predominantly described as being positive. The findings are compared to definitions of silence (Huckin, 2002; Kurzon, 2007), and to Huckin’s (2002) criteria for manipulative silence. The study concludes that the absence of gentrification and of negative social impact within the discourse qualifies as silence, and that this silence fits the criteria for manipulative silence. It is speculated that the silence may be caused by a combination of urban planning ideals, pressure to prepare for a large number of dwellings, and demands made by the laws that regulate urban planning. Further study is recommended to broaden the studied discourse and to examine the cause of the silence found in this study.