Background: In Sweden, health outcomes for children placed in care have been disappointing. ‘Placed in care’ refers to social out of home care (OHC). Hälsofam is a medical home model for healthcare of children in OHC currently delivered in Uppsala. Aim: To explore how social workers perceive and experience the Hälsofam model. Methodology: A qualitative explorative study with ten semi-structured individual telephone interviews. The criteria for inclusion in the study sample were employees within the social service, working in a specialised case unit and having experience of referring children and/or adolescents to Hälsofam. Results: Working with Hälsofam has offered social workers a way into the health care sector, which is something that previously has been limited. The Hälsofam model has offered the social workers an active collaborative working situation, where focus has been given to organised work across the ‘silos’ of care services for these children. However, the findings raised the question of whether or not all children and adolescents have the same possibility to receive care from Hälsofam. Conclusion: The Hälsofam model appears to have had a positive impact on the interrelations between the social service and the health care sector. Social workers perceive it to facilitate necessary support for children and adolescents in OHC. Yet, findings show that personal views of the social worker and the societal situation in which they operate create limitations for providing care for every child and adolescent. / Bakgrund: I Sverige har hälsoutfallen för barn och ungdomar inom socialtjänstens placeringar utanför det egna hemmet varit bristande. Hälsofam är en organisatorisk modell inom hälso- och sjukvård för barn i placeringar utanför det egna hemmet i Uppsala. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur anställda inom Socialtjänsten har upplevt och erfarit Hälsofam-modellen. Metod: En kvalitativ explorativ studie med tio semi-strukturerade individuella telefonintervjuer användes. Kriterier för inkludering i studieurvalet var att personen skulle vara anställd inom Socialtjänsten, arbeta med denna typ av fall samt ha erfarenhet av att remittera barn och unga till Hälsofam. Resultat: Arbetet med Hälsofam har erbjudit anställa inom socialtjänsten en väg in till hälso- och sjukvården, vilket tidigare upplevts begränsat. Hälsofam har erbjudit anställda inom socialtjänsten ett aktivt samarbete, där fokus har lagts på organiserat interprofessionellt arbete. Frågan har också rests, huruvida alla barn och ungdomar har samma möjlighet till vård inom Hälsofam. Slutsats: Hälsofam-modellen har haft en positiv inverkan på det inbördes förhållandet mellan Socialtjänst och hälso- och sjukvårdssektorn. Anställda inom socialtjänsten upplever även att arbetet med att stödja de barn och unga som får vård utanför hemmet, har blivit lättare i och med Hälsofam. Resultatet visar dock att det personliga perspektivet hos den anställda samt den samhälleliga situationen där de arbetar, skapar begräsningar för att erbjuda vård till alla barn och unga.