Forskning har pekat på en del utmaningar i arbetet med mångfald och mångkultur. I styrdokument för förskolan betonas mångfald som ett viktigt värde. Förskollärare har uppdraget att levandegöra det i alla möten som sker i verksamheten. De förskollärare som brinner för arbetet med mångfald, vad är det de ser? Den här studien syftar till att bidra med kunskap om vad det är som driver förskollärare i deras arbete på mångkulturella förskolor. Studiens syfte undersöks genom dessa forskningsfrågor: • Vilka motiv uttrycker förskollärarna som betydelsefulla för arbetet på mångkulturella förskolor? • Vilken relation beskriver förskollärarna mellan privata och yrkesmässiga värderingar gällande mångkulturalitet? Detta har undersökts genom en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare, som är yrkesverksamma på mångkulturella områden, intervjuades. Den empiri som växte fram har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Urie Bronfenbrenners (2005) ekologiska systemteori har tillfört perspektiv till studien. Även Jerome Bruners (2002) tankar om varför det är viktigt att ta del av människors berättelser, och synen på tolkandet av dem, har studien tagit stöd av. Gällande synen på kunskap och möten är studien inspirerad av socialkonstruktionistiska idéer. I studiens resultat framkommer att förskollärarna relaterar sitt engagemang till en samhälls- eller människosyn som de burit med sig sen unga år. De beskriver olika motiv till sitt val av arbetsplats, men en gemensam koppling till tanken allas lika värde syns. Vi kan i studiens resultat skönja att relationen mellan de privata värderingar och de yrkesmässiga beskrivs av förskollärarna som sammanflätade hos dem själva, men också en önskan om att hela arbetslaget ska vara eniga kring dessa värden. En nyfikenhet och ett intresse för olika kulturer, och viljan till att förstå och kunna relatera till människor beskrivs som drivkrafter i deras arbete. Känslan av att vara i rörelse och föränderlighet uttrycks även som en drivkraft i studiens resultat. Förskollärarna talar om flödet av möten med olika människor, prövandet av nya metoder och arbetssätt, men också omprövandet av sina egna normer och tankar som anledning till att stanna kvar på arbetsplatsen.

<p>Under valen 2002 – 2006 har Sverigedemokraterna i Sydsverige gått starkt framåt. Vad kan förklara denna starka framgång?</p><p>Syftet med denna uppsats är att försöka specifiera om värderingskillnader mellan</p><p>Sydsverige och övriga Sverige föreligger genom att undersöka om det finns något</p><p>samband mellan region och inställning till det kulturella samhället. Genom att använda</p><p>material från den europeiska forskningsprojektet European Social Survey (ESS)undersöks hypotesen om det föreligger värderingsskillnader mellan Sydsverige och</p><p>övriga Sverige i inställning till det mångkulturella samhället som då kan ha en del i förklaringen varför Sverigedemokraterna är starka just i Sydsverige. Uppsatsen är av</p><p>kvantitativ karaktär och använder sig av regressionsanalyser, effektanalys och multipel regressionsanalys. Ur ESS-datan, efter kontroll av utbildningsnivå och</p><p>urbaniseringsgrad, kan vissa, små, regionala skillnader hittas.</p>

No description available.

Under valen 2002 – 2006 har Sverigedemokraterna i Sydsverige gått starkt framåt. Vad kan förklara denna starka framgång? Syftet med denna uppsats är att försöka specifiera om värderingskillnader mellan Sydsverige och övriga Sverige föreligger genom att undersöka om det finns något samband mellan region och inställning till det kulturella samhället. Genom att använda material från den europeiska forskningsprojektet European Social Survey (ESS)undersöks hypotesen om det föreligger värderingsskillnader mellan Sydsverige och övriga Sverige i inställning till det mångkulturella samhället som då kan ha en del i förklaringen varför Sverigedemokraterna är starka just i Sydsverige. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och använder sig av regressionsanalyser, effektanalys och multipel regressionsanalys. Ur ESS-datan, efter kontroll av utbildningsnivå och urbaniseringsgrad, kan vissa, små, regionala skillnader hittas.

No description available.

Den 1 februari år 2012 genomförde LKAB en organisationsförändring som bland annat innefattade införandet av explicita värderingar. Dessa värderingar är engagemang, nytänkande och ansvar vilket sammanfattas till ENA. Värderingarna är framtagna i en process som involverade medarbetarna. Syftet med denna organisationsförändring är, bland annat, att höja attraktionskraften av det egna varumärket, bygga en gemensam företagskultur samt minska avståndet mellan omvärldens uppfattningar och företagets verksamhet. Vi har i denna studie valt att beskriva och analysera hur LKAB:s anställda upplever företagets nylanserade explicita värderingar. Bland de svarande finns det en omfamnande samt en avståndstagande bild till LKAB:s värderingsarbete. De svarande beskriver främst företaget i termer av produktion och ekonomi. Ingen av de svarande beskriver spontant LKAB med orden engagemang, nytänkande och ansvar vilket delvis kan bero på att ENA är en relativt nyligen genomförd organisationsförändring. De två bilder som framgår när de svarande beskriver syftet med ENA-arbetet är dels att det är ord som inte fyller någon funktion och dels att de är ord som har en betydelse i verksamheten.Alla de svarande kände inte till orden. Men bland de svarande som kände till ENA så relaterades orden till allt ifrån att hålla ordning på arbetsutrustningen till företagets historia samt dess framtid.

No description available.

No description available.

Med utgångspunkt i Slavoj Žižek (2006) och Fanny Ambjörnsson (2011) presenteras i den här uppsatsen en annan tolkning av det etnografiska material Aihwa Ong presenterar i sin monografi Spirits of resistance and capitalist discipline: factory women i Malaysia (2010). Ong menar att malaysiska kvinnor som genom lönearbete på fabriker försöker skapa sig ett bättre liv ses som ett hot mot traditionella malaysiska och muslimska värderingar. Det är därför, argumenterar hon, som det plötsligt blivit viktigare att återinföra traditionella värderingar och se till att dessa kvinnor lever moraliskt korrekt. I den här uppsatsen presenteras ett annat argument: istället för att utgå från att kritiken av dessa kvinnors kläder, livsstil, sexualitet etc. ytterst har att göra med patriarkala värderingar som inte är förenliga med att kvinnors ekonomiska frihet ökar, är det möjligt att se den som inordnad i en klassmotsättning.

No description available.