Denna uppsats har studerat två stadsplanerings ideal som framträder i planeringsprocessen i den fysiska planeringen. Studiens utgångspunkt har varit hållbar utveckling för att studera de två rådande urbanplaneringarna idag. Detta innebär att den täta staden och den gröna staden har varit huvudsakligt fokus i denna studie, men hållbar utveckling har ett stort utrymme tillsammans med många av de aspekter som förväntas leda till en hållbar utveckling. Fallstudie har använts för att undersöka hur Karlstad kommun arbetar med frågan och hur paradoxen kommer fram i kommunens stadsplanering. Karlstad kommun arbetar just nu med att ta fram en ny grönstrukturplan. Studiens empiri bygger på två intervjuer med Karlstads kommuns tjänstemän. Även kommunala dokument som Karlstad kommuns översiktsplan (2012) samt Olmårs förtätningsstudie (2007) har använts. Genom meningsinnehåll har intervjumaterialet och de kommunala dokumenten analyserats. Studiens analys bygger på studiens empiri, och den teoretiska bakgrunden visar på att det finns en paradox i Karlstad kommuns stadsplanering.  Det visar även på en trend som syftar till att städerna ska uppnå den hållbara staden. I och med att hållbarhetsbegreppet är ett diffust begrepp har den täta staden och den gröna staden blivit en komplex strategi för att uppnå den hållbara staden. Det innebär att den gröna och täta staden kan ses från flera olika vinklar. Karlstad kommuns vision om den täta staden är att kunna ha tät stad framförallt i centrala delar av staden som idag är till en viss del bestående av gröna ytor. Här uppstår det ett planeringsdilemma mellan de ambitioner som finns i planeringen och gör att dessa måste vägas mot varandra. Det innebär att om grönstruktur prioriteras måste en annan aspekt vägas bort. Detta betyder att det finns en paradox i kommunens stadsplanering, och detta synliggörs i denna uppsats.    Nyckelord: urbanplanering, Karlstad, täta staden, gröna staden, stadsutveckling / Abstract  This paper has investigated two urban planning ideals that emerges in the planning process. The study's starting point has been sustainable development to study the two existing urban planning ideals today. This means that the compact city and the green city has been the main focus of this study, but sustainability has large space with many of the aspects that is expected to lead to sustainable development. A case study was used to investigate how Karlstad is working on the issue and how the paradox appears in the municipal planning. Karlstad is currently developing a new green structure plan. The study's empirical evidence is based on two interviews with Karlstad municipality officials. The municipal documents Karlstad municipality's comprehensive plan (2012) and Olmårs densification study (2007) has been used. The municipal documents and the interview material was analyzed through meaning content. The study's analysis is based on the study's empirical and theoretical background which shows that there is a paradox in Karlstad municipality's urban planning. It also shows a trend in which cities aim to achieve the sustainable city. As the concept of sustainability is a diffuse concept, the compact city and the green city has become a complex strategy to achieve the sustainable city. This means that the green and compact city can be viewed from several different angles. Karlstad municipality's vision of the compact city is to have a compact city especially in the central parts of the city. These areas are green areas today. A planning dilemma between the aspirations of the planning arises, in which these must be weighed against each other. This means that if the green structure is prioritized then another aspect must be weighed out. In other words; there is a paradox in Karlstad municipal´s urban planning, and this means that if the green structure priority needs another aspect weighed out. This means that there is a paradox in municipal urban planning, and this is shown in this paper.

Urbanplanering är idag ett aktuellt ämne. Under 1900-talet har Sverige haft en socialistisk syn på urbanplanering men under de senaste två decennierna har detta ändrats mot ett nyliberalt synsätt. Nyliberalism innebär ett styrsystem präglat av governance med ett vinsttänkande som prioriterar ekonomiska värden, något som genomsyrar all urbanplanering idag enligt den amerikanske urbanforskaren Susan S. Fainstein. Fainstein har tagit fram en teori om Den rättvisa staden där hon utvecklat tre grundläggande sociala rättvisevärden i urban samhällsplanering. För att uppnå Den rättvisa staden behövs tre rättvisevärden: demokrati, mångfald och jämlikhet. Denna studie applicerar hennes teori i en fallstudie om Södra infarten i Halmstad. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med politiker och tjänstemän, kombinerat med en textanalys. Studiens slutsats är att Halmstads kommun enbart uppfyller tre av nio kriterier utifrån den operationalisering vi gjort av Fainsteins rättvisevärden. Detta innebär att kommunens urbanplanering för Södra infarten inte uppfyllde något av de tre värdena för Den rättvisa staden.