<p>Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte ägarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD är utsedd att leda företaget är det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar ägarna. Vanligt förekommande är därför att utforma en ersättning med både fasta och rörliga delar.</p><p>Ersättningar till VD som forskningsområde har utvecklats starkt sedan 1980-talet då företagens användande av bonus ökade kraftigt. Många forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det råder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det står dock klart det finns många olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt på studiens resultat. Detta leder till problemformuleringen <em>Hur påverkas VDs bonus av förändringar i företagets prestation i de stora svenska börsbolagen?</em> Syftet med studien är att förklara hur sambandet ser ut mellan VDs bonus och företagets prestation.</p><p>I den teoretiska referensramen belyser vi de problem som kan uppstå mellan ägare och VD och hur deras relation kan se ut.  Agentteorin fokuserar på ekonomiska incitament till skillnad från stewardshipteorin som lägger fokus på icke-ekonomiska incitament. Vidare visar vi på anledningar till varför bonus används och vad denna syftar att uppnå. Samt vilka olika former som bonusersättningen kan anta. Kortsiktiga incitament är främst den årligt förekommande rörliga ersättningen, medan optioner i olika former är vanligt förekommande som långsiktiga incitament. Slutligen presenterar vi det viktiga avsnittet om tidigare forskning inom bonusområdet och visar att meningarna är delade såväl om bonusens nytta som om dess effekter. Dock verkar många forskare anse att någon form av samband finns mellan VDs bonus och företagets prestation. Genom att belysa andra forskningsresultat sätter vi vår egen undersökning i ett större perspektiv, tidigare forskning blir en grundsten, samt att detta hjälper oss att motivera valet av undersökningsmetod och variabler.</p><p>Då vi utgår från en positivistisk kunskapssyn angriper vi problemet med ett deduktivt angreppssätt. Genom en kvantitativ metod undersöker vi en population på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Genom regressionsanalys testas fem olika hypoteser angående sambandet mellan ersättning och prestation.</p><p>Resultaten visar att det finns svaga positiva samband mellan VDs rörliga ersättning och företagets prestation, samt att dessa samband blir något tydligare när optionsprogrammen tas med som dummyvariabel. Däremot varierar graden av samband mycket mellan olika år varför det inte går att se någon trend över hur detta samband utvecklas över tiden.</p>

<p>Om man fördjupar sig i aktiemarknadens rörelser ser man olika anledningar till varför en aktie värderas som den gör. Uppkommer det ny information vägs det med i bedömningen och aktiens värde, dvs. priset, justeras. Om en VD sparkas är det en anledning för aktiemarknaden att försöka analysera händelsen. Resultatet av analysen speglar ofta rörelser i aktiekursen, vilket är en omedelbar reaktion på den nya informationen. Att detta sker momentant sätter naturligtvis press på styrelsen i allmänhet och VD:n i synnerhet. Förvaltning av denna press är primärt.</p><p>Att flertalet koncernchefer har blivit tvingade att lämna posten är förenklat ett resultat av att förväntningarna på denne var högre än denne kunde prestera. Möjligheterna att skifta VD är stora vilket leder till att posten anses svår att bemästra. En ledare måste se till alla intressenters åsikter och får således en häktisk arbetsuppgift. Detta kan leda till att denne tvingas kompromissa och således ej kan tillgodose alla behov. Denna balansgång blir anledning till stor press och ett alltför stort snedsteg kan leda till abrupt avslutande av tjänst. Ytterligare en aspekt som gör arbetet som VD mer komplext nu än förr är globaliseringen. Trycket ökar från omvärlden då företagen agerar över hela världen, ty konkurrensen mellan koncernsheferna och företagen ökar. Denna ständiga press brukar dock vara så pass välbetald att många personer strävar efter att sitta på posten då de känner till spelets regler.</p>

<p>Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning. Siffror har visat att VD-lönerna i de statliga bolagen mellan 2004-2008 steg i dubbelt så hög takt som för en vanlig statsanställd. Regeringen har också gjort flera uttalanden och ställningstaganden i debatten. Exempelvis satte de stopp för rörlig direktörsersättning i statliga bolag samt i de bolag som vill ta del av den statliga bankgarantin. Med bakgrund av detta samt det faktum att den statliga ägarpolicyn förespråkar restriktivitet i frågan om VD-lönerna, vill vi undersöka följande problemställning: <em>Vilka variabler visar samband med ersättningsnivåerna för verkställande direktörer i statligt ägda bolag?</em> Syftet är att förklara enligt vilka kriterier lönerna sätts, samt vilka faktorer som förklarar störst del av variansen i direktörslönerna för statliga bolag. Ett delsyfte är att också undersöka hur statlig insyn och övervakning påverkar lönenivåerna.</p><p>Undersökningen har utförts med en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv forskningsansats, genom en kvantitativ metod. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som hjälpt oss att välja de oberoende variablerna till vår undersökning. Den teoretiska referensramen behandlar till största delen tidigare forskning kring påverkningsvariabler till VD-löners storlek. De utvalda undersökningsvariablerna sambandstestats mot VD-ersättningarna genom linjära multipla regressionsanalyser. Databehandlingen har skett i Excel samt statistikprogrammet SPSS, och informationen är till största delen hämtad från bolagens årsredovisningar.</p><p>Studiens slutsatser är att de faktorer som med säkerhet har samband med ersättningsnivåerna för direktörer i statligt ägda bolag är: bolagens storlek, tillväxt, antal dotterbolag samt antal storägare. Alla dessa har ett positivt samband med den beroende variabeln, men antal storägare har i tidigare forskning uppvisat ett negativt samband. Anledningen till detta tror vi är att den statliga ägandegraden minskar med flera stora ägare. Därmed har inte regeringen samma inflytande och kontroll över VD-lönerna. Våra statistiska modeller visade upp en hög förklaringsgrad, vilket innebär att endast en liten del av variansen i lönenivåerna förblir oförklarad.</p>

<p>Den teori som redovisas i denna studie säger att en vd borde ersättas i enlighet med företagets finansiella prestation och att monetära incitament leder till höjd ansträngning hos individen, vilket resulterar i en bättre prestation. Författarna av denna uppsats gör ett antagande om att ökad prestation från vd:n borde leda till högre lönsamhet för företaget.</p><p>Denna studie om tjugo norska företag undersöker sambandet mellan företagets lönsamhet år t-1 och kortsiktig rörlig ersättning vilken betalas ut år t. Sambandet testas genom att utforma en multipel regressionsmodell. Resultaten från denna tyder på att ett sådant samband inte existerar bland norska företag. Detta resultat strider i mot resultat gjort på bl.a. amerikansk data, där forskare har hittat ett vagt men signifikant samband mellan finansiella mått och vd:s totala ersättning. Det finns inte många studier från Norge på detta område. Dock är våra resultat i linje med en studie från 1996 som bygger på norsk data. Vi skiljer oss från tidigare studier eftersom vi enbart undersöker vd:ns kortsiktiga rörliga ersättning och inte den totala ersättningen.</p><p>Ett annat område som denna studie syftar till att undersöka är hur monetära incitament, t.ex. kortfristig rörlig ersättning, påverkar en individs prestation. Tidigare empirisk forskning på området är av mer psykologisk karaktär, och forskare är tvådelade i synen på huruvida monetära incitament leder till en ökad prestation eller inte. Vi har försökt att kvantitativt testa detta samband med hjälp av en multipel regressionsmodell där vi undersöker huruvida en ökad vd-bonus leder till ökad lönsamhet för företaget. Våra resultat pekar i riktningen att det är andra faktorer än vd-bonus som i huvudsak förklarar förändringar av företagens lönsamhet.</p>

Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning. Siffror har visat att VD-lönerna i de statliga bolagen mellan 2004-2008 steg i dubbelt så hög takt som för en vanlig statsanställd. Regeringen har också gjort flera uttalanden och ställningstaganden i debatten. Exempelvis satte de stopp för rörlig direktörsersättning i statliga bolag samt i de bolag som vill ta del av den statliga bankgarantin. Med bakgrund av detta samt det faktum att den statliga ägarpolicyn förespråkar restriktivitet i frågan om VD-lönerna, vill vi undersöka följande problemställning: Vilka variabler visar samband med ersättningsnivåerna för verkställande direktörer i statligt ägda bolag? Syftet är att förklara enligt vilka kriterier lönerna sätts, samt vilka faktorer som förklarar störst del av variansen i direktörslönerna för statliga bolag. Ett delsyfte är att också undersöka hur statlig insyn och övervakning påverkar lönenivåerna. Undersökningen har utförts med en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv forskningsansats, genom en kvantitativ metod. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som hjälpt oss att välja de oberoende variablerna till vår undersökning. Den teoretiska referensramen behandlar till största delen tidigare forskning kring påverkningsvariabler till VD-löners storlek. De utvalda undersökningsvariablerna sambandstestats mot VD-ersättningarna genom linjära multipla regressionsanalyser. Databehandlingen har skett i Excel samt statistikprogrammet SPSS, och informationen är till största delen hämtad från bolagens årsredovisningar. Studiens slutsatser är att de faktorer som med säkerhet har samband med ersättningsnivåerna för direktörer i statligt ägda bolag är: bolagens storlek, tillväxt, antal dotterbolag samt antal storägare. Alla dessa har ett positivt samband med den beroende variabeln, men antal storägare har i tidigare forskning uppvisat ett negativt samband. Anledningen till detta tror vi är att den statliga ägandegraden minskar med flera stora ägare. Därmed har inte regeringen samma inflytande och kontroll över VD-lönerna. Våra statistiska modeller visade upp en hög förklaringsgrad, vilket innebär att endast en liten del av variansen i lönenivåerna förblir oförklarad.

Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte ägarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD är utsedd att leda företaget är det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar ägarna. Vanligt förekommande är därför att utforma en ersättning med både fasta och rörliga delar. Ersättningar till VD som forskningsområde har utvecklats starkt sedan 1980-talet då företagens användande av bonus ökade kraftigt. Många forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det råder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det står dock klart det finns många olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt på studiens resultat. Detta leder till problemformuleringen Hur påverkas VDs bonus av förändringar i företagets prestation i de stora svenska börsbolagen? Syftet med studien är att förklara hur sambandet ser ut mellan VDs bonus och företagets prestation. I den teoretiska referensramen belyser vi de problem som kan uppstå mellan ägare och VD och hur deras relation kan se ut.  Agentteorin fokuserar på ekonomiska incitament till skillnad från stewardshipteorin som lägger fokus på icke-ekonomiska incitament. Vidare visar vi på anledningar till varför bonus används och vad denna syftar att uppnå. Samt vilka olika former som bonusersättningen kan anta. Kortsiktiga incitament är främst den årligt förekommande rörliga ersättningen, medan optioner i olika former är vanligt förekommande som långsiktiga incitament. Slutligen presenterar vi det viktiga avsnittet om tidigare forskning inom bonusområdet och visar att meningarna är delade såväl om bonusens nytta som om dess effekter. Dock verkar många forskare anse att någon form av samband finns mellan VDs bonus och företagets prestation. Genom att belysa andra forskningsresultat sätter vi vår egen undersökning i ett större perspektiv, tidigare forskning blir en grundsten, samt att detta hjälper oss att motivera valet av undersökningsmetod och variabler. Då vi utgår från en positivistisk kunskapssyn angriper vi problemet med ett deduktivt angreppssätt. Genom en kvantitativ metod undersöker vi en population på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Genom regressionsanalys testas fem olika hypoteser angående sambandet mellan ersättning och prestation. Resultaten visar att det finns svaga positiva samband mellan VDs rörliga ersättning och företagets prestation, samt att dessa samband blir något tydligare när optionsprogrammen tas med som dummyvariabel. Däremot varierar graden av samband mycket mellan olika år varför det inte går att se någon trend över hur detta samband utvecklas över tiden.

Den teori som redovisas i denna studie säger att en vd borde ersättas i enlighet med företagets finansiella prestation och att monetära incitament leder till höjd ansträngning hos individen, vilket resulterar i en bättre prestation. Författarna av denna uppsats gör ett antagande om att ökad prestation från vd:n borde leda till högre lönsamhet för företaget. Denna studie om tjugo norska företag undersöker sambandet mellan företagets lönsamhet år t-1 och kortsiktig rörlig ersättning vilken betalas ut år t. Sambandet testas genom att utforma en multipel regressionsmodell. Resultaten från denna tyder på att ett sådant samband inte existerar bland norska företag. Detta resultat strider i mot resultat gjort på bl.a. amerikansk data, där forskare har hittat ett vagt men signifikant samband mellan finansiella mått och vd:s totala ersättning. Det finns inte många studier från Norge på detta område. Dock är våra resultat i linje med en studie från 1996 som bygger på norsk data. Vi skiljer oss från tidigare studier eftersom vi enbart undersöker vd:ns kortsiktiga rörliga ersättning och inte den totala ersättningen. Ett annat område som denna studie syftar till att undersöka är hur monetära incitament, t.ex. kortfristig rörlig ersättning, påverkar en individs prestation. Tidigare empirisk forskning på området är av mer psykologisk karaktär, och forskare är tvådelade i synen på huruvida monetära incitament leder till en ökad prestation eller inte. Vi har försökt att kvantitativt testa detta samband med hjälp av en multipel regressionsmodell där vi undersöker huruvida en ökad vd-bonus leder till ökad lönsamhet för företaget. Våra resultat pekar i riktningen att det är andra faktorer än vd-bonus som i huvudsak förklarar förändringar av företagens lönsamhet.

This essay which is an event study aims to examine if an announcement of a CEO exchange actually is course-affecting information. The essay study’s if a variation can be detected in the share price in relation to an announcement of a CEO exchange. The study also aims to examine if the characteristics; age, number of years at the post, and compensation to the CEO effects the share price progress. The study embraces 46 companies from eight different line of business. The companies are registered at the Stockholm stock exchange or the Nordic Growth Market. We have examined the results for all companies altogether and for each line of business.

Om man fördjupar sig i aktiemarknadens rörelser ser man olika anledningar till varför en aktie värderas som den gör. Uppkommer det ny information vägs det med i bedömningen och aktiens värde, dvs. priset, justeras. Om en VD sparkas är det en anledning för aktiemarknaden att försöka analysera händelsen. Resultatet av analysen speglar ofta rörelser i aktiekursen, vilket är en omedelbar reaktion på den nya informationen. Att detta sker momentant sätter naturligtvis press på styrelsen i allmänhet och VD:n i synnerhet. Förvaltning av denna press är primärt. Att flertalet koncernchefer har blivit tvingade att lämna posten är förenklat ett resultat av att förväntningarna på denne var högre än denne kunde prestera. Möjligheterna att skifta VD är stora vilket leder till att posten anses svår att bemästra. En ledare måste se till alla intressenters åsikter och får således en häktisk arbetsuppgift. Detta kan leda till att denne tvingas kompromissa och således ej kan tillgodose alla behov. Denna balansgång blir anledning till stor press och ett alltför stort snedsteg kan leda till abrupt avslutande av tjänst. Ytterligare en aspekt som gör arbetet som VD mer komplext nu än förr är globaliseringen. Trycket ökar från omvärlden då företagen agerar över hela världen, ty konkurrensen mellan koncernsheferna och företagen ökar. Denna ständiga press brukar dock vara så pass välbetald att många personer strävar efter att sitta på posten då de känner till spelets regler.

The purpose of this essay is to investigate if the companies listed on Nasdaq/OMX Stockholm Large Cap use the earnings management phenomenon Big Bath Accounting to a greater extent when a change of management (CEO) is made. Management tends to use earnings management when there is a bonus plan linked to the result of the company. To gain maximum bonus the management will try to manipulate the result in a way that in a long term maximize their utility. Through the earnings management technique Big Bath the management is given the possibility to take one large cost as a one-time expend, even though the cost is supposed to run over several financial years. This, of course, within the legal framework. A big bath may occur when there is an impairment of goodwill, tangible and/or intangible assets or larger provisions for future expense, or both of them at the same time.