Venösa infarter används för att ge intravenösa läkemedel samt blodprovstagning. De venösa infarter som används inom sjukvården är perifera venkatetrar, midlines, PICC-lines och andra centralvenösa infarter. Midlinekatetern är en perifer infart med längre kateter och längre livslängd än en sedvanlig perifer venkateter, men räknas ej som en centralvenös infart. Indikation för midlines är patienter som är svårstuckna samt har behov av en perifer infart med en livslängd mellan fyra och fjorton dagar.  Syftet med studien var att undersöka patientsäkerheten av midlinekatetrar hos slutenvårdspatienter.  Studiens metod var en litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt. I resultatet analyserades kvantitativa- och mixed method-artiklar. En induktiv analysmetod användes.  I resultatet framkom det att lokala och systemiska infektioner var relativt låga vid användning av midlinekatetrar. Dock var mekaniska komplikation av högre frekvens hos patienter med midlinekatetrar jämfört med centralvenösa infarter, men lägre än vid användning av perifera venkatetrar. Midlinekatetrar minskar även insättande av centralvenösa infarter vilka har högre risk för svåra komplikationer.  Slutsatsen är att midlinekatetrar, om de används vid rätt indikation, kan minska användning och därmed komplikationer från centralvenösa infarter samt minska lidande hos patienter på grund av upprepade nålstick. Mer svensk forskning behövs då inga svenska artiklar identifierades. Även ett behov av ytterligare forskning med ett patientcentrerat perspektiv fastställdes. / Venous accesses are used to provide intravenous drugs as well as to draw blood samples. The types of venous accesses that are used in hospitals are peripheral venous catheters, midline catheters, PICC-lines and other central venous access devices. A midline catheter is a peripheral access with a longer catheter and longer lifespan than a conventional peripheral venous catheter, but does not count as a central venous access. Indications for midlines are patients with difficult venous accesses and patients with the need of an access with a lifespan between four to 14 days.  The aim of this review was to investigate the patient safety of midline catheters in hospitalised patients.  The method of the study was a review with a systematic approach. Quantitative and mixed method articles were analysed. An inductive analysis method was used.  The results showed that local and systemic infections were relatively low in the use of midline catheters. However, the prevalence of mechanical complications among patients were higher in midline catheters than in central venous devices, but lower than in peripheral venous catheters. Midline catheters can also reduce the use of central venous accesses, which have a higher risk of severe complications.  The conclusion is that midline catheters, if used with the right indication, could decrease the  use and complications from central venous catheters and decrease patient suffering. More Swedish research is needed as no Swedish articles were found. Furthermore a need for additional research with a patient-centered perspective was identified.

Introduktion: I dag är det många äldre som vårdas i hemmet med avancerad hemsjukvård. En ökning av antal äldre personer i samhället kommer sannolikt leda till ökat antal patienter med central venös infart i prehospital vård.Syfte: Syftet med studien var att studera sjuksköterskors upplevelser av befintliga centrala venösa infarter vid prehospital vård. Forskningsfrågorna var hur sjuksköterskorna upplevde användning av central venös infart och deras upplevelse av vad som påverkade valet av venös infart.Metod: Metoden som användes var deskriptiv kvalitativa design med semistrukturerade intervjuer av tjugo sjuksköterskor som arbetade inom Ambulanssjukvården i Region Dalarna. Samtliga sjuksköterskor hade arbetat mer än fem år inom ambulanssjukvård. Analysen av intervjuerna genomfördes genom innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att de intervjuade sjuksköterskorna upplevde osäkerhet, bristande erfarenhet och bristande stöd. Detta var avgörande för deras upplevelse av centrala venösa infarter. Det fanns skillnader i sjuksköterskornas kunskap avseende hantering av centrala venösa infarter. En annan faktor var en tydlig och stark vilja hos de intervjuade att inte göra fel och att inte skada.Slutsats: Slutsatsen av studien visade att Sjuksköterskorna önskade mer kunskap och ett kunskapsstöd i form av behandlingsriktlinjer samt möjligheter att öva. / Introduction: Today, numerous elderly people are cared for at home with advanced home health care. An increase in the number of elderly people in society is likely to lead to a rice in the number of patients with central venous access in prehospital care.Purpose: The purpose of the study was to investigate nurses' experiences of existing central intravenous inline in prehospital care. The research questions were how the nurses experienced the use of central venous access and their experience of what influenced the choice of venous access.Method: The method was based on descriptive qualitative semi-structured interviews with twenty nurses working in Ambulance Care in Region Dalarna. All nurses had more than five years work experience in ambulance care. The answers of the interviews have been compiled through a content analysis.Results: The result presented that almost all the nurses interviewed perceived their own insecurity or uncertainty with their colleagues when it comes to managing central intravenous catheters. There were differences in knowledge among the nurses to manage central intravenous catheters.Conclusion: The conclusion of the study showed that the Nurses wanted more knowledge and the results showed that the interviewed nurses experienced uncertainty, shortage of experience and of support. This was crucial for their experience of central venous entrances. There were differences in the nurses' knowledge regarding the management of central venous entrances. Another factor was a distinct and strong will of the interviewees not do mistakes and not to hurt knowledge support in the form of treatment guidelines and opportunities to practice.

Centrala venösa infarter används inom vården för att administrera läkemedel, ge parenteral nutrition och för blodprovstagning. Indikationer på att en patient behöver en central venös infart är att patienten behöver akut vård eller långvarig intravenös administrering av läkemedel. Många av dessa patienter behöver dessutom genomgå undersökningar via datortomografen (DT), där kontrastmedel kan krävas för att undersökningen ska kunna utföras. Syfte: Syftet med litteraturöversiktet var att sammanställa kunskap om centrala venösa infarters användbarhet vid administrering av kontrastmedel i samband med DT undersökningar. Metod: En allmän litteraturöversikt som baseras på tolv kvantitativa artiklar. Resultat: I de tolv artiklarna så uppmärksammades fyra kategorier som syftar till användbarheten: Tryck och Flödeshastigheter, Kateterspetsläge, Efterspolning och Diagnostisk bildkvalitet. Flera av studierna visade på kateterspetsförskjutning i samband med en kontrastmedelsinjektion med tryckspruta på DT. Tre av de fyra studier som kontrollerade bildkvalitet visade på bra diagnostisk bildkvalitet. Slutsats: Centrala venösa infarter är användbara vid administrering av kontrastmedel under datortomografiundersökningar under förutsättning att röntgensjuksköterskan har rätt kunskap om användandet av dem. Nationella riktlinjer behövs för att underlätta röntgensjuksköterskans arbete med dem så att hanteringen av dem utförs patientsäkert. / Central venous access is used in healthcare for drug administration, blood sampling, and providing parenteral nutrition. Indications for a patient needing a central venous access are either that a patient needs urgent care or prolonged intravenous administration of drugs. Many of these patients also need to undergo examinations via computed tomography (CT), where contrast agents may be required for the examination to be performed. Purpose: The purpose of the literature review was to compile knowledge about the usability of central venous access during the administration of contrast agents in connection with CT examinations. Method: A general literature review based on twelve quantitative articles was performed. Result: In the twelve articles, four categories were observed with the aim being usefulness: Pressure and Flow Rates, Catheter Tip position, Flushing and also Diagnostic Image Quality. Several of the studies showed catheter tip displacement being in connection with a contrast injection of a syringe during the CT examinations. Three of the four studies that controlled image quality showed good diagnostic image quality. Conclusions: Central venous access is useful in the administration of contrast agents during computed tomography examinations, provided that the radiographer has the correct knowledge of their use. National guidelines are needed to facilitate the radiographers work with them so that their usability is carried out with patient safety in mind.