AbstraktRifo, Ivanka och Trenchevski, Anita (2016). Kommunalt meningsskapande kring specialpedagogens uppdrag. Municipal sensemaking around Special Educational Needs Coordinator assignment. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90hp.Förväntat kunskapsbidragAnalysen i studien har med hjälp av Weicks enactment teori bidragit till att synliggöra politikers och utbildningschefers uppfattningar kring specialpedagogens uppdrag och profession på organisationsnivå inom en vald kommun. BakgrundDet upplevs att det råder en övergripande okunnighet och otydlighet om specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Specialpedagogerna får oftast rättfärdiga sin professionsroll samt klargöra sina arbetsuppgifter trots att de besitter den högsta kompetensen för utförandet. Det finns stora variationer i uppdragsbeskrivningar, ansvarsområde och funktion även för specialpedagoger inom en och samma kommun. Dessutom handlar förvaltningarna inom kommunen utifrån egna beslut av specialpedagogiska behov, fristående från andra yrkesutövare och oberoende av varandra. Otydligheten i de statliga skrivelserna resulterar i att organisationerna väljer att själva skapa egen mening och struktur. Meningsskapandeprocessen utgår oftast utifrån det som anses vara rimligt just för berörda enheter.SyfteSyftet med vår studie är att skapa kunskap om hur utdrag ur statliga skrivelser rörande specialpedagogens uppdrag har tolkats och tillskrivits mening av tre politiker och tre utbildningschefer i en sydsvensk kommun. Frågeställningar•Hur stor variation förekommer vid tolkning av de statliga utdragen kring specialpedagogen på kommunnivå?•Vilka hinder och möjligheter kan uppstå i tolknings- och meningsskapandeprocessen kring specialpedagogens uppdrag?TeoriDet teoretiska ramverket i studien baseras på Karl E. Weicks enactment teori eller teori om meningsskapande i organisationer. Weicks teori ligger till grund för studien och den ger en logisk utgångspunkt för att skilja på strategiska beteenden och grundbeteenden. Sensemaking är ett begrepp som Weick utvecklade kring enactment.MetodEmpirin utgörs av intervjuer och kvalitativ textanalys av utdrag ur statliga skrivelser rörande specialpedagogen. Deltagande respondenter var tre kommunpolitiker och tre utbildningschefer inom en förvaltningsorganisation.Resultat•Det förekommer stor tolkningsfrihet av de statliga utdragen kring specialpedagogen av både politiker och utbildningschefer inom den valda kommunen. Analysen genomsyras i sin helhet av hur olika man ser på och använder specialpedagogens kompetens. •Analysen av respondenternas tankar om vilka hinder och möjligheter som kan uppstå i tolknings- och meningsskapandeprocessen rörande specialpedagogens uppdrag leder till följande resultat:Hinder:-Specialpedagogen lyser med sin frånvaro i Skollagen (2010:800) och andra viktiga styrdokument-Obefintlig lagstiftning kring professionen-Budgetnedskärningar inom kommunen-De nya karriärtjänsterna som förstelärare och förste förskollärare har ytterligare försvårat för specialpedagogen att få legitimitet inom samma område Möjligheter:-Att skapa och införa uppdragsbeskrivning för specialpedagogen -Att både politiker och utbildningschefer inom den undersökta kommunen ser specialpedagogen som en kvalitetförstärkare-Specialpedagogen kan ha en central roll i det kollegiala lärandetImplikationerDe centralpolitiska skrivelser kring specialpedagogens profession och uppdrag bör förtydligas och uppdateras, vilket borde leda till att yrkesgruppens legitimitet förstärks. För att uppnå en samsyn kring specialpedagogens yrkesroll bör staten ställa krav på att varje kommun inför en uppdragsbeskrivning för specialpedagogen så att den blir likvärdig i hela kommunen. En tydlig lagstadgad uppdragsbeskrivning för specialpedagogen, borde befästa bilden av yrkesgruppen inom förvaltningsorganisationen på både makro och mikronivå.

The situation in Sweden in regards to school libraries has been extensively discussed under quite some time. The discussion intensified when the school library got mentioned in the Swedish education act in 2011 stating that all pupils in Swedish schools should have access to a school library. However, it is far from the case in Sweden today. The aim of this study is to create and contribute knowledge about school district managers perception of the Swedish education act regarding the school library and how they work to implement this in the schools in their district. In order to do this, five semi-structured interviews were conducted with five school district managers in five Swedish municipalities. The transcript from these interviews were analyzed using qualitative content analysis structured by concept from implementation theory. These concepts focus on the design of the intervention (the education act), the executor (the school district managers) and the context. These concepts is further analyzed with aspect of the school districts managers will, understanding and ability to implement the educational act. The result shows that the school district managers find the educational act indistinct regarding what is meant with” access to” and” school library”. It also shows that this indistinctness allows the school district managers to form their own picture of what is meant with these words and that these pictures form how they work to implement the educational act and what their role is in the implementation.