Städer förtätas och tillgången till fysisk aktivitet och idrotter i idrottsanläggningar minskar. Mot denna bakgrund lät Malmö stad anlägga en ny typ av idrottsanläggning i en gammal industrilokal i området Sofielund. Anläggningen har fått namnet Urbant Sportcenter.Målet med föreliggande uppsats är att öka kunskapen om denna nya typ av urbana idrottsanläggningar. Syftet är att utifrån en fenomenografisk ansats analysera hur de involverade aktörerna förstår det Urbana Sportcentret i Sofielund, Malmö, som fenomen.Nio involverade aktörer har intervjuats och senare analyserats med hjälp av variationsteorin för att förstå fenomenet Urbant Sportcenter bättre genom att ta reda på hur andra erfar den på olika sätt.Resultatet visar att det finns sex kvalitativt skilda synsätt för hur det Urbana Sportcentret uppfattas i dag och även sex kvalitativt skilda synsätt för hur det Urbana Sportcentret uppfattas bli framöver. Utifrån dessa uppfattningar urskildes två ståndpunkter som de involverade aktörerna erfar som grunden för det Urbana Sportcentret, vilka var samverkan och användningen av den stora hallen. Det fanns många olika planer för hur samverkan och den stora hallen ska fungera. Det kan uppfattas som en kamp om vem som ska få sina planer genomförda och om anläggningen ska rivas eller bli kvar. Med hjälp av variationsteorin identifierades ett gemensamt mål med anläggningen, att skapa en attraktiv plats. Teoretiskt sätt kan de involverade aktörerna öka sin förståelse och således lära sig hur respektive erfar det Urbana Sportcentret med hjälp av att bli medvetna om de olika aspekterna som resultatet redovisat. Slutsatsen från föreliggande studie är att aktörerna inte har delat med sig av sina synsätt och saknar en gemensam kommunikation. / Cities are becoming densified and the accessibility to physical activity and sports at sports facilities is reduced. With this background, Malmö municipality allowed a new type of sports facility in an old industrial area in Sofielund. The facility has been named “Urbant Sportcenter” (the Urban Sports Centre).The aim of the present thesis is to increase the knowledge of this new type of urban sports centres. The purpose is to analyse how the involved actors understands the Urban Sports Centre in Sofielund, Malmö, as a phenomenon based on a phenomenological approach. Nine involved actors have been interviewed and later analysed using the theory of variation to better understand the phenomenon of Urban Sports Centre by finding out how others experience it in different ways.The result shows that there are six qualitatively different ways on how the Urban Sports Centre is perceived today and also six qualitatively different ways on how the Urban Sports Centre is perceived to be in the coming years. Based on these perceptions, two aspects were identified by the involved actors as the basis of the Urban Sports Centre, which were interaction and the use of the major hall. There were many different plans for how the interaction and the big hall should work and it can be perceived as a battle for who will get their plans executed and if the facility is to be demolished or remaining. Using the theory of variation, one common goal was identified with the facility, that is creating an attractive location. Theoretically, the involved actors can increase their understanding and thus learn how to experience the Urban Sports Centre by becoming aware of the different aspects that the results reported. The conclusion from this study is that the actors have not shared their views and lack a common communication.

Cette thèse montre que les citadins qui pratiquent les sports de rue, la danse in-situ ou le street art travaillent les espaces publics contemporains. Ils peuvent être associés à des artisans qui modèlent la ville grâce à une expérience sensible, ludique et imaginaire de l'urbain. L'espace public est ainsi réanchanté, mais il est surtout réactivé car son caractère ouvert, hétérogène et dynamique est stimulé. Ces trois activités ont donc une dimension micropolitique parce qu'elles permettent à leur pratiquants de vivre une forme d'utopie urbaine du quotidien en bouleversant l'ordre social et l'ordre des territoires. Cependant, ce travail n'occulte pas certaines contradictions qui complexifient l'analyse de leur impact sur les espaces publics contemporains. Si tous les riders, danseurs ou street artistes contribuent à la perpétuation d'une ville palimpseste, ils n'écrivent pas tous et toujours des phrases totalement renouvelées. / This thesis highlights that people who practice urban sports, outdoor dance, and street art work on contemporary public space. They may also be associated with skilled craftsmen who "shape" the city by a sensitive, playfulness and imaginary experience of urbanity. Public space is becoming more enjoyable, but above all its open, heterogeneous and dynamic character is simulated. These three activities have a micro-political dimension because they give the opportunity to their participants to live a kind of urban utopia and to unravelling social and territorial orders. However, this work doesn't hide some contradictions that make analysis of the impact of respondents on contemporary public space growing in complexity. If every riders, dancers and street artists contribute to the perpetuation of the "palimpsest city", they do not always write some "renew sentences".