Hedersrelaterat våld och förtryck är både ett nationellt och internationellt problem som tar sig uttryck i bland annat tvångsäktenskap, könsstympning och annan kontroll över den berörda individens klädsel, umgänge och sexuella beteende. År 2016 redovisades nationell statistik över tvångsäktenskap, könsstympning samt bortföranden och siffrorna var alarmerande, i synnerhet eftersom många drabbade var under 18 år. Efter introduceringen av denna statistik påbörjades ett förebyggande arbete för att motverka barnäktenskap, tvångsäktenskap och andra brottsligheter som begås i hederskontext. Arbetet mynnade bland annat ut i att ett utreseförbud infördes i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Utreseförbudet regleras i 31 a – 31 i § LVU, däremot behandlas enbart 31 a § LVU i förevarande studie. I 31 a § LVU stadgas att i de fall det finns en påtaglig risk för någon som är under 18 år att föras utomlands i syfte att ingå äktenskap, äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas ska han eller hon förbjudas att lämna Sverige.  Syftet med denna studie är att utifrån ett barnrätts- och de lege ferenda-perspektiv utreda huruvida utreseförbudet, som den är tillämpad och stipulerad i rådande stund, utgör ett fullgott och effektivt skydd för barn som riskerar att föras utomlands på grund av de i bestämmelsen stadgade syftena. Undersökningen fokuserar särskilt på risknivån ”påtaglig risk” och hur barnets rätt till delaktighet påverkar bedömningen av om det föreligger en påtaglig risk.  För att uppnå arbetets syfte tar studien avstamp i tre frågeställningar som besvaras med hjälp av två olika metoder. Inledningsvis används den rättsdogmatiska metoden för att ge en grundläggande förståelse för utreseförbudet och dess uppkomst samt barnets delaktighet, vilket sker genom en genomgång av svenska rättskällor. Med beaktande av att utreseförbudet är en tämligen ny lagstiftning med förhållandevis lite material tillämpas även den rättsanalytiska metoden. Inom ramen för den rättsanalytiska metoden behandlas bland annat statistik över bortförda personer, några av Sveriges internationella åtaganden, underrättspraxis och intervjuer med rådmän.  Efter en genomgång och löpande analys av arbetets samtliga avsnitt besvaras studiens uppställda frågeställningar i det avslutande avsnittet. Det konstateras att det råder delade meningar kring när riskrekvisitet ”påtaglig risk” är uppfyllt samt vilken betydelse barnets rätt till delaktighet tillmäts i denna riskbedömning. Den bristande enhetligheten riskerar att påverka utreseförbudets effektivitet i negativ bemärkelse och kan inte hävdas gynna bestämmelsens syfte att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. En ytterligare konsekvens av att utreseförbudet förlorar effektivitet är att barnets diverse rättigheter inskränks och att arbetet Sverige bedriver för att motarbeta hedersrelaterat våld och förtryck inte är i linje med Sveriges internationella åtaganden.  Den rådande regleringen saknar särskild anpassad vägledning avseende riskrekvisitet ”påtaglig risk” och vilket inflytande barnet bör tillerkännas i denna måltyp. Att det saknas sådan vägledning ger utrymme för olika bedömningar och föranleder därmed den bristande enhetligheten i rättstillämpningen. Mot denna bakgrund konstateras att det erfordras riktlinjer beträffande risknivån och barnets rätt till delaktighet som är särskilt hänförda till mål om utreseförbud.

The aim of this study was to learn how the utreseförbud is applied in the Swedish judiciary. The law is one of the preventive measures introduced to protect children from honor-related violence and oppression. Utreseförbudet aims to protect children when there is a substantial risk for the child to be taken abroad for the purpose of entering into a forced marriage or being exposed to female genital mutilation. This study examines how the substantial risk in the law is described by the social welfare board and how the court assesses the substantial risk. The empirical material of the study consists of the 27 judgements made so far, concerning utreseförbudet. The material was examined through a content analysis and analyzed using the central theoretical concepts: honor, control mechanisms to maintain the ideal of virginity and discretion. Based on the results of the study, it emerged that utreseförbud is issued when the social welfare board and the court both have extensive knowledge of honor and when the circumstances described are considered concrete. Finally, it is discussed whether the law should be extended to include all forms of abduction in an honor context.

Varje dag gifts 33 000 barn bort globalt, sammanlagt beräknas 650 miljoner av världens kvinnor ha gifts bort innan de uppnått myndighetsålder. År 1981 undertecknade Sverige konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) och konventionen började gälla samma år. CEDAW fastställer rätten att själv få välja med vem man vill ingå äktenskap samt att parterna ska vara minst 18 år vid tiden för giftermålet. Den 1 januari år 2020 inkorporerades barnkonventionen i svensk lag som ett steg i att stärka barns rättigheter. Barnkonventionen fastslår att konventionsstaterna är skyldiga att avskaffa skadliga sedvänjor, dit barnäktenskap hör. Som ett steg i att utöka skyddet för barn som riskerar bli bortgifta i utlandet infördes den 1 juli år 2020 ett utreseförbud i 31 a-i §§ (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Uppsatsen utreder vilken skyddsnivå Sverige, utifrån sina människorättsliga åtaganden, ska ge barn som riskerar att bli bortgifta i utlandet samt hur skyddsmekanismerna är utformade. Vidare utreds processen för att tillämpa utreseförbudet och vilka utmaningar som följer. För att skapa förståelse för det eventuella förtryck ett barn kan uppleva i samband med tillämpningen av utreseförbudet tillämpas Iris Marion Youngs teori om förtryckets fem ansikten i analysen.  Sverige ska enligt barnkonventionen och CEDAW till sin yttersta förmåga skydda barn från skadliga sedvänjor såsom barnäktenskap. För att vidareutveckla skyddet har bland annat ett utreseförbud införts i LVU. Resultatet visar att Sverige förvisso arbetar aktivt för att minska antalet barnäktenskap men att undantag gjorts för vilka resor som omfattas av förbudet. Frivilliga utlandsresor, där båda parter är minderåriga, omfattas inte vilket riskerar reducera barnens rättsliga skydd. Analys av förvaltningsrättens domar i mål rörande utreseförbud påvisar att barn som riskerar bli bortgifta i utlandet kan uppleva flera olika typer av förtryck, både från sin hemmiljö och staten. När staten fattar beslut som inskränker ett barns fri- och rättigheter för att skydda denne från att utsättas för skadliga sedvänjor är det av vikt att utreda hur det påverkar barnet. / Every day, 33,000 children are married off globally. In addition, a total of 650 million of the world's women are estimated to have been married off before reaching the age of majority. In 1981, Sweden signed the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) and the convention came into force the same year. CEDAW establishes the right to choose with whom you want to marry and that the parties must be 18 years or older at the time of the marriage. In 2020, the Convention on the Rights of the Child was incorporated into Swedish law as a step in strengthening children's rights. It states that States Parties are obliged to abolish harmful practices to which child marriage belongs. As a step in increasing the protection for children who are at risk of being married off abroad, a travel ban was also introduced in 2020 in 31 a-i §§ The Care of Young Persons (Special Provisions) Act. According to the Convention on the Rights of the Child and CEDAW, Sweden must do its utmost to protect children from harmful practices such as child marriage. This thesis investigates what level of protection Sweden should provide children who are at risk of being married off abroad and how the protection mechanisms are designed. Furthermore, the process for applying the travel ban and the challenges that follow are investigated. To create an understanding of the possible oppression a child may experience in connection with the application of the travel ban, Iris Marion Young's theory of the five faces of oppression is applied in the thesis' analysis.  The results show that Sweden certainly works actively to reduce the number of child marriages, but that exceptions have been made for which trips are covered by the ban. Voluntary trips abroad, where both parties are minors, are not covered, which risks reducing the children's legal protection. Analysis of the Administrative Court's rulings in cases concerning travel bans shows that children who are at risk of being married off abroad can experience several different types of oppression, both from their home environment and the state. When the state makes decisions that restrict a child's freedoms and rights to protect him or her from being exposed to harmful practices, it's important to investigate how it affects the child.