Bakgrund/syfte: Många patienter, varav unga vuxna(18-25 år) utgör en stor grupp, använder akutmottagningar [AM] av obefogade skäl. Problemet med icke-akuta patienter på AM har varit ett diskussionsämne sedan 80-talet i västvärlden. De långa väntetiderna och ökade patienttrycket på AM är associerat till en försämrad upplevelse av vården ur ett patientperspektiv. Primärvården har en nyckelroll i att styra flödet av patienter som söker vård. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur unga vuxna (18-25 år) söker vård relaterat till kön, ålder, symptom och lämplig vårdnivå, AM kontra Närakuten [NA]. Metod: En deskriptiv konsekutiv enkätinsamling genomfördes på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset och på närakuten (Cityakuten) i Uppsala. Resultat: Kvinnor sökte mer vård i undersökningsgruppen och den vanligaste orsaken till besök på AM var buksymptom och på NA var det allmänna influensasymptom. Inget samband mellan tidigare kontakt med sjukvården och huruvida undersökningsgruppen sökte rätt vårdnivå kunde påvisas. En av fem patienter bedömdes initialt ha sökt fel vårdnivå på båda verksamheterna. Slutsats: Primärvården kan spela en nyckelroll i styrning av patientflödet men även andra instanser som kuratorstöd och psykologstöd kan bidra. Mer forskning behövs för att fastställa bakomliggande orsaker och prevalens. / Background/aim: Many patients seek emergency departments [ED] based on inappropriate causes, a considerable amount of which are young adults (aged 18-25). In the western society, the problem with non-acute patients seeking ED care, have been a topic of debate since the 80´s. The long waiting times and the increasing flow of patients at the ED are associated to a lower level of satisfaction amongst patients. The primary health care plays a key role in controlling the flow of patients seeking care. The aim of this study is to describe health care seeking behaviors, based on sex, age, symptoms and appropriate level of care, ED versus the out-of-hospital ED. Method: A descriptive consecutive questionnaire collection was conducted at the ED in Uppsala University Hospital and at the out-of-hospital ED (Cityakuten) in Uppsala. Result: Female patients were most represented seeking care in the study group, and the most common reason for seeking ED care was abdominal symptoms. At the out-of-hospital ED the most common reason was general flu symptoms. No correlation between previous health care contact and whether the study group used the appropriate health care level was found. At the first assessment one in five patients sought the wrong care level at hospital based ED and at the out-of-hospital ED. Conclusion: The primary health care should play a key role in controlling the patient flow. Other agencies such as counselor support and psychiatrists should contribute as well. Further research should focus on establishing underlying causes and the prevalence.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har påverkat hela samhället och inskränkningar har varit tvunget att göras för alla medborgare. Restriktioner kring sociala kontakter har förändrat livssituationen för individer med särskilda behov av assistans och vårdinsatser, som exempelvis för barn som har funktionshinder och deras familjer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning har upplevt sin livssituation och de gällande restriktionerna under den pågående Covid-19-pandemin, i relation till olika samhällsorgan såsom habilitering, sjukvård och skola. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie som bygger på data från sju föräldrar. Materialet har analyserats med tematisk analys. Resultat: Viktiga aspekter som framkommer ur denna studie är faktorer som minskad eller inställd assistans/avlastning och vård samt att föräldrarna ofta behövt ha barnen hemma från skola och förskola, vilket upplevts som påfrestande. Föräldrarna har upplevt sjukhus och korttidsboenden säkrare att besöka eftersom de anser att de har anpassat sig bra efter restriktionerna, skolmiljön har inte känts lika säker då skolan inte upplevs förebygga smittorisk lika bra. Digitala lösningar har ersatt många fysiska träffar, vilket föräldrarna överlag upplevt fungera bra samt önskar mer av i fortsättningen. Slutsats: Föräldrar till barn med funktionsnedsättning har levt med hög press under Covid-19-pandemin, de har tappat en stor del av de avlastande verksamheterna vilken ger dem utrymme till bland annat ett eget arbetsliv och återhämtning i vardagen. Digitaliserade möten och undervisning har varit av stor vikt under perioden. / Background: The whole community has been affected by the COVID-19-pandemic. The limitation of physical interactions has changed the conditions for assistance services and healthcare. It has especially affected those with special needs, like children with disabilities and their parents.  Aim: The aim of the study was to examine parents of children with disabilities and how they experienced their life-situation during the COVID-19-pandemic. The interaction with different community authorities like habilitation services, healthcare and schools was the main target. Methods: The study was a qualitative study with inductive approach. Seven parents were included. Thematic analysis was used to analyse the material.   Results: Parents reported that habilitation services and health care appointments have been decreased or cancelled during the pandemic. In addition, they report that schools often have called them with short notice to fetch their sick kids, which has been stressful for the parents. The parents felt safe at the short-term accommodations and at the healthcare facilities due to their adjustments against the restrictions. The parents felt the school situation as less safe since school staff were less strict with adjustments against the virus. However, several physical meetings were replaced with digital solutions, which worked well and was much appreciated by the parents. Conclusion: Parents of children with disabilities seemed to have a tough time during the COVID-19-pandemic. Their situation at work and time spent on recreation was negatively affected as they spent more time on childcare. Digital teaching and online meetings have been very important during the pandemic.