Anskaffning av IT-system genomförs av olika anledningar, som till exempel behov i verksamheten på grund av nya arbetsuppgifter, omorganisationer eller att andra förändringar ska genomföras. IT-system är numera en nödvändig förutsättning för de flesta verksamheter och då är det av största vikt att det uppstår nytta med användning av IT-systemen. Ett sätt att säkerställa detta är att det är en bra användbarhet i systemet. Det ska till exempel vara lätt att lära sig samt effektivt och tilltalande att arbeta med systemet. Kontroll av om ett system har en bra användbarhet bör ske innan det anskaffas, när systemet utvärderas och eventuellt jämförs med andra. Men hur denna utvärdering kan genomföras finns det få konkreta rekommendationer för. Uppsatsens syfte är därför att redovisa en rekommendation av hur utvärdering av användbarhet kan genomföras under processen för anskaffning av IT-system. En kvalitativ studie har genomförts genom att intervjua representanter från tre olika verksamheter som har gemensamt att de genomfört utvärdering i samband med anskaffning av IT-system. Från intervjuerna samt studerad teori kring ämnet har rekommendationer för hur utvärdering av användbarhet kan genomföras under anskaffningsprocessen av IT-system tagits fram. Den innehåller tre delar i en stegvis process: kompetens – avgränsning - utvärdering. Minst två olika metoder i kombination bör användas vid utvärderingen samt att aktiviteter genomförs i projektgruppen för att höja sin kompetens och få en samsyn kring vad använd-barhet är och ska vara i den aktuella anskaffningen. En lämplig avgränsning, eller definition, av användbarhet är att använda den fastställda ISO-standarden för användbarhet. En slutsats av denna studie är att forskning om utvärdering, anskaffning och användbarhet finns – men inte i kombination med varandra. Denna kombination är dock en del av verkligheten vid anskaffningar av IT-system. IT är en förutsättning i de flesta verksamheter numera. Då borde vikten av användbara IT-system vara oerhört relevant att utvärdera när nya, eller förnyade, system ska anskaffas.

<p>Användbarhet är en term som används för att bedöma kvaliteten hos ett gränssnitt. God användbarhet är viktig då den ger en ökad produktivitet och andra affärsfördelar i form av färre misstag och bättre kvalitet på slutprodukten. Användbarhet är en viktig designprincip men är en svår egenskap att uppfylla hos applikationer. </p><p>Studien behandlar användbarhet ur olika perspektiv, dels det teoretiska genom litteraturgenomgång, dels det praktiska genom intervjuer och observationer. Syftet var att förklara vad användbarhet är, hur det bedöms och vad man kan göra för att bygga in egenskapen i applikationer man utvecklar. För att exemplifiera och finna verklig förankring har jag valt att observera hur användare interagerar med ett existerande gränssnitt för bibliotek, Horizon. </p><p>Slutsatser kring studien är att Horizon inte används till allt den var tänkt att användas till, vilket i princip är ett dåligt betyg för en applikation. Samtidigt är detta inget större problem då den negativa verkan på verksamheten kan i det här fallet vara en definitionsfråga: är studenternas produktivitet när det gäller att söka och beställa litteratur kritisk? </p><p>När det gäller användbarhet i utvecklingsskedet kan man konstatera att även om intentionerna varit goda så har användbarhetsarbetet kring Horizon inte infriat förväntningarna. Vad som gått fel är varken sensationellt eller ovanligt; det har handlat om avsaknaden av slutanvändarens perspektiv, organisatoriska problem och möjligen också bristande kunskap om användbarhet i en eller annan form. En betydelsefull insikt som inte nämns i litteraturen men som togs upp är att beakta leverantörens marknadsställning när man ska köpa ett system. Trots bristerna, som ofta relaterar till brott mot designkonventioner, upplevs Horizon som ett bra och ändamålsenligt verktyg av sina användare. </p> / <p>Usability denotes the quality of a user interface. Even though usability is an important design principle, efforts to incorporate this quality in applications often fail. In this paper I study usability from a theoretical and a practical perspective. The goal is to explain usability and how to incorporate usability in applications. In order to exemplify, I study usability within the context of the library application Horizon. </p><p>This study shows that Horizon is only partially utilized by its users which in principle is a bad grade for an application. Partial use is however in this case, not a serious problem since the negative effects partial use imply could very well be a matter of definition: is the productivity of students, when it comes to searching and ordering library material, critical for the organization? </p><p>When it comes to usability in the development phases of a project, once again one can conclude that good intentions exist but efforts fail all the same and Horizon is no exception. This time we can attribute failure to the lack of the end users’ perspective, organizational problems and perhaps also unsufficient knowledge of usability in one form or another. An important conclusion, which has not been mentioned in the literature, is the importance of considering the market position of a presumptive vendor when buying a generic system. Despite the flaws (often related to violations of well established design principles) presented in this paper, Horizon is considered a good, effective and efficient application by its users.</p>

Användbarhet är en term som används för att bedöma kvaliteten hos ett gränssnitt. God användbarhet är viktig då den ger en ökad produktivitet och andra affärsfördelar i form av färre misstag och bättre kvalitet på slutprodukten. Användbarhet är en viktig designprincip men är en svår egenskap att uppfylla hos applikationer. Studien behandlar användbarhet ur olika perspektiv, dels det teoretiska genom litteraturgenomgång, dels det praktiska genom intervjuer och observationer. Syftet var att förklara vad användbarhet är, hur det bedöms och vad man kan göra för att bygga in egenskapen i applikationer man utvecklar. För att exemplifiera och finna verklig förankring har jag valt att observera hur användare interagerar med ett existerande gränssnitt för bibliotek, Horizon. Slutsatser kring studien är att Horizon inte används till allt den var tänkt att användas till, vilket i princip är ett dåligt betyg för en applikation. Samtidigt är detta inget större problem då den negativa verkan på verksamheten kan i det här fallet vara en definitionsfråga: är studenternas produktivitet när det gäller att söka och beställa litteratur kritisk? När det gäller användbarhet i utvecklingsskedet kan man konstatera att även om intentionerna varit goda så har användbarhetsarbetet kring Horizon inte infriat förväntningarna. Vad som gått fel är varken sensationellt eller ovanligt; det har handlat om avsaknaden av slutanvändarens perspektiv, organisatoriska problem och möjligen också bristande kunskap om användbarhet i en eller annan form. En betydelsefull insikt som inte nämns i litteraturen men som togs upp är att beakta leverantörens marknadsställning när man ska köpa ett system. Trots bristerna, som ofta relaterar till brott mot designkonventioner, upplevs Horizon som ett bra och ändamålsenligt verktyg av sina användare. / Usability denotes the quality of a user interface. Even though usability is an important design principle, efforts to incorporate this quality in applications often fail. In this paper I study usability from a theoretical and a practical perspective. The goal is to explain usability and how to incorporate usability in applications. In order to exemplify, I study usability within the context of the library application Horizon. This study shows that Horizon is only partially utilized by its users which in principle is a bad grade for an application. Partial use is however in this case, not a serious problem since the negative effects partial use imply could very well be a matter of definition: is the productivity of students, when it comes to searching and ordering library material, critical for the organization? When it comes to usability in the development phases of a project, once again one can conclude that good intentions exist but efforts fail all the same and Horizon is no exception. This time we can attribute failure to the lack of the end users’ perspective, organizational problems and perhaps also unsufficient knowledge of usability in one form or another. An important conclusion, which has not been mentioned in the literature, is the importance of considering the market position of a presumptive vendor when buying a generic system. Despite the flaws (often related to violations of well established design principles) presented in this paper, Horizon is considered a good, effective and efficient application by its users.

Surgeons have been identified as one of the highest risk groups in healthcare to develop work-related musculoskeletal disorders (WMSDs). Especially the neck and shoulders are found to be at high musculoskeletal risk due to surgeons commonly operating in a static and awkward posture for a prolonged time. Raising ergonomic awareness has been found to favour postural improvement among healthcare professionals. This thesis therefore aimed to design and evaluate an individual ergonomic report as means for risk assessment and ergonomic education for surgeons. Hereby, two surgeons and two ergonomists were included in the design process for early user feedback. Thematic analysis was applied to analyse the user feedback and potential improvements were identified and performed. The final individual ergonomic report was evaluated as a material used in an individual educational session (i.e., the intervention group) and compared against the use of an ergonomic guideline (i.e., the control group). Each group consisted of two surgeons. Both questionnaire and semi-structured interview were used to evaluate the session. The results from the questionnaire showed similarly positive ratings on the user experience of both groups, but higher ratings were given on the perceived impact by the intervention group. The interview results also showed more positive responses by the intervention group in terms of the usability. Furthermore, facilitators and barriers for adopting ergonomic principles were collected from the surgeons. Multiple ways to improve surgical ergonomics as perceived by the surgeons were also identified, e.g., the use of ergonomic equipment, and implementation of stretch breaks in the OR. The results show the potential of an individual ergonomic assessment report as ergonomic intervention for surgeons to raise their awareness and knowledge about ergonomic principles which can contribute to decreasing their risk of developing WMSDs as well as improved surgical performance and patient safety. Future studies can regard further ergonomic risk parameters and incorporate practical instructions on ergonomic principles into educational ergonomic intervention. / Kirurger har identifierats som en av de högsta riskgrupperna inom hälso- och sjukvården att utveckla arbetsrelaterade belastningsskador. Särskilt nacke och axlar har visat sig ha hög risk för belastningsskador på grund av att kirurger ofta arbetar i en statisk och ogynnsam kroppsställning under en längre tid. Att öka den ergonomiska medvetenheten har visat sig gynna en förbättring av arbetsställning bland vårdpersonal. Denna avhandling syftade därför till att utforma och utvärdera en individuell ergonomisk rapport som ett medel för riskbedömning och ergonomisk utbildning bland kirurger. Två kirurger och två ergonomer deltog i designprocessen och tidig användarfeedback samlades. Tematisk analys användes för att analysera användarfeedback och potentiella förbättringar identifierades och genomfördes. Den slutliga individuella ergonomirapporten utvärderades som ett material som användes i en individuell utbildningssession (dvs interventionsgruppen) och jämfördes med användningen av en broschyr på kirurgergonomi (dvs kontrollgruppen). Varje grupp bestod av två kirurger. Både frågeformulär och semistrukturerad intervju användes för att utvärdera utbildningssessionen. Resultaten från frågeformuläret visade lika positiva användarupplevelse betyg från båda grupperna, men högre betyg gavs på den upplevda effekten av interventionsgruppen. Dessutom identifierades faciliteter och barriärer för att anta ergonomiska principer från kirurgerna. Flera sätt att förbättra kirurgisk ergonomi som uppfattades av kirurgerna identifierades också, till exempel användning av ergonomisk utrustning och implementering av sträcknings pausar i operationssalen. Resultaten visar att individuell ergonomisk bedömningsrapport som ergonomisk intervention för kirurger har potential för att öka medvetenhet och kunskap om ergonomiska principer. Detta kan bidra till att minska kirurgers risk att utveckla arbetsrelaterade belastningsskador samt förbättrad kirurgisk prestanda och patientsäkerhet. Framtida studier kan ta hänsyn till ytterligare ergonomiska riskparametrar och införliva praktiska instruktioner om ergonomiska principer i pedagogisk ergonomisk intervention.