Studien är en föremålsanalys med semiotik som metod, och är en jämförelse mellan det konceptuella konsthantverket och kläder från varumärket Viktor & Rolf som drivs av Viktor Horsting och Rolf Snoeren. Syftet är att analysera hur två utstyrslar från Viktor & Rolf kan definieras på olika sätt när de placeras inom olika områden. Dessa områden är klädkonst, mode och konsthantverk. Här tolkas även hur de sammanhang som utstyrslarna visas inom  (modevisning & museum) påverkar definitionen av dem. Frågeställningarna lyder: Hur påverkar sammanhanget föremålets identitet? Hur kan ett och samma föremål tolkas när det placeras in i områdena för mode, konst och konsthantverk? Vad krävs för att ett föremål ska kunna betraktas som ett superobjekt? Analysen uppmärksammar några aspekter av hur vi definierar och tolkar föremål. Bland annat betraktarens tidigare kunskap om föremålen och social värdering av kläder som konst, mode och konsthantverk. Genom dessa aspekter kunde studien lyfta fram utstyrslarnas möjligheter till föränderliga definitioner/identiteter.

Ce mémoire porte sur trois défilés de mode au cours desquels furent présentées les créations du duo Viktor & Rolf, d'Alexander McQueen et de John Galliano. Il s'agit d'une étude sémiotique du défilé de mode comme « événement », comme présentation spectaculaire dans le sens théâtral du terme. Le concept d'événement est ici de prime importance, car il reconduit l'idée que le défilé est une présentation hors du commun, originale et unique des créations. Cette problématique du défilé comme événement commande une analyse minutieuse et systématisée de tous les aspects de la présentation et de tous les intervenants impliqués dans sa mise en forme, cela en tenant compte que chaque défilé se déroule dans des circonstances spatiales et temporelles spécifiques mais a toujours pour but de créer des atmosphères aptes à séduire un public bien particulier trié sur le volet par les organisateurs. Au chapitre premier, une description formelle de chacun des trois défilés de mode est développée selon trois axes définissant chacune des présentations, soit l'environnement, les vêtements et les mannequins. Ces trois pôles sont développés suivant la chronologie des événements et mettent en lumière les principaux éléments qui seront repris en profondeur au cours des analyses. Le chapitre second présente les théories d'Anne Ubersfeld publiées dans deux de ses ouvrages majeurs Lire le théâtre I et II qui traitent du modèle actantiel développé en regard du théâtre. Ce modèle, fondé sur la théorie sémiotique de Greimas, tient compte des rôles actantiels tenus par le destinateur, le sujet, le destinataire, l'objet, l'adjuvant et l'opposant, et ce sont ces paradigmes qui sont ici retenus dans le but de faire ressortir les interrelations qui se tissent au sein de chacun des défilés de mode selon des circonstances spatio-temporelles spécifiques. Le troisième chapitre, qui est essentiellement celui des analyses de cas, met le modèle actantiel en pratique mais tient également compte de trois aspects particuliers du défilé de mode: le récit, au sens théâtral du terme, les enjeux financiers et les artifices de création. Ces adaptations du modèle actantiel aux cas d'analyse conduisent, dans une certaine mesure, à la construction d'un nouveau gabarit analytique. En conclusion à ce mémoire et relativement à l'aspect séducteur du défilé de mode, ce sont les hypothèses développées par Jean Baudrillard qui servent d'assises théoriques. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Défilé, Mode, Événement, Théâtre, Spectacle, Sémiologie, Viktor & Rolf, Alexander McQueen, John Galliano.

Denna undersökning försöker skapa en förståelse för vad som egentligen händer när klädjätten H&M samarbetar med kända modedesigners som Viktor & Rolf, och den paradox som uppstår när det billiga och tillgängliga möter det dyra och exklusiva. Litteraturstudier ger en förståelse för vilka mekanismer som ligger bakom konstruktionen av ett varumärke och dess immateriella berättelse. Genom intervjuer med olika personer synas samarbetet utifrån olika perspektiv. Även konsumenternas berättelsekonstruktion granskas något, för vilka är egentligen dem vi sett springa in på H&M när dörrarna öppnas och slåss över kläder? Vad är det de egentligen köper? Genom ett deltagande i kommershysterin när H&M släpper de åtråvärda kläderna för försäljning, granskas fenomenet på nära håll. Uppsatsen kommer fram till att det är de immateriella berättelserna som är avgörande för den hysteri som kläderna ger upphov till. Kläderna i sig är sekundära. Utan vetskapen om de kända modedesignerna bakom, är de relativt ointressanta. Men även kunderna bidrar själva till att skapa hets genom uppladdning inför köp som bland annat sker på bloggar på internet. Kunderna kan, genom dessa kläder, ikläda sig berättelser och symboler för en händelse, och visa på sitt eget ställningstagande och deltagande i hysterin. Uppsatsen syftar även till att undersöka relevansen i att ta upp sådana här frågor med elever i skolan och kommer fram till att ungdomar, ibland på ett oreflekterat sätt, har ett stort intresse för och kunskap om identitet, livsstilar och kläder. Vem ska lära ungdomar att kritiskt granska marknadskrafter som använder sig av dessa mekanismer om inte lärare och andra vuxna? Gestaltningsarbetet bygger vidare på berättandet som det centrala för kommunikation av design, och låter 6 för omvärlden möjligtvis okända personer spegla sig själva i ett från början (av västerländskt tradition) neutralt plagg som den vita t tröjan, som alterneras efter varje individs önskemål utifrån ett givet material. På så sätt berättas 6 designhistorier.