• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 7
  • 5
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Zwine vhanwali vha mvelele vha dzhiisa zwone mibvumo ya thembatsuvha kha Tshivenda

Nyoni, Abednico 08 March 2016 (has links)
MAAS / M. E. R. Mathivha Centre for African Languages, Arts and Culture
2

U muthufhadzwa ha mirado ya muvhili wa muthu sa ndila ya u bvukulula maidioma kha Tshivenda

Munyai, Vhengani 18 May 2018 (has links)
PhD (Tshivenda) / Senthara ya M. E.R. Mathivha ya Nyambo dza Afrika, Vhutsila na Mvelele / Ṱhoḓisiso iyi yo ḓitika kha u ṱoḓisisa u muthufhadzwa ha miraḓo ya muvhili wa muthu sa nḓila ya u bvukulula maidioma kha Tshivenḓa hu tshi shumiswa tswikelelo ya u andisa. Vhavenḓa ndi lushaka lune lu wanala Afrika Tshipembe tshiṱirikini tsha Vhembe, Vunduni ḽa Limpopo nga vhunzhi. ` Ṱhoḓisiso iyi yo shumisa na mbambedzo ho sedzwa zwine zwa khou ṱoḓa u swikelelwa. Mbambedzo ndi u sumbedza u fana ha zwithu zwivhili nga zwine zwa vha nazwo. Ho itwa na mbambedzo kha ṱhoḓisiso iyi hu tshi vhambedzwa kutshilele kwa muthu na miraḓo ya muvhili ye ya shumiswa kha ṱhoḓisiso iyi. Ṱhoḓisiso iyi yo shumisa ngona ya khwaḽithetivi sa vhunga ndivho khulwane hu u ṱoḓa u pfhesesa maidioma a Tshivenḓa zwi tshi bva kha mvelele ya Vhavenḓa. Ndi Vhavenḓa vhaṋe vhane vha vha na nḓivho khulwane ya maidioma. Mafhungo a ṱhoḓisiso iyi o kuvhanganyiwa hu tshi shumiswa mbudziso na mbudzisavhathu dzine dzo ṋewa vhadzulapo vha Vhavenḓa vhane vha vha vhaaluwa vha tshiṱirikini tsha Vhembe, vunduni ḽa Limpopo, Afrika Tshipembe. Ṱhoḓisiso iyi yo wanulusa uri maidioma a Tshivenḓa a na ṱhalutshedzo dzo fhambanaho na zwine zwo ḓowelea sa ṱhalutshedzo dza maipfhi a Tshivenḓa. Zwiṅwe hafhu, ṱhoḓisiso iyi yo bvisela khagala uri musi muthu a tshi ṱoḓa u pfhesesa maidioma a Tshivenḓa nga vhuḓalo, u tea u vha na nḓivho nga ha mvelele ya Tshivenḓa, a vhe muthu a ḓivhaho na mishumo ya miraḓo ya muvhili wa muthu. Ndivho khulwane ya ṱhoḓisiso iyi ndi u sengulusa maidioma a Tshivenḓa ane tshivhumbeo tshao tsha vha na madzina ane a bva kha miraḓo ya muvhili wa muthu. Tsumbo dza madzina ayo ndi: mbilu, tshanḓa, mulomo, mulenzhe, maṱo, ṱhoho na nḓevhe kha u vha na maanḓa a u ṱuṱuwedza kana u bvisa ṱhalutshedzo nnzhi hu tshi shumiswa tswikelelo ya dzhenerethivi kana ya u andisa na mbambedzo. Ṱhoḓisiso iyi yo itelwa u thivha gake kha maṅwalwa ngauri a hu athu vha na ṱhoḓisiso yo no itwaho nga ha maidioma a Tshivenḓa ane tshivhumbeo tshao tsha vha na madzina ane kwama miraḓo ya muvhili wa muthu i nḓila ya u bvukulula vhupfhiwa ha muthu nga ha zwine a khou amba. / NRF
3

Ndeme ya u losha ha vhanna na vhafumakadzi nga mvelele ya Tshivenda tshitirikini tsha Vhembe, Limpopo

Maiwashe, Adzilani Gladys 18 May 2018 (has links)
MA (Tshivenda) / Senthara ya M. E. R. Mathivha ya Nyambo dza Vharema , Vhutsila na Mvelele / Musi ḽifhasi ḽoṱhe na lushaka lwoṱhe vho sedza u losha sa u tambudza vhathu vha mbeu ya tshinnani na ya tshifumakadzini, kha mvelele ya Tshivenḓa u losha hu tou vha u ḓiṱongisa ngazwo. Vhavenḓa ndi lushaka lune lwa dzhia u losha tshi tshone tshithu tsha ndeme kha mvelele yavho ya Tshivenḓa zwine zwa bvukulula tshivhumbeo na vhuvha, u ṱhonifha, u hulisa, u ṋea tshirunzi, u tenda mulandu na vhuthu nga u angaredza. Ngauralo, ṱhoḓisiso iyi i khou ṱoḓisisa u losha ha vhanna na vhafumakadzi kha mvelele ya Tshivenḓa. Ṱhoḓisiso iyi i ḓo dovha ya ṱoḓisisa nḓila dzo fhambanaho dza u losha vhukati ha kuloshele kwa kale na kuloshele kwa musalauno hu u itela uri ṱhoḓisiso iyi i dzie kana i angalale zwavhuḓi. Muṱoḓisisi u ḓo shumisa ngona ya khwaḽithethivi hune muhanga wa thyori wo ḓisendeka nga Afrocentrism kana Afrocentricity Framework. Iyi ndi thyiori ine ya khwaṱhisa u ombedzela kana u khwaṱhisedza mvelele ya Vharema na u bveledza mvelaphanḓa kha u alusa mvelele ya Vharema. Ṱhoḓisiso iyi i ḓo dovha ya ṱalutshedza siangane, tshitatamennde tsha thaidzo, ndivho, zwipikwa na ndeme ya ṱhoḓisiso khathihi na ṱhalutshedzo dza mathemo a ndeme. / NRF
4

Wie kann eine Christliche gemeinde interkultell Werden?: eine praktisch-theologische untersuchung von drei Evangelischen Freikirchen in Deutschland / How can a Christian Church community become intercultural?: a practical theological study of three Evangelical free churches in Germany / Hoe kan ʼn Christengemeente interkultureel word?: ʼn Praktiese teologiese ondersoek van drie Evangeliese vrye gemeentes in Duitsland / Tshitshavha tsha kereke ya Tshikhiresite tshi nga vha hani tsha mvelele dzo ṱanganelanaho? Ngudo ya vhukuma ya zwa vhufunzi ya kereke tharu dza Evangeli yo vhofholowaho ngei Germany

Marquardt, Felix Maximilian 11 1900 (has links)
Summaries in German, English, Afrikaans and Southern Sotho / Text in German / Christliche Gemeinden in Deutschland finden sich zunehmend in einer interkulturell zusammengesetzten Gesellschaft wieder und viele fragen danach, wie eine Integration von Migranten in ihre bestehenden Gemeinden gelingen kann. In dieser qualitativ-empirischen Studie wurden drei evangelische Freikirchen in Deutschland dahingehend untersucht, wie sie sich von einer ehemals monokulturell-deutschen Gemeinde in eine interkulturelle Gemeinde entwickelt haben. Dabei wurden in besonderer Weise die Voraussetzungen für die Entwicklung, der Veränderungsprozess und besondere Merkmale der Gemeinden untersucht. Als Grundlage für die Forschung wurde ein aus verschiedenen Disziplinen zusammengeführtes Modell aus Erkenntnissen zu interkulturellem Gemeindebau entworfen. In der Studie wird deutlich, dass interkultureller Gemeindebau sowohl bereichernd als auch herausfordernd und konfliktgeladen erlebt wird. Besonders wichtig sind dabei eine strategisch kompetente Leitung, eine missionarische Grundausrichtung, ein liebevoller und wertschätzender Umgang miteinander, die Einigung auf gemeinsame Leitlinien, das Feiern von Erfolgen, Beziehungsaufbau, das Einladen zur Mitarbeit auf Augenhöhe, interkulturelle Leitungsteams, die Übersetzungsarbeit, Geduld und Flexibilität sowie die Bereitschaft, voneinander zu lernen. / German society is becoming increasingly intercultural, and many Christian churches are asking how migrants can be successfully integrated into established churches. In this qualitative-empirical study, three free evangelical churches in Germany were examined to determine how they developed from a previously monocultural German church into an intercultural church. In the course of the study, the prerequisites for development, the change process and special features of the churches were specifically examined. An integrated model designed on the basis of insights of various disciplines regarding the intercultural construction of churches served as the foundation for the research. It became clear in this study that building an intercultural church not only enriches the church, but is also experienced as challenging since it has the potential to give rise to conflict. The following elements are especially important: strategic and competent leadership, a basic missionary orientation, a loving and esteeming manner in associating with one another, consensus on common guidelines, a celebration of successes, building of relationships, an invitation for others to minister on equal terms, intercultural leadership teams, translation work, patience and flexibility, and a willingness to learn from one another. / Die Duitse samelewing raak toenemend interkultureel, en talle Christengemeentes wonder hoe migrante in gevestigde gemeentes opgeneem kan word. Wyses waarop drie Evangeliese gemeentes in Duitsland ontwikkel het van eens monokulturele Duitse gemeentes in interkulturele gemeentes, is in hierdie kwalitatief empiriese studie ondersoek. In die besonder die voorvereistes vir verandering, die veranderingsproses en die unieke kenmerke van die gemeentes is in hierdie studie verken. ʼn Geïntegreerde model wat berus op die insigte van verskeie dissiplines wat hulle op die interkulturele samestelling van kerke toespits, het die basis van die navorsing gevorm. Dit blyk uit hierdie studie dat die totstandkoming van ʼn interkulturele gemeente nie slegs verrykend kan wees nie, maar dat dit moontlik ook tot onenigheid aanleiding kan gee. Die volgende is van besondere belang: strategiese en bevoegde leiers, ʼn sendingoriëntasie, liefdevolle en respekvolle omgang met mekaar, eenstemmigheid oor algemene riglyne, ʼn viering van suksesse, die bou van goeie verhoudinge, ʼn versoek dat ander op gelyke voet dien, interkulturele leierskapspanne, vertaalwerk, geduld en toegeeflikheid, en die gewilligheid om by mekaar te leer. / Tshitshavha tsha German tshi khou ṋaṋa u vha na mvelelo dzo ṱanganelanaho, nahone kereke nnzhi dza Tshikhiresite dzi khou vhudzisa uri ṱhunḓu dzi nga ṱanganyiswa hani zwavhuḓi kha kereke dzi re hone. Kha ngudo iyi ya khwaṱhisedzwaho nga tshenzhelo na ndeme, kereke tharu dza evangeli yo vhofholowaho dza ngei Germany dzo lingwa u vhona uri dzo bvelela hani u bva kha u vha dza tshikale dza Germany dza mvelele nthihi u ya kha kereke ya mvelele yo ṱanganelanaho. Kha khoso iyi ya ngudo, ṱhoḓea ya u bvelela, maitele a tshanduko na zwiṱaluli zwo khetheaho zwa kerekezwo lingululwa. Tshiedziswa tsho ṱanganelanaho tsho itwaho ho sedzwa luvhonela lwa masia o fhambanaho mayelana na u fhaṱa kerekedzo ṱanganelanaho tsho shuma sa mutheo wa ṱhoḓisiso. Zwo bvela khagala kha ngudo iyi uri u fhaṱa kereke yo ṱanganelanaho a zwi pfumisi fhedzi kereke, zwi dovha zwa vha tshenzhelo ire na khaedu saizwi i na khonadzeo ya u vusa dzikhakhathi. Zwipiḓa zwi tevhelaho ndi zwa ndeme vhukuma: vhurangaphanḓa vhu re na tshiṱirathedzhi nahone ho ṱalifhaho, u pfumbudzwa ha mutheo kha zwa vhufunzi, nḓila ua lufuno na ndeme kha matshilisano, u tendelana kha nyendedzo dzi fanaho, u pembelela mvelaphanḓa, u fhaṱa vhushaka, thamba ya vhaṅwe kha u funza nga milayo i linganaho, thimu dza vhurangaphanḓa ha mvelele yo ṱanganelanaho, mushumo wa vhupinduleli, u konḓelela na u tenda u shanduka, na u ḓiimisela u guda kha vhaṅwe. / Christian Spirituality, Church History and Missiology / M. Th. (Christian Leadership)
5

Wie kann eine christliche Gemeinde interkulturell werden?: eine praktisch-theologische Untersuchung von drei evangelischen Freikirchen in Deutschland / Hoe kan ʼn Christengemeente interkultureel word?: ʼn praktiese teologiese ondersoek van drie evangeliese vrye gemeentes in Duitsland

Marquardt, Felix Maximilian 11 1900 (has links)
Text in German, with summaries in German, English, Afrikaans and Shona / Includes bibliographocal references (leaves 184-191) / Christliche Gemeinden in Deutschland finden sich zunehmend in einer interkulturell zusammengesetzten Gesellschaft wieder und viele fragen danach, wie eine Integration von Migranten in ihre bestehenden Gemeinden gelingen kann. In dieser qualitativ-empirischen Studie wurden drei evangelische Freikirchen in Deutschland dahingehend untersucht, wie sie sich von einer ehemals monokulturell-deutschen Gemeinde in eine interkulturelle Gemeinde entwickelt haben. Dabei wurden in besonderer Weise die Voraussetzungen für die Entwicklung, der Veränderungsprozess und besondere Merkmale der Gemeinden untersucht. Als Grundlage für die Forschung wurde ein aus verschiedenen Disziplinen zusammengeführtes Modell aus Erkenntnissen zu interkulturellem Gemeindebau entworfen. In der Studie wird deutlich, dass interkultureller Gemeindebau sowohl bereichernd als auch herausfordernd und konfliktgeladen erlebt wird. Besonders wichtig sind dabei eine strategisch kompetente Leitung, eine missionarische Grundausrichtung, ein liebevoller und wertschätzender Umgang miteinander, die Einigung auf gemeinsame Leitlinien, das Feiern von Erfolgen, Beziehungsaufbau, das Einladen zur Mitarbeit auf Augenhöhe, interkulturelle Leitungsteams, die Übersetzungsarbeit, Geduld und Flexibilität sowie die Bereitschaft, voneinander zu lernen. / German society is becoming increasingly intercultural, and many Christian churches are asking how migrants can be successfully integrated into established churches. In this qualitative-empirical study, three free evangelical churches in Germany were examined to determine how they developed from a previously monocultural German church into an intercultural church. In the course of the study, the prerequisites for development, the change process and special features of the churches were specifically examined. An integrated model designed on the basis of insights of various disciplines regarding the intercultural construction of churches served as the foundation for the research. It became clear in this study that building an intercultural church not only enriches the church, but is also experienced as challenging since it has the potential to give rise to conflict. The following elements are especially important: strategic and competent leadership, a basic missionary orientation, a loving and esteeming manner in associating with one another, consensus on common guidelines, a celebration of successes, building of relationships, an invitation for others to minister on equal terms, intercultural leadership teams, translation work, patience and flexibility, and a willingness to learn from one another. / Die Duitse samelewing raak toenemend interkultureel, en talle Christengemeentes wonder hoe migrante in gevestigde gemeentes opgeneem kan word. Wyses waarop drie Evangeliese gemeentes in Duitsland ontwikkel het van eens monokulturele Duitse gemeentes in interkulturele gemeentes, is in hierdie kwalitatief empiriese studie ondersoek. In die besonder die voorvereistes vir verandering, die veranderingsproses en die unieke kenmerke van die gemeentes is in hierdie studie verken. ʼn Geïntegreerde model wat berus op die insigte van verskeie dissiplines wat hulle op die interkulturele samestelling van kerke toespits, het die basis van die navorsing gevorm. Dit blyk uit hierdie studie dat die totstandkoming van ʼn interkulturele gemeente nie slegs verrykend kan wees nie, maar dat dit moontlik ook tot onenigheid aanleiding kan gee. Die volgende is van besondere belang: strategiese en bevoegde leiers, ʼn sendingoriëntasie, liefdevolle en respekvolle omgang met mekaar, eenstemmigheid oor algemene riglyne, ʼn viering van suksesse, die bou van goeie verhoudinge, ʼn versoek dat ander op gelyke voet dien, interkulturele leierskapspanne, vertaalwerk, geduld en toegeeflikheid, en die gewilligheid om by mekaar te leer. / Tshitshavha tsha German tshi khou ṋaṋa u vha na mvelelo dzo ṱanganelanaho, nahone kereke nnzhi dza Tshikhiresite dzi khou vhudzisa uri ṱhunḓu dzi nga ṱanganyiswa hani zwavhuḓi kha kereke dzi re hone. Kha ngudo iyi ya khwaṱhisedzwaho nga tshenzhelo na ndeme, kereke tharu dza evangeli yo vhofholowaho dza ngei Germany dzo lingwa u vhona uri dzo bvelela hani u bva kha u vha dza tshikale dza Germany dza mvelele nthihi u ya kha kereke ya mvelele yo ṱanganelanaho. Kha khoso iyi ya ngudo, ṱhoḓea ya u bvelela, maitele a tshanduko na zwiṱaluli zwo khetheaho zwa kerekezwo lingululwa. Tshiedziswa tsho ṱanganelanaho tsho itwaho ho sedzwa luvhonela lwa masia o fhambanaho mayelana na u fhaṱa kerekedzo ṱanganelanaho tsho shuma sa mutheo wa ṱhoḓisiso. Zwo bvela khagala kha ngudo iyi uri u fhaṱa kereke yo ṱanganelanaho a zwi pfumisi fhedzi kereke, zwi dovha zwa vha tshenzhelo ire na khaedu saizwi i na khonadzeo ya u vusa dzikhakhathi. Zwipiḓa zwi tevhelaho ndi zwa ndeme vhukuma: vhurangaphanḓa vhu re na tshiṱirathedzhi nahone ho ṱalifhaho, u pfumbudzwa ha mutheo kha zwa vhufunzi, nḓila ua lufuno na ndeme kha matshilisano, u tendelana kha nyendedzo dzi fanaho, u pembelela mvelaphanḓa, u fhaṱa vhushaka, thamba ya vhaṅwe kha u funza nga milayo i linganaho, thimu dza vhurangaphanḓa ha mvelele yo ṱanganelanaho, mushumo wa vhupinduleli, u konḓelela na u tenda u shanduka, na u ḓiimisela u guda kha vhaṅwe. / Philosophy, Practical and Systematic Theology / M. Th. (Christian leadership)
6

Tsenguluso ya mbambedzo ya thandululo ya thaidzo dza mafhungo a ṱhalano khoroni dza musanda na khothe dza muvhuso tshiṱirikini tsha vhembe, vunḓuni ḽa Limpopo

Ntshauba, Siwethu Thomas 12 1900 (has links)
In Venda with English abstract / Hei thyisisi i vhambedza thandululo ya thaidzo dza mafhungo a ṱhalano khoroni dza musanda na khothe dza muvhuso. Saizwi Ndayotewa ya Riphabuḽiki ya Afrika Tshipembe, mulayo 108 wa 1996, i tshi ṋea muṅwe na muṅwe pfanelo dza u shumisa luambo lune a lu takalela, nyambo dzoṱhe dza tshiofisi dzi tea u shumiswa u lingana kha thandululo ya thaidzo dza ṱhalano khoroni na khothe. Hei thyisisi i sumbedza nyambo dza English na Afrikaans dzi dzone dzi re na mutsindo musi hu tshi itwa thandulululo ya thaidzo dza ṱhalano ngeno luambo lwa Tshivenḓa na lwa vhaholefhali vha u pfa lu sa pfali. Nga nnḓa ha u ḓiphina nga mbofholowo ya u shumisa Tshivenḓa sa luambo lwa tshiofisi kha u amba, lu shumiswa zwenezwo fhedzi huna muṱalutshedzi wa khothe. Ngauralo, hei thyisisi i khou ita khuwelelo ya uri tshifhinga tsho swika tsha uri muvhuso u ṋee luambo lwa Tshivenḓa vhuiimo vhu eḓanaho na nyambo dza English na Afrikaans na uri ulu luambo lu shumiswevho kha thandululo ya thaidzo dza mafhungo a ṱhalano khothe dza muvhuso. / This thesis compares the conflict resolution in divorce discourse between traditional and government courts. It argues that since the Constitution of the Republic of South Africa Act no 108 of 1996 has given everyone the right to use the language of his or her choice, all official languages must be used equitably in conflict resolutions in divorce discourse in both traditional and government courts. Most of the Vhavenḓa, especially the elderly, cannot speak more than one official language and this is relevant in conflict resolution. This thesis contends that conflict resolution in divorce discourse is mainly dominated by English and Afrikaans while Tshivenḓa as well as sign language is not used. Instead of enjoying the freedom of utilizing Tshivenḓa as a spoken official language as used by the court interpreter. Therefore, this thesis argues that time has come that government courts accord equal status to all official languages and that Tshivenḓa language should be utilized as English and Afrikaans in conflict resolution in divorce discourse. / African languages / D. Litt. et Phil. (African Languages)
7

Lived experiences of rastafari women in Tshwane, South Africa: an anthropological perspective

Mosala, Tsholofelo 11 1900 (has links)
Text in English Summary in English, Tshivenda and Setswana / Rastafari (this term is preferred to Rastafarianism) is known as a movement which originated in Jamaica and has since spread throughout the world. The movement has attracted much attention from the public and media worldwide because of reggae music. This study set out to investigate the lived experiences of Rastafari women of Tshwane. The purpose of the study was to describe their experiences regarding their roles, duties and responsibilities. It paid particular attention to the behavioural patterns of women within what is often regarded as a patriarchal order. The study was qualitative in nature and made use of various data gathering techniques such as life histories, focus groups, semi-structured and unstructured in-depth interviews, observations and field notes. My findings are, firstly, that Rastafari pays very scant attention to women. Secondly, in contemporary times some practices enforced by their holy books feel oppressive. Lastly, the lived experience reveal that Rastafari as a culture changes with time and women influence the movement. / Rasiṱafari tshi ḓivhea sa tshigwada tshine vhubvo hatsho ha vha ngei Jamaica zwino tsho phaḓalala na ḽifhasi ḽoṱhe. Tshigwada tsho kunga vhunzhi ha zwitshavha na nyanḓadzamafhungo ḽifhasini ḽoṱhe nga nṱhani ha muzika wa rigei. Ngudo iyi yo dzudzanyelwa u ṱoḓisisa nga ha vhutshilo ha tshigwada tsho tsikeledzwaho tsha vhafumakadzi vha Rasiṱafari vho no wanala Tshwane. Ndivho ya ngudo iyi ndi u ṱalusa tshenzhemo yavho zwi tshi ya kha mishumo na vhuḓifhinduleli havho. Yo sedzesa kha kutshilele kwa vhafumakadzi kha sisiṱeme ya matshilisano hune vhanna vha dzhiwa sa vhone vhalanguli. Ngudo yo lavhelesa nga maanḓa kha u ṱanḓavhudza vhuvha ha tshithu ho shumiswa thekhiniki dzo fhambanaho dza u kuvhanganya data u fana na ḓivhazwakale dza vhutshilo, zwigwada zwo sedzeswaho khazwo, na inthaviyu dzine mbudziso dza vha dzo thoma dza dzudzanywa na inthaviyu ine mbudziso dza vha dzi songo dzudzanywa, kuvhonele na mafhungo e a kuvhanganywa kha vhupo. Mawanwa anga ndi, zwa u thoma, Rasiṱafari i sedzesa zwiṱuku kha vhafumakadzi. Zwa vhuvhili, zwazwino maitele ane a tevhedzwa nga maṅwalo makhethwa a pfala a tshi tsikeledza. Zwa u fhedzisela, vhutshilo ha tshigwada tsho tsikeledzwaho vhu dzumbulula uri mvelele ya Rasiṱafari ine vhadzulapo vha Afrika vha shela mulenzhe khayo I khou shushedzwa nga mvelele ya mashango a vhukovhela, i ne ya kunga na u ṱanganedzwa nga vhafumakadzi. Zwenezwo, Rasiṱafari sa tshigwada tsha mvusuludzo a yo ngo ima fhethu huthihi fhedzi i khou shanduka na tshifhinga. / Rastafari e itsege jaaka mokgatlho o o tlholegileng kwa Jamaica, mme go tloga foo wa anamela mo lefatsheng lotlhe. Mokgatlho o o nnile le kgogedi e kgolo mo bathong le bobegakgang lefatshe ka bophara ka ntlha ya mmino wa reggae. Patlisiso eno e ikaeletse go sekaseka maitemogelo a a tshedilweng ke basadi ba kwa Tshwane ba Rastafari. Maikemisetso a patlisiso ke go tlhalosa maitemogelo a bona mabapi le seabe, ditiro le maikarabelo a bona. E etse tlhoko thata mekgwa ya maitsholo ya basadi mo go se gantsi se kaiwang e le thulaganyo e e bayang banna kwa godimo. Patlisiso e ne e le e e lebeletseng go tlhaloganya mabaka le megopolo (qualitative) mme e dirisitse mekgwa e e farologaneng ya go kokoanya tshedimosetso go tshwana le hisetori ya botshelo, ditlhopha tsa puisano (focus groups), dipotsolotso tse di rulaganeng fela di sa tsepama (semi-structured interviews) le dipotsolotso tse di sa rulaganang tse di tsenelelang ko botennye jwa kgang, go ela tlhoko mmogo le dintlha tse di kwadilweng mo tsamaong ya patlisiso. Diphitlhelelo tsa me ke gore, sa ntlha, Rastafari e tsaya basadi tsia go se kae fela. Sa bobedi, mo dinakong tsa ga jaana, ditiro dingwe tse di laelwang ke dibuka tsa bona tse di boitshepo di utlwala di gatelela. Sa bofelo, maitemogelo a senola gore setso sa Rastafari se mo go sona Bantsho ba nang le seabe, se tshosediwa ke setso sa bophirima se se nang le kgogedi, mme se amogelwa ke basadi. Ka jalo, Rastafari jaaka mokgatlho wa tsosoloso, ga e a tsepama, mme e fetoga le dinako. / Anthropology and Archaeology / M.A. (Anthropology)

Page generated in 0.4312 seconds