Syftet med denna undersökning är att genom intervjuer och en fenomenografisk ansats kartlägga unga vuxnas uppfattningar av begreppet världens undergång, samt belysa de olika etiska förhållningssätt och livsåskådningar som diskuteras i denna kontext. Undersökningen baseras på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldern 18-25 som levt större delen av sitt liv i Sverige, går eller har gått i svensk skola, ser sig som tillhörande en av de abrahamitiska religionerna judendom, islam eller kristendom, eller är socialt präglad av någon av dessa. Intervjuerna genomfördes hösten 2013. Intervjupersonerna har kontaktats och valts ut främst på skillnader i kön, social bakgrund och utbildningsbakgrund. Intervjuerna har blivit analyserade utifrån en fenomenografisk ansats. De slutsatser jag har kunnat utläsa av resultatet är att uppfattningar om världens undergång kan delas in i fyra övergripande uppfattningskategorier, där varje uppfattningskategori representerar vad världens undergång är och vem/vad som kan drabbas av denna. Övriga beskrivningskategorier redogör för olika uppfattningar om orsaken bakom världens undergång, i vilken utsträckning människan kan påverka denna, huruvida intervjupersonernas uppfattning om världens undergång är ett troligt framtidscenario och om de utgår ifrån en positiv eller negativ orienteringspunkt. Hypoteserna som uppsatsen genererar är uppfattningarnas gemensamma nämnare:• Mänskligheten anses vara moraliskt ansvarig på något plan för världens undergång såvida det är en undergång som drabbar människor och kan påverkas av människan.• Om mänskligheten kan påverka världens undergång behöver inte människan ha skapat världens undergång för att mänskligheten på något plan ska ses som moraliskt ansvarig för densamma. Det måste alltså inte råda ett kausalt samband mellan vad/vem som sägs ytterst orsakat världens undergång och vad/vem som anses moraliskt ansvarig för den.Dessa hypoteser överensstämmer delvis med uppsatsens utgångspunkt, idén om människans benägenhet se mänskligheten som moralisk ansvarig för en hotande undergång, men skiljer sig från denna främst i synen på orsak och moraliskt ansvar.