De nationella proven är de standardiserade test som ämnar upprätthålla reliabilitet och validitet i bedömning och betygssättning inom svenskämnet på gymnasiet. Förutom att mäta elevers förmågor och kunskap inom valda områden, kopplade till svenskämnets kursplaner, ämnar proven fortbilda lärare i vad som bör mätas inom ämnet och hur detta ska gå till. Genom en enkätundersökning med 51 informanter som arbetat med de nationella proven i svenska på gymnasiet, samt en intervju med en utvecklare på huvudmannanivå och en utvecklare på nationell nivå, ämnar studien ta reda på huruvida de nationella proven i svenska mynnar ut i olika utvecklingsarbeten på tre organisatoriska nivåer – enhetsnivå på gymnasiet, huvudmannanivå och nationell nivå. Studien försöker även undersöka vad informanter på nationell nivå, huvudmannanivå och enhetsnivå tycker om provens användbarhet och effektivitet under normala omständigheter. Studien ämnar också belysa eventuella följdeffekter av att de nationella proven ställts in två år i rad, under rådande COVID-19-pandemi. Resultatet av studien visar att huruvida proven ligger till grund för olika utvecklingsarbeten ute på skolorna varierar. Vad dessa utvecklingsarbeten sedan, om de genomförs, innefattar är vidare ofta rotat i vad skolledning och den enskilde läraren bedömer är viktigt att fokusera på. Informanterna på nationell nivå, huvudmannanivå och majoriteten av de svarande på enhetsnivå får betraktas som positivt inställda till proven och deras användbarhet för fortbildning och skolutveckling. Studien visar också att det är för tidigt att dra några konkreta slutsatser om vad följdeffekterna är av att de nationella proven i svenska uteblivit i två år  – men att det finns goda anledningar till framtida forskning inom ämnet.