• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

The influence of cognitive intelligence, emotional intelligence, and personality on job performance: proposing a model for personnel selection

Dhliwayo, Pfungwa 08 1900 (has links)
Text in English with abstracts in English, TshiVenda and Afrikaans / This research sought to propose a personnel selection model encompassing the influence of cognitive intelligence, ability emotional intelligence, trait emotional intelligence, and personality on job performance. Using a quantitative cross-sectional research design, the researcher investigated the interrelationships between the variables relevant to the study using a convenience sample of N = 299 that consisted of Zimbabwean supervisory and professionally qualified and experienced specialists of different ages and genders, and from different job tenures, and job types. To get a true picture of the relationships between the predictor and criterion variables, the interaction (moderating) effects between the sociodemographic variables (age, gender, job tenure, and job type) and the predictor variables (cognitive intelligence, ability emotional intelligence, trait emotional intelligence, and personality) in predicting the criterion of job performance were also examined. The researcher used correlational and inferential multivariate statistical analysis (structural equation modelling, regression analyses, and tests for significant mean differences) to test the research hypotheses. The results from the study indicated that cognitive intelligence was the best predictor of job performance, followed by ability emotional intelligence, and then by personality. Trait emotional intelligence could not account for any variance in job performance. The results showed significant interaction effects between personality and job tenure (judging-perceiving personality types) and job types (extraversion-introversion personality types) in predicting job performance. Significant sociodemographic mean differences in the levels of the predictor variables were also identified. The identified predictive powers of the variables, the interaction effects between the identified sociodemographic and the predictor variables in predicting job performance, and the significant sociodemographic mean differences in the levels of predictor variables need to be considered for personnel selection practices in order to understand the nature of variables that may enhance or inhibit job performance. From a theoretical perspective, the research advanced personnel selection theory by empirically and scientifically identifying the core elements of personnel selection, and proposing a personnel selection model for use by industrial psychologists and organisations. / Ṱhoḓisiso heyi i ṱoḓa u dzinginya tshiedza tsha maitele ane a shumiswa hu tshi tholwa vhashumi ane a katela ṱhuṱhuwedzo ya vhukoni ha muhumbulo nga u angaredza, vhukoni ha u dzhiela nṱha na u langula vhupfiwa, vhukoni ha u dzhiela nṱha na u langula vhupfiwa kha zwithu zwine zwa fana, na vhuḓifari kha kushumele mushumoni. Hu tshi khou shumiswa maitele a ṱhoḓisiso a nḓila yo dzudzanaho ya u kuvhanganya na u saukanya data u bva kha zwiko zwo fhambanaho, u guda zwine zwa khou itea kha tshigwada nga tshenetsho tshifhinga, muṱoḓisisi o ṱoḓisisa vhushaka vhukati ha zwithu zwine zwa fhambana zwo teaho kha ngudo, hu tshi khou shumiswa sambula ya vhathu vhane zwa leluwa u vha swikelela N = 299, i katelaho vhaṱoli na vhathu vha re na ndalukano dza mushumo na vhomakone vha re na tshenzhelo vha vhukale ho fhambanaho, mbeu, tshifhinga tshe vha shuma na tshaka dza mushumo kha vhathu vha Zimbabwe. U wana tshifanyiso tsha vhukuma tsha vhushaka vhukati ha zwithu zwine zwa khou humbulelwa na zwithu zwo ḓisendekaho nga zwiṅwe, ṱhuṱhuwedzo ine ya itea khathihi vhukati ha zwithu zwivhili hune u ṱangana hazwo zwa vha na ndeme khulwane u fhirisa zwipiḓa vhukati ha zwiṱaluli zwa vhathu (vhukale, mbeu, tshifhinga tshe vhashuma, lushaka lwa mushumo) na zwithu zwine zwa khou humbulelwa (vhukoni ha muhumbulo nga u angaredza, vhukoni ha u dzhiela nṱha na u langula vhupfiwa ,vhukoni ha u dzhiela nṱha na u langula vhupfiwa kha zwithu zwine zwa fana, na vhuḓifari) kha u humbulela nḓila dza kushumele mushumoni na dzone dzo ṱoḓuluswa. Muṱoḓisisi o shumisa khoriḽeshinala na siṱatisiṱiki tsha iniferinshiaḽa maḽithivareithi musi a tshi khou saukanya (tshiedza tsha siṱatisisṱika, maitele a siṱatisiṱika a u humbulela vhushaka vhukati ha zwithu, na u linga ndeme ya phambano ya siṱatisiṱika) u linga u vhonela phanḓa kha khonadzeo ya ṱhoḓisiso. Mvelelo u bva kha ngudo dzo sumbedzisa uri vhukoni ha muhumbulo nga u angaredza ho vha tshishumiswa tsha kushumele, ha tevhelwa nga vhukoni ha u dzhiela nṱha na u langula vhupfiwa, ha fhedzisela nga vhuḓifari. Vhukoni ha u dzhiela nṱha na u langula vhupfiwa kha zwithu zwine zwa fana a vhu khwaṱhisedzi phambano kha kushumele mushumoni. Mvelelo dzo sumbedzisa tshanduko ine ya vha hone kha tshithu tshithihi i ḓitika nda ndeme ya tshiṅwe tshithu vhukati ha vhuḓifari na tshifhinga tshe vha shuma (mihumbulo ine ra vha nayo ri tshi sedza zwithu na nḓila ine ra tshilisa ngayo ḓuvha ḽiṅwe na ḽiiṅwe) na tshaka dza mushumo (na tshaka dza vhuḓifari dzo sedzaho nga nnḓa na nga ngomu) kha u humbulela kushumele. Ndeme ya phambano vhukati ha zwigwada zwivhili zwa matshilisano na vhathu kha zwithu zwine zwa khou humbulelwa na zwone zwo dovha zwa topolwa. Zwithu zwo topolwaho zwine zwa khou lavhelelwa, zwithu zwivhili zwo ḓiimisaho nga zwoṱhe zwi tshi ṱangana arali ṱhuṱhuwedzo ya tshithu tshithihi i tshi fhambana yo ḓitika nga vhuimo ha zwiṅwe zwithu vhukati ha zwithu zwa matshilisano na vhathu na zwithu zwine zwa khou humbulelwa, ṱhoḓea dzine dza tea u dzhielwa nṱha kha maitele ane a shumiswa hu tshi tholwa vhashumi u itela u pfesesa lushaka lwa zwithu zwine zwa nga engedza kana u thivhela kushumele. U bva kha mihumbulo ine ya khou ṱoḓisiswa, ṱhoḓisiso yo ṱuṱuwedza thyeori ya maitele ane a shumiswa hu tshi tholwa vhashumi nga u sedza na u topola zwithu zwa ndeme zwa maitele na milayo ya sainthifiki, na u dzinginya tshiedza tsha u thola vhashumi u itela u shumiswa nga vhaḓivhi vha muhumbulo vhane vha shuma na kutshilele na kushumele kha zwiimiswa. / Hierdie navorsing het gepoog om ʼn model vir personeelkeuring te ontwikkel op grond van die invloed van kognitiewe intelligensie, vermoë- emosionele intelligensie; eienskap- emosionele intelligensie en persoonlikheid op werkprestasie. Die navorser het ʼn kwantitatiewe dwarssnitnavorsingsontwerp gebruik, en die onderlinge verbande tussen die toepaslike veranderlikes ondersoek. Die geriefsteekproef van N = 299 het bestaan uit Zimbabwiese toesighoudende, opgeleide en ervare spesialiste van verskillende ouderdomme en uit beide geslagte wat verskillende dienstydperke agter die rug het, en uiteenlopende poste beklee. Om ʼn getroue beeld van die verbande tussen die voorspeller- en kriteriumveranderlikes te kry, is die interaksie- (modererende) effekte tussen die sosiaal-demografiese veranderlikes (ouderdom, geslag, dienstydperk en soort werk) en die voorspellerveranderlikes (kognitiewe intelligensie, vermoë- emosionele intelligensie; eienskap- emosionele intelligensie en persoonlikheid) in die voorspelling van die kriterium van werkprestasie ook ondersoek. Die navorser het ʼn korrelasie- en afgeleide, meerwisselende statistiese ontleding (strukturele vergelykingsmodellering, regressieontledings en toetse vir betekenisvolle gemiddeldeverskille) gedoen om die navorsingshipotese te toets. Die uitslag van die studie toon dat kognitiewe intelligensie die beste voorspeller van werkprestasie is, gevolg deur vermoë- emosionele intelligensie en persoonlikheid. Eienskap- emosionele intelligensie kon geen rekenskap van enige veranderlike in werkprestasie gee nie. Volgens die resultate is daar betekenisvolle interaksie-effekte tussen persoonlikheid en dienstydperk (keurder-waarnemer persoonlikheidstipes) en die soort werk (ekstroversie-introversiepersoonlikheidstipes) in die voorspelling van werkprestasie. Betekenisvolle sosiaal-demografiese gemiddeldeverskille in die vlakke van die voorspellerveranderlikes is ook aangedui. Die voorspellende kragte van die veranderlikes, die interaksie-effekte tussen die sosiaal-demografiese en die voorspellerveranderlikes in die voorspelling van werkprestasie sowel as die beduidende sosiaal-demografiese gemiddeldeverskille in die vlak van voorspellerveranderlikes moet vir personeelkeuringspraktyke in ag geneem word om die aard van veranderlikes wat werkprestasie kan verhoog of inhibeer, te verstaan. Uit ʼn teoretiese oogpunt het die navorsing die persoonkeuringsteorie gevolg deur die kernelemente van personeelkeuring op ʼn empiriese en wetenskaplike wyse aan te toon, en ʼn personeelkeuringsmodel vir bedryfsielkundiges en organisasies aan te bied. / Industrial and Organisational Psychology / D. Phil. (Consulting Psychology)
2

The development of critical thinking in the first-year financial accounting curriculum at an open distance and e-learning institution in South Africa / Ontwikkeling van kritiese denke in die eerste jaar van die kurrikulum vir finansiele rekeningkunde by 'n oop e-afstandsleerinstelling in Suid-Afrika / Mveledziso ya vhukoni ha u humbula nga ndila yo dzudzanaho kha nwaha wa u thoma wa kharikhulamu ya akhaunthini ya masheleni kha tshiimiswa tsha u guda u kule nga lubuvhisia Afrika Tshipembe

Dry, Hendrina Jacoba 12 1900 (has links)
For the knowledge economy of the twenty-first century, intellectual skills (such as critical thinking) have been identified as imperative for success. Educational institutions have a responsibility to equip students with the knowledge and skills required for future employment. The South African Institute of Chartered Accountants has identified critical thinking as one of the skills that should be developed in Financial Accounting students who wish to become chartered accountants. For this limited-scope dissertation a qualitative study was done, applying a constructivist paradigm to a case study design, to explore the development of critical thinking in first-year Financial Accounting students in an open distance and e-learning context in South Africa. To achieve this, data were collected through semi-structured interviews with twelve academics and the use of document analysis. As the focus of the study was limited to two first-year financial accounting modules which form part of the South African Institute of Chartered Accountants accredited programme taught at an open distance and e-learning institution, the findings cannot be generalised. While the perceptions of students were not considered in the study, the findings provide valuable insight into the development of critical thinking in accounting modules. The findings revealed that, although academics believe critical thinking skills and good thinking habits should be developed in first-year Financial Accounting students, it is currently only done through a content-centred approach, or not at all. Furthermore, only technologies which academics are comfortable using, are being incorporated, mainly for the delivery of content. The recommendations made for curriculum evaluation and professional development relate specifically to these findings. / Vir die een-en-twintigste-eeuse kennisekonomie is intellektuele vaardighede (soos kritiese denke) geïdentifiseer as noodsaaklik vir sukses. Opvoedkundige instellings het 'n verantwoordelikheid om studente met die kennis en vaardighede toe te rus wat nodig is vir toekomstige indiensneming. Die Suid-Afrikaanse Instituut vir Geoktrooieerde Rekenmeesters het kritiese denke geïdentifiseer as 'n vaardigheid wat studente in Finansiële Rekeningkunde, wat geoktrooieerde rekenmeesters wil word, moet ontwikkel. Vir hierdie verhandeling van beperkte omvang, is 'n kwalitatiewe studie gedoen deur 'n konstruktivistiese paradigma toe te pas op 'n gevallestudie-ontwerp om die ontwikkeling van kritiese denke in eerstejaarstudente in Finansiële Rekeningkunde in 'n oop e-afstandsleerkonteks in Suid-Afrika te ondersoek. Om hierdie doel te bereik, is data versamel deur semi-gestruktureerde onderhoude te voer met twaalf akademici en dokumentontleding te gebruik. Omdat die studie beperk was tot twee eerstejaar finansiële rekeningkunde modules, wat deel vorm van die Suid-Afrikaanse Instituut vir Geoktrooieerde Rekenmeesters se geakkrediteerde program wat by 'n oop e-afstandsleerinstelling aangebied word, kan die bevindinge nie veralgemeen word nie. Alhoewel die studente se persepsies nie in die studie in ag geneem is nie, bied die bevindings waardevolle insig oor die ontwikkeling van kritiese denke in rekeningkundemodules. Die bevindings dui daarop dat, alhoewel akademici glo dat vaardighede in kritiese denke en goeie denkgewoontes in die eerste jaar van Finansiële Rekeningkunde onderrig moet word, word dit tans slegs deur 'n inhoudgebaseerde benadering gedoen, of glad nie. Verder word slegs tegnologieë geïnkorporeer waarmee akademici gemaklik is, hoofsaaklik vir die oordrag van die inhoud. Die aanbevelings vir kurrikulumevaluering en professionele ontwikkeling hou spesifiek verband met hierdie bevindings. / Kha ikonomi ya nḓivho ya ḓanwaha fumbili nthihi, zwikili zwa nḓivho (zwi ngaho vhukoni ha u humbula nga nḓila yo dzudzaneaho) zwo topolwa sa ndaela ya mvelaphanḓa. Zwiimiswa zwa pfunzo zwi na vhudifhinduleli u lugisela matshudeni nga ndivho na zwikili zwine zwa ṱodea mishumoni ya tshifhingani tshidaho. Tshiimiswa tsha Afrika Tshipembe tsha Vhomakone vha Akhaunthini tsho topola vhukoni ha u humbula nga ndila yo dzudzaneaho vhune ha tea u bveledzwa kha matshudeni a Akhaunthini ya Masheleni vhane vha tama u vha vhomakone vha muvhalelano. Ho itwa ngudo dza khwalithathivi dza desithesheni ya tshikoupu tsho pimiwaho, hu tshi khou u fhaṱwa ndivho na kupfesesele nga kha tshenzhemo kha u bveledza ngudo, u wanulusa vhukoni ha u humbula nga ndila yo dzudzaneaho kha nwaha wa u thoma kha matshudeni a Akhaunthuni ya Masheleni kha nyimele ya tshiimiswa tsha u guda u kule na kha lubuvhisia Afrika Tshipembe. U swikelela izwi, data yo kuvhanganyiwa nga kha inthaviwu dzo dzudzanywaho na vhoraakademi vha fumimbili na u shumisa musaukanyo wa linwalo. Sa musi ngudo yo vha yo sedza fhedzi kha mimodulu mivhili ya nwaha wa u thoma ya Akhaunthini ya masheleni ine ya vhumba tshipida tsha mbekanyamushumo ya akhiredithesheni ya Tshiimiswa tsha Afrika Tshipembe tsha Vhomakone vha Akhaunthuni ine ya funzwa kha tshiimiswa tsha u guda u kule na kha Lubuvhisia, mawanwa a nga si angaredzwa. Ngeno kuvhonele kwa matshudeni ku songo dzhielwa ntha kha ngudo, mawanwa o ṋetshedzwa ndivho ya ndeme kha mveledziso ya vhukoni ha u humbula nga ndila yo dzudzaneaho kha mimodulu ya akhaunthini. Mawanwa o dzumbulula uri, naho vhoraakademi vha tshi tenda uri zwikili zwa vhukoni ha u humbula nga ndila yo dzudzaneaho na maitele a kuhumbulele kwavhudi zwi fanela u bveledziswa kha nwaha wa u thoma wa matshudeni vha Akhaunthini ya Masheleni, zwa zwino zwi khou itwa fhedzi nga kha maitele o disendekaho nga zwi re ngomu, kana zwa sa itwe na luthihi. Zwi tshe zwo ralo, ndi thekhinolodzhi fhedzi dzine vhoraakademi vha takalela u dzi shumisa, zwo tanganyiswa, nga maanda ndisedzo ya zwi re ngomu. Themendelo dzo itwa kha u ela kharikhulamu na mveledziso dzi re na vhushaka na mawanwa anea o tiwaho. / Institute for Open and Distance Learning (IODL) / M. Ed. (Open and Distance Learning)
3

Tsenguluso ya mbambedzo ya thandululo ya thaidzo dza mafhungo a ṱhalano khoroni dza musanda na khothe dza muvhuso tshiṱirikini tsha vhembe, vunḓuni ḽa Limpopo

Ntshauba, Siwethu Thomas 12 1900 (has links)
In Venda with English abstract / Hei thyisisi i vhambedza thandululo ya thaidzo dza mafhungo a ṱhalano khoroni dza musanda na khothe dza muvhuso. Saizwi Ndayotewa ya Riphabuḽiki ya Afrika Tshipembe, mulayo 108 wa 1996, i tshi ṋea muṅwe na muṅwe pfanelo dza u shumisa luambo lune a lu takalela, nyambo dzoṱhe dza tshiofisi dzi tea u shumiswa u lingana kha thandululo ya thaidzo dza ṱhalano khoroni na khothe. Hei thyisisi i sumbedza nyambo dza English na Afrikaans dzi dzone dzi re na mutsindo musi hu tshi itwa thandulululo ya thaidzo dza ṱhalano ngeno luambo lwa Tshivenḓa na lwa vhaholefhali vha u pfa lu sa pfali. Nga nnḓa ha u ḓiphina nga mbofholowo ya u shumisa Tshivenḓa sa luambo lwa tshiofisi kha u amba, lu shumiswa zwenezwo fhedzi huna muṱalutshedzi wa khothe. Ngauralo, hei thyisisi i khou ita khuwelelo ya uri tshifhinga tsho swika tsha uri muvhuso u ṋee luambo lwa Tshivenḓa vhuiimo vhu eḓanaho na nyambo dza English na Afrikaans na uri ulu luambo lu shumiswevho kha thandululo ya thaidzo dza mafhungo a ṱhalano khothe dza muvhuso. / This thesis compares the conflict resolution in divorce discourse between traditional and government courts. It argues that since the Constitution of the Republic of South Africa Act no 108 of 1996 has given everyone the right to use the language of his or her choice, all official languages must be used equitably in conflict resolutions in divorce discourse in both traditional and government courts. Most of the Vhavenḓa, especially the elderly, cannot speak more than one official language and this is relevant in conflict resolution. This thesis contends that conflict resolution in divorce discourse is mainly dominated by English and Afrikaans while Tshivenḓa as well as sign language is not used. Instead of enjoying the freedom of utilizing Tshivenḓa as a spoken official language as used by the court interpreter. Therefore, this thesis argues that time has come that government courts accord equal status to all official languages and that Tshivenḓa language should be utilized as English and Afrikaans in conflict resolution in divorce discourse. / African languages / D. Litt. et Phil. (African Languages)
4

Self-reported competence of newly qualified professional nurses in specific midwifery skills / Bokgoni bja go ipega ka nnoši bja baoki ba baswa bao ba ithutetšego profešene ya booki ka go bokgoni bjo bo itšego bja pelegišo / U di ripota nga ha vhukoni hau iwe mune kha vhaongi vha kha di bvaho u phasa vhuongi kha sia la zwikili zwa vhubebisi / Vuswikoti lebyi munhu yena n’wnyi a byi tivaka hi vaongori lava ha ku thwaselaka tidyondzo eka swikili swo hlawuleka hi vusungukati

Mafunzwaini, Mashudu Mercy 01 1900 (has links)
Text in English with abstracts in English, Northern Sotho, Tshivenda and Xitsonga / The purpose of this study was to determine the self-reported competence of newly qualified professional nurses on the critical midwifery skills. The study was conducted in the four public hospitals designated for community service in Gauteng Province. A quantitative descriptive design was used with a structured self-report questionnaire as data collection instrument. Non-probability convenience sampling was used for the study. The sample size was eighty-four newly qualified professional nurses. The Stata 15 software was used for statistical analyses. The researcher used descriptive statistics to describe and synthesize the collected data. The findings revealed that most newly qualified professional nurses had no knowledge in identifying different types of decelerations, management of late and variable decelerations, but had knowledge in most of the skills related to management of third stage of labour. / Maikemišetšo a dinyakišišo tše e be e le go hwetša bokgoni bja go ipega ka nnoši bja baoki bao ba ithutetšego profešene ya booki ka go bokgoni bjo bohlokwa bja pelegišo. Dinyakišišo di dirilwe dipetleleng tše nne tša bohle tšeo di kgethetšwego tirelo ya setšhaba ka Profenseng ya Gauteng. Khwanthitheitif diskriptif disaene ‘Quantitative descriptive design’ e dirišitšwe gammogo le lenaneopotšišo leo le beakantšwego la go ipega ka nnoši ‘structured self-report questionnaire’ bjalo ka sedirišwa sa go kgoboketša bohlatsi. “Non-probability convenience sampling” e dirišitšwe mo go kgetheng banyakišišwa. Bogolo bja sešupo e be e le baoki ba masomeseswai-nne ba baswa bao ba ithutetšego profešene ya booki. “Stata 15 software” e dirišitšwe tshekatshekong ya dipalopalo. Monyakišiši o dirišitše dipalopalo tša tlhalošo ‘descriptive statistics’ go hlaloša le go kopanya ‘data’ yeo e kgobokeditšwego. Ditšweletšo di utollotše gore bontši ba baoki ba baswa bao ba ithutetšego profešene ya booki ga ba na le tsebo ya go hlatha mehuta yeo e fapanego ya diphokotšo, taolo ya diphokotšo tša morago le tša go fetoga, efela ba na le tsebo ka go bokgoni bjo bontši bjoo bo amanago le taolo ya kgato ya boraro ya lešoko. / Ndivho ya ngudo iyi yo vha u wanulusa nḓivho ya vhukoni ha iwe muṋe ya vhaongi vhaswa vha kha ḓi bvaho u phasa vhuongi uri vha na zwikili zwa ndeme zwa vhuongi vhubebisi u swika ngafhi. Ngudo iyi yo itwa kha zwibadela zwiṋa zwa muvhuso zwo ṋewaho u isa tshumelo zwitshavhani kha vunḓu ḽa Gauteng. Kha u kuvhanganya mafhungo muṱoḓisi o shumisa ngona ya u ṱalutshedza ya khwanthithethivi ho ṱanganyiswa na mbudziso dzo dzudzanyiwaho dzi bviselaho khagala kha iwe muṋe (structured self-report questionnaire). Vhunanguludzi ho shumiswaho kha ngudo iyi ho vha “Non-probability convenience”. Tshivhalo tsha vhashelamulenzhe vho nanguludzwaho tsho vha vhaongi vhaswa vha kha ḓibvaho u phasa vha fumalo ina. “The Stata 15 software” ndi tshishumiswa tsho shumiswaho kha u sengulusa mafhungo o kuvhanganywaho. Muṱoḓisisi o shumisa zwisiṱatisitika zwa u ṱalutshedza kha u ṱalutshedza na u dzudzanya mafhungo o kuvhanganyiwaho. Ngudo iyi yo bvisela khagala uri vhunzhi ha vhaongi vhaswa vha kha ḓi bvaho u phasa a vha na nḓivho ya u vhona tshaka dzo fhambanaho dza kurwele kwa mbilu ya ṅwana na u langa u lenga ha u rwa ha mbilu ya ṅwana zwo katela na u sa dzudzanyea fhethu huthihi ha kurwele kwa mbilu ya ṅwana, honeha vha na nḓivho ya zwikili zwi yelanaho na vhulanguli ha tshipiḓa tsha vhuraru tsha u beba. / Xikongomelo xa ndzavisiso lowu i ku kuma vuswikoti lebyi munhu a byi twisisaka hi vaongori lava ha ku thwaselaka tidyondzo ta vuongori eka swikili swa nkoka hi vusungukati. Ndzavisiso lowu wu endliwile eka swibedlhele swa mune swa mani na mani leswi yisaka vukorhokeri evanhwini eka Phurovhinsi ya Gauteng, laha ku tirhisiweke maendlelo ya tinhlayo lama hambanaka na swivutiso ku hlengeleta timhaka. Ku tirhisiwile xiphemu xo karhi xa vanhu ku kuma vuxokoxoko hi mayelano na vona hinkwavo. Xiphemu lexi tirhisiweke i xa nhlayo ya vaongori vo ringana makumenhungu-mune wa vaongori lawa ha ku thwaselaka tidyondzo ta vuongori. Ku tirhisiwile “stata software” ku hlela tinhlayo leti tirhisiweke. Mulavisisi u tirhisile tinhlayo, tinhlayonhlamuselo ku hlamusela no katsakanya mahungu lama a ma hlengeleteke. Leswi kumiweke swi paluxa leswaku vunyingi bya vaongori lava ha ku thwaselaka tidyondzo ta vuongori va hava vutivi byo hambanisa mabelo ya mbilu, ku hlawula ku hlwela no hambana ka mabelo ya mbilu, kambe va na vutivi eka swikili mayelana no lawula xiyimo xa vunharhu xo lumiwa. / Health Studies / M.A. (Nursing)

Page generated in 0.0309 seconds