<p>Denna studie handlade om överlämnande till vård inom socialtjänsten sombrottspåföljd för ungdomar. Överlämnandepåföljden är en del av straffsystemet, men ingår samtidigt i socialtjänstens verksamhet eftersom vården utformas inom denna. Straffsystemets uppgift är att orsaka lidande för ett regelbrott,medan socialtjänstens uppgift är att stödja och hjälpa behövande människor i samhället. Enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) ska socialsekreterare utforma vårdplaner för unga lagöverträdare som kan komma att överlämnas till vård inom socialtjänsten.</p><p>Denna studie syftade till att undersöka om socialsekreterare upplever svårigheter i att kombinera de straffrättsliga principerna i LuL med socialrättens principer om att ett vårdbehov ska ligga till grund för insatserna, samt hur de kombinerar dessa. Fyra socialsekreterare från Stockholm intervjuades och materialet analyserades med hjälp av Foucaults teori om disciplin och straff.</p><p>Våra slutsatser var att dessa socialsekreterare inte upplevde några svårigheter med att kombinera de straffrättsliga principerna med den socialrättsliga principen. De gav dock uttryck för vissa svårigheter och tyckte att gränsdragningen mellan socialtjänstens uppgift och straffsystemets uppgift inte alltid var självklar. Vi tror att ett djupare samarbete mellan rättsväsende och socialtjänst, i kombination med klarare riktlinjer och mer utbildning kring områdets komplexitet för både socialsekreterare, åklagare och domare skulle förbättra situationen.</p>

Denna studie handlade om överlämnande till vård inom socialtjänsten sombrottspåföljd för ungdomar. Överlämnandepåföljden är en del av straffsystemet, men ingår samtidigt i socialtjänstens verksamhet eftersom vården utformas inom denna. Straffsystemets uppgift är att orsaka lidande för ett regelbrott,medan socialtjänstens uppgift är att stödja och hjälpa behövande människor i samhället. Enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) ska socialsekreterare utforma vårdplaner för unga lagöverträdare som kan komma att överlämnas till vård inom socialtjänsten. Denna studie syftade till att undersöka om socialsekreterare upplever svårigheter i att kombinera de straffrättsliga principerna i LuL med socialrättens principer om att ett vårdbehov ska ligga till grund för insatserna, samt hur de kombinerar dessa. Fyra socialsekreterare från Stockholm intervjuades och materialet analyserades med hjälp av Foucaults teori om disciplin och straff. Våra slutsatser var att dessa socialsekreterare inte upplevde några svårigheter med att kombinera de straffrättsliga principerna med den socialrättsliga principen. De gav dock uttryck för vissa svårigheter och tyckte att gränsdragningen mellan socialtjänstens uppgift och straffsystemets uppgift inte alltid var självklar. Vi tror att ett djupare samarbete mellan rättsväsende och socialtjänst, i kombination med klarare riktlinjer och mer utbildning kring områdets komplexitet för både socialsekreterare, åklagare och domare skulle förbättra situationen.

<p>Studien syftar till att undersöka hur kuratorerna som verkställer vård inom socialtjänsten ser på denna påföljd och på sin roll i verkställandet av densamma, samt hur ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten upplever samma påföljd. Syftet avgränsas genom följande frågeställningar: (i) Hur ser kuratorerna på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro kommun på vård inom socialtjänsten och på sin egen roll i verkställandet av denna påföljd utifrån den lagstiftning som reglerar vård inom socialtjänsten, samt den lagstiftning som reglerar socialtjänstens insatser för unga? (ii) Hur har ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro upplevt påföljden utifrån samma lagstiftning, och finns det någon skillnad i upplevelsen före och efter genomförandet av denna? En vidare angränsning är att jag har valt att fokusera studien på ungdomar som har blivit dömda för misshandel. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har jag genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med personalen på Ungdoms- och familjeteamet, samt med ungdomar som har genomfört vård inom socialtjänsten där. Intervjuerna gjordes utifrån på förhand sammanställda intervjuguider och utgick ifrån uppsatsens syfte, frågeställningar samt den lagstiftning som utgör uppsatsens teoriavsnitt. Resultatet visar att kuratorerna inte ser någon konflikt i verkställandet av påföljden vård inom socialtjänsten, främst beroende på arbetsfördelningen mellan dem och socialkontoren. Vidare upplevde inte ungdomarna, i stort, påföljden som ett straff. De skillnader som ändå fanns mellan upplevelsen före och efter påföljden, tycks i mycket handla om en dålig information i samband med rättegången. Slutligen upplevde de flesta ungdomar i studien att påföljden hade gjort skillnad; ett fåtal menade att rättegången och böter hade haft en avskräckande effekt, men de flesta pekade på vårdprogrammet som det som hade gjort skillnad.</p> / <p>The purpose of this paper is to examine how the social welfare officers, who enforce the sentence Treatment within the Social Services, look at this form of sentence and their own role when it comes to enforcing the sentence, and how juveniles who have carried out this penalty look at the same. The purpose is defined by the following questions: (i) How do the social welfare officers at the Youth and Family Team in Örebro look at Treatment within the Social Services and their own role in enforcing this sentence, regulated by law within the social services treatment and within the social services programme for juveniles? (ii) How do the juveniles who have carried out the sentence Treatment within the Social Services at the Youth and Family Team in Örebro experience the treatment, and do they feel that it has made a difference? Another definition I have made is a choice to focus my study on juveniles sentenced for assault and battery. In order to answer the purpose and questions I have performed qualitative research interviews with social welfare officers at the Youth and Family Team and juveniles who had carried out Treatment within the Social Services with them. The interviews were performed according to guides based on the purpose and questions, and the legislation presented in the theoretical section of this paper. The result shows that the social welfare officers notice no conflict within enforcing the sentence Treatment within the Social Services, mainly due to the division of labour between them and the social services offices. Further, most of the juveniles did not find the sentence a punishment. Nevertheless, the difference in the experiences before and after serving the sentence seems to be lack of information about the meaning of the sentence by the time of the legal proceedings. Finally, most of the juveniles in the study find that the sentence has mad a difference; a few of them find that the trial and fine had an intimidating effect, but most om them point out the treatment programme as the factor that has made the difference.</p>

Studien syftar till att undersöka hur kuratorerna som verkställer vård inom socialtjänsten ser på denna påföljd och på sin roll i verkställandet av densamma, samt hur ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten upplever samma påföljd. Syftet avgränsas genom följande frågeställningar: (i) Hur ser kuratorerna på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro kommun på vård inom socialtjänsten och på sin egen roll i verkställandet av denna påföljd utifrån den lagstiftning som reglerar vård inom socialtjänsten, samt den lagstiftning som reglerar socialtjänstens insatser för unga? (ii) Hur har ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro upplevt påföljden utifrån samma lagstiftning, och finns det någon skillnad i upplevelsen före och efter genomförandet av denna? En vidare angränsning är att jag har valt att fokusera studien på ungdomar som har blivit dömda för misshandel. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har jag genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med personalen på Ungdoms- och familjeteamet, samt med ungdomar som har genomfört vård inom socialtjänsten där. Intervjuerna gjordes utifrån på förhand sammanställda intervjuguider och utgick ifrån uppsatsens syfte, frågeställningar samt den lagstiftning som utgör uppsatsens teoriavsnitt. Resultatet visar att kuratorerna inte ser någon konflikt i verkställandet av påföljden vård inom socialtjänsten, främst beroende på arbetsfördelningen mellan dem och socialkontoren. Vidare upplevde inte ungdomarna, i stort, påföljden som ett straff. De skillnader som ändå fanns mellan upplevelsen före och efter påföljden, tycks i mycket handla om en dålig information i samband med rättegången. Slutligen upplevde de flesta ungdomar i studien att påföljden hade gjort skillnad; ett fåtal menade att rättegången och böter hade haft en avskräckande effekt, men de flesta pekade på vårdprogrammet som det som hade gjort skillnad. / The purpose of this paper is to examine how the social welfare officers, who enforce the sentence Treatment within the Social Services, look at this form of sentence and their own role when it comes to enforcing the sentence, and how juveniles who have carried out this penalty look at the same. The purpose is defined by the following questions: (i) How do the social welfare officers at the Youth and Family Team in Örebro look at Treatment within the Social Services and their own role in enforcing this sentence, regulated by law within the social services treatment and within the social services programme for juveniles? (ii) How do the juveniles who have carried out the sentence Treatment within the Social Services at the Youth and Family Team in Örebro experience the treatment, and do they feel that it has made a difference? Another definition I have made is a choice to focus my study on juveniles sentenced for assault and battery. In order to answer the purpose and questions I have performed qualitative research interviews with social welfare officers at the Youth and Family Team and juveniles who had carried out Treatment within the Social Services with them. The interviews were performed according to guides based on the purpose and questions, and the legislation presented in the theoretical section of this paper. The result shows that the social welfare officers notice no conflict within enforcing the sentence Treatment within the Social Services, mainly due to the division of labour between them and the social services offices. Further, most of the juveniles did not find the sentence a punishment. Nevertheless, the difference in the experiences before and after serving the sentence seems to be lack of information about the meaning of the sentence by the time of the legal proceedings. Finally, most of the juveniles in the study find that the sentence has mad a difference; a few of them find that the trial and fine had an intimidating effect, but most om them point out the treatment programme as the factor that has made the difference.