Detta kandidatexamensarbete har undersökt hur videospolning i mobila enheter påverkas av en cirkulär touch-kontroll där ett varv motsvarar 60 sekunder. Undersökningen gick ut på att  18 studenter från medieteknikprogrammet på KTH fick testa en prototyp till Android som implementerade denna funktion. Testen gick ut på att försökspersonerna fick göra tre olika spolningsuppgifter. Data samlades in på flera sätt; anteckningar över vad försökspersonerna sade när de fick testa prototypen gjordes, tidtagning gjordes, och en sammanfattande intervju genomfördes. Resultatet var att det i en ca 20 min lång video tog 3 sekunder i snitt att spola 5 sekunder bakåt med tillgång till cirkulär spolningskontroll medan det tog 14 sekunder utan. För en ca 40 minuter lång video blev motsvarande resultat 3 sekunder med cirkel och 19 sekunder utan. Deltagarna som testade prototypen upplevde att det dels gick snabbare (framförallt för att spola vad de upplevde vara kortare sträckor) samt att de även kunde spola mer exakt vilket uppskattades. Våra slutsatser är att det med cirkulära rörelser och cirkulär spolningskontroll går snabbare att: hitta en precis tidpunkt i en video ca 40 minuter, hitta en scen i videos på ca 40 minuter samt spola tillbaka en exakt 5 sekunders sträcka. Användarens upplevelse påverkas på ett positivt sätt, mer specifikt så underlättas precis spolning och spolning på kortare sträckor. Slutsatserna gäller för studenter som ser på videor i mobilen. / The aim of this essay has been to determine how the introduction of a circular scrubbing control will affect mobile video scrubbing, where scrubbing a full circle corresponds to scrubbing 60 seconds. A prototype implementing this function was developed in Android and was later tested on 18 students studying Media Technology at KTH. The participants were given three scrubbing tasks. Data was gathered by conducting a think-aloud, timing the different tasks and by asking some questions about their experience. The result was that in a 20 min long video it took on average 3 seconds to rewind 5 seconds with our prototype compared to 14 seconds without. In a 40 min. long video the corresponding result was 3 seconds with the circle and 19 seconds without. The participants perceived the scrubbing method to be time saving (especially for shorter distances) and they could also scrubb more precisely which was appreciated. Our conclusions are that with circular movements and a circular scrubbing control scrubbing it is time saving to find an exact location in a 40 min video whether it is a scene or a moment in time, rewinding 5 seconds is also done faster using this method. The user was affected in a positive way when precise scrubbing and scrubbing on shorter distances was easier. The conslusions are relevant for students who use their mobile phones to watch videos.

Idag spolar den stora majoriteten av alla invånare i Sverige med dricksvattnen itoaletten. Spolning med regnvatten i WC är något som på flera håll i världenanvänds flitigt främst i områden med någon slags vattenbrist. Men i Sverige harregnanvändande anläggningars popularitet inte riktigt slagit igenom ännu.Orsaken till detta kan härledas till flera faktorer. De viktigaste och de sompåverkar mest är; den goda tillgången och således låga priset på dricksvatten iSverige, samt begränsad konkurrens bland företag och återförsäljare vilket ger etthögt investeringspris på regnanvändande anläggningar för konsumenten.Fokus i detta examensarbete ligger på att göra en grundläggande analys avregnvatten och möjligheterna att genom en regnanvändande anläggning kunnaanvända regnvatten istället för dricksvatten för att spola i toaletten med.Tillvägagångssättet har varit att genom en studie av olika källor sammanställainformation relevant till ämnet regnvatten och regnvattenanvändning till WCspolning,följt av en analys och jämförelse av hur ekonomiskt hållbar enregnanvändande anläggning i ett standardhus beläget i Malmö är, i förhållande tillsamma standardhus med en traditionell dricksvattenförsörjning för WC-spolning.Resultatet av analysen visar tydligt att en regnvattenanvändande anläggning ifallet med standardhuset i dagsläget inte går att rättfärdiga ur ekonomisksynpunkt, men även att det finns möjlighet till en realistisk ekonomisk förtjänst iandra byggnader eller i framtiden. / The vast majority of the Swedish population today flushes their toilet withdrinking water. Flushing the toilet with rain water is used diligently on multiplelocations around the world, typically where there is a shortage of fresh water. InSweden though, the popularity of rain water harvesting has not yet beensuccessful. The cause of this can be deducted to several factors, where the mostimportant and the most influential are the abundant source, and therefore low cost,of fresh water in Sweden and the lack of competition among retailers, whichresults in a high investment cost of rain water harvesting equipment for theconsumer.The focal point of this Bachelor’s Degree project is to make a fundamentalanalysis of rain water and the possibilities of using rain water instead of drinkingwater for flushing the toilet. The procedure of the project has consisted of a studyof sources, a compilation of information relevant to rain water and the use of rainwater as flushing water in the toilet and an analysis of a calculated average housein Malmo, Sweden, and a comparison between a traditional toilet flushing systemand a rain water toilet flushing system of the same average house.The result of the analysis clearly shows that a rain water toilet flushing systemcan not be justified from a economical standpoint in the case of the average house,but also that there is a realistic chance of an economical profit in the future or ifused with other building types.

Centrala venösa infarter används inom vården för att administrera läkemedel, ge parenteral nutrition och för blodprovstagning. Indikationer på att en patient behöver en central venös infart är att patienten behöver akut vård eller långvarig intravenös administrering av läkemedel. Många av dessa patienter behöver dessutom genomgå undersökningar via datortomografen (DT), där kontrastmedel kan krävas för att undersökningen ska kunna utföras. Syfte: Syftet med litteraturöversiktet var att sammanställa kunskap om centrala venösa infarters användbarhet vid administrering av kontrastmedel i samband med DT undersökningar. Metod: En allmän litteraturöversikt som baseras på tolv kvantitativa artiklar. Resultat: I de tolv artiklarna så uppmärksammades fyra kategorier som syftar till användbarheten: Tryck och Flödeshastigheter, Kateterspetsläge, Efterspolning och Diagnostisk bildkvalitet. Flera av studierna visade på kateterspetsförskjutning i samband med en kontrastmedelsinjektion med tryckspruta på DT. Tre av de fyra studier som kontrollerade bildkvalitet visade på bra diagnostisk bildkvalitet. Slutsats: Centrala venösa infarter är användbara vid administrering av kontrastmedel under datortomografiundersökningar under förutsättning att röntgensjuksköterskan har rätt kunskap om användandet av dem. Nationella riktlinjer behövs för att underlätta röntgensjuksköterskans arbete med dem så att hanteringen av dem utförs patientsäkert. / Central venous access is used in healthcare for drug administration, blood sampling, and providing parenteral nutrition. Indications for a patient needing a central venous access are either that a patient needs urgent care or prolonged intravenous administration of drugs. Many of these patients also need to undergo examinations via computed tomography (CT), where contrast agents may be required for the examination to be performed. Purpose: The purpose of the literature review was to compile knowledge about the usability of central venous access during the administration of contrast agents in connection with CT examinations. Method: A general literature review based on twelve quantitative articles was performed. Result: In the twelve articles, four categories were observed with the aim being usefulness: Pressure and Flow Rates, Catheter Tip position, Flushing and also Diagnostic Image Quality. Several of the studies showed catheter tip displacement being in connection with a contrast injection of a syringe during the CT examinations. Three of the four studies that controlled image quality showed good diagnostic image quality. Conclusions: Central venous access is useful in the administration of contrast agents during computed tomography examinations, provided that the radiographer has the correct knowledge of their use. National guidelines are needed to facilitate the radiographers work with them so that their usability is carried out with patient safety in mind.

Efterföljs handbokens riktlinjer vid kateterspolning? En observationsstudie om följsamheten kring Handbokens riktlinjer och hygienrutiner vid kateterspolning.Patienter med urinkatetrar är frekvent förekommande inom stora delar av vården och är därför något som vårdpersonalen kommer i kontakt med. Momentet då katetern spolas är förenat med komplikationer och därför har en jämförande kvalitativ studie här genomförts utifrån Handbokens riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal gällande hygien, material och tillvägagångssätt för att säkerställa en god och säker omvårdnad. Föreliggande studie syftar till att beskriva överensstämmelsen mellan hur kateterspolningar genomförs i praktiken och de riktlinjer som ges i Handboken avseende kateterspolning. Observationerna genomfördes på en vårdavdelning och deltagarna i studien bestod av undersköterskor samt patienter som bar kvarliggande katetrar. Resultatet av studien visar att materialkategorin hade bäst överensstämmelse med Handboken, medan hygienrutiner och tillvägagångssättet skiljde sig på flest punkter. / Are the guidelines of the Handbook being met regarding catheter irrigation? An observation study about the guidelines adherence and hygiene routines during catheter irrigation according to the Handbook. Patients with urethral catheters are frequently occurring in the healthcare, and are therefore something that the nursing staff often gets in contact with. Irrigation of catheters is associated with complications, which is why a comparative qualitative study has been made from the point of the Handbook for health and care staff and it’s guidelines regarding hygiene material and way of execution to ensure a good and safe care. The study is intended to describe the agreement between how the irrigation of catheters is executed in reality with the guidelines given in the Handbook. The observations were carried out at a ward and the participations were assistant nurses and patients who had indwelling catheters. The result of the study shows that the material category had the best agreement with the Handbook, whereas the hygiene routines and way of execution differed on most points.