No description available.

No description available.

No description available.

Vår studie syftar till att ur ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur skolverkets påbjudna uppdrag med förskolans kvalitetsarbete kan utvecklas genom pedagogisk dokumentation, vilket är den metod som Uppsala kommun förordar. Studien är ett försök till att klarlägga hur begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas av realiseringsarenan som formuleringsarenan påbjuder utifrån den reviderade Läroplanen Lpfö98 (2010). Pedagogisk dokumentation har sina rötter i Reggio Emilia pedagogiken som Loris Malaguzzi är upphovsman av och innebär ett gemensamt reflektionsarbete mellan pedagogerna, barnen, de anhöriga runt barnen och närsamhället. Att dokumentera och diskutera är grunden i den pedagogiska dokumentationen. Studiens huvudsakliga resultat visar inte någon märkbar skillnad mellan stora och små förskolor av de svar vi fått in då det gäller antal barn per pedagog i arbetet med pedagogisk dokumentation. Överlag kan vi se att begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas på skilda sätt. En bidragande orsak kan vara att förskolorna har kommit olika långt i utbildningen av pedagogisk dokumentation. Studien visar även att det existerar brister i tydlighet från formuleringsarenan vad det gäller pedagogisk dokumentation av de svar vi har tagit del av. Undersökning av förskolors hemsidor visar att begreppet pedagogisk dokumentation inte har någon framträdande roll hos stora eller små förskolor i Uppsala län. Vi har även analyserat de svarande förskolornas hemsidor med informanternas svar och sett att det i vissa avseende skiljer sig åt. Vi har valt att dela upp arbetet mellan oss genom att Helena har analyserat stora förskolor och Susanne små förskolor.

Den här studien undersöker och analyserar kvalitativt de faktorer som påverkar användarens tillit och till beslutstödssystem genom en fallstudie av ett beslutsstödsystem som utvärderar ledningsträning samt vilka effekter användaren upplever vid användning av systemet. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar användares tillit och acceptans av beslutstödsystem samt undersöka användares upplevda effekter på deras arbetsuppgifter vid användning av ett beslutstödsystem. Resultat har tagits fram genom litteraturstudie samt fallstudie där data samlats in genom kvalitativa intervjuer av ett urval användare av beslutstödsystemet i studien. Studien resulterar i faktorer som påverkar användares tillit som identifierats baseratpå insamlat material från litteraturstudie och kvalitativa intervjuer som analyserats och resultat framtagits. De främsta effekterna som användare upplevt vid användning av beslutstödsystemet är att det underlättar det administrativa arbetet, gör det snabbare och smidigare att utföra arbetsuppgifterna, stödjer beslutsfattande, ger möjlighet till flexibilitet genom de bärbara enheterna systemet används på, kortare inlärningstid etc. Det identifierades även några negativa effekter med bristande dokumentssökning, brister i gränssnittet, otydlighet i målkriterierna som lagts in i systemet kunde påverka användarens arbete.

No description available.

No description available.

Denna uppsats behandlar projektutvärderingssystem med avseende på att beskriva systemet och utforska teoretiska dimensioner i systemet som kan bidra till projektkompetens. Som referenser har Jerkedals definitioner av formativ/summativ utvärdering, Söderlunds modell för projektkompetens, CSF (Critical success factors) för projekt och PERT (Project evaluation and review technique) använts. Studiens forskningsfrågor besvarades genom en fallstudie på Projektledarbyrån AB i Falun. Data till undersökningen samlades in via kvalitiva intervjuer med tre respondenter samt granskning av slutrapporter och företagets kvalitetssystemsdokument.  Resultatet av undersökningen har genererat en bild av fallföretagets nuvarande utvärderingssystem och en teoretisk klassificering av dess beståndsdelar. Vid klassificeringen upptäcktes en avvikande del i systemet. Vidare resulterade undersökningen i att studiens teoretiska dimensioner identifierades i utvärderingssystemet och hur dessa bidrar till projektkompetens.

Förskola och skola har en unik möjlighet att uppmärksamma barn som far illa. Enligt Socialtjänstlagen kapitel 14 paragraf 1 ska alla som arbetar med barn anmäla till socialnämnden vid misstanke om att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten är ett livsnödvändigt skydd för barnen men trots detta anmäls det alltför sällan och detta beror bland annat på okunskap om anmälningsskyldigheten. Myndigheter har dessutom en lagstadgad skyldighet att samverka då det gäller barn som far illa. Familjelyftet grundades 2009 och har som en del i sitt uppdrag att besöka all personal i Sävar rektorsområde för att informera om anmälningsskyldigheten. Vi blev ombedda att utvärdera den del av Familjelyftets verksamhet som innefattar de informationstillfällen som gavs till personal i Sävar rektorsområde. Bland annat ville Familjelyftet veta mer om personalens syn på socialtjänstens arbete och anmälningsskyldigheten, och om detta förändrats efter kontakt med Familjelyftet. Vi mailade ut en webbenkät till samtliga anställda inom förskola, låg-, mellan- och högstadiet samt till dagbarnvårdarna i Sävar rektorsområde. Vi fann bland annat att endast hälften av de tillfrågade deltagit i Familjelyftets informationstillfällen. 94 procent av respondenterna ansåg att informationen som gavs var relevant. Efter informationstillfället hade majoriteten fått en mer positiv bild av socialtjänsten. / Familjelyftet

Students at Jönköping School of Engineering were given an assignment from Jönköping municipality, to evaluate their decision support system, QlikView. The students have also developed proposals for improvement with focus on usability.The Jönköpings municipality has currently got 11000 employees and consists of nine different administrations. The target group for QlikView is approximately 600 first-line managers. The intention of QlikView is that the users can get an overall picture of their business by having all information in just one system. The purpose of the thesis is to obtain a picture of what the users think about the system today and present relevant suggestions for improvement, which the Jönköping municipality can use when the introduction of the new version of QlikView takes place. The research questions that the study aims to answer are: • Has QlikView got a user friendly interface?• How can the interface be improved to become more user friendly? Theories that this work is based on is Jacob Nielsens ten usability principles and Ben Schneidermans eight golden rules. They are both well-known authors in the subject of interaction design. The thesis also deals with theories regarding how an evaluation should be performed and how you collect data in the most positive way. The evaluation is started with a questionnaire that was sent out to the employees who had been logged into the system the past six months, the students also carried out interviews with 6 first-line managers. The result from the questionnaire and the interviews is presented in both diagrams, tables and in running text. In the questionnaire, 44% of the respondents thought that the usability in QlikView was low. Opinions that stood out were that the selections are marked in an unclear way and that respondents found it difficult to know how to use the system. The six interviewed persons agreed that they all wanted to have a search box instead of the search function that today is ”hidden”. The suggested improvements that are presented are based on theories and result from the questionnaire and interviews. The work ends with a discussion and a conclusion. The conclusion is that the Jönköping municipality should make some changes in terms of functions and layout to enhance the usability. The students hope that this work will help the Jönköping municipality in their new version of QlikView.