• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Konsekvenser av vinstmarginalbeskattning : för begagnathandeln

Hyll Pettersson, Maria, Landh-Persson, Berith January 2004 (has links)
No description available.
2

Konsekvenser av vinstmarginalbeskattning : för begagnathandeln

Hyll Pettersson, Maria, Landh-Persson, Berith January 2004 (has links)
No description available.
3

Vinstmarginalbeskattning : Förvärvarens undersökningsplikt vid köp av begagnad vara inom EU

Nilsson, Veronika January 2017 (has links)
Den ökande rörligheten i världsekonomin, det europeiska samarbetet och den omfattande grän-söverskridande handeln medför att gränserna mellan medlemsländerna får allt mindre bety-delse. I och med Sveriges inträde i EU 1995 har de nationella momsreglerna anpassats till mer-värdesskattedirektivet 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt. Regler för vinstmarginal vid handel med begagnade varor, konstverk, samlarförmål och antik-viteter finns i mervärdeskattelagens 9 a kap. och har tillkommit för att undvika dubbelbeskatt-ning. Motsvarigheten till reglerna i mervärdesskattelagen finns i rådets direktiv 2006/112/EG.En näringsidkares lagstadgade upplysningsskyldighet vid inlämnade av deklaration är långtgå-ende och de komplicerade reglerna för redovisning av momsen resulterar i att näringsidkaren bör ha djupare kunskap om regler samt redovisning. Gränsdragningen mellan den skattskyldi-ges undersökningsplikt samt Skatteverkets utredningsskyldighet har behandlats flertalet gånger i praxis men det finns fortfarande oklarheter.Denna studie kommer att utreda omfattningen av en näringsidkarens undersökningsplikt vid förvärv av en begagnad vara inom EU samt tillämpningen av reglerna för vinstmarginalbeskatt-ning. Ett nyttjande av reglerna för vinstmarginal får till följd att ett avsteg sker från de allmänna reglerna enligt mervärdesskattelagen. För att vinstmarginalreglerna ska få användas vid handel med begagnad vara ska tre huvudkri-terier uppfyllas: förvärvskriteriet, varukriteriet och återförsäljarkriteriet. Vid förvärv av en be-gagnad vara kan förvärvet undantas från skatteplikt om den sålts av en skattskyldig återförsäl-jare och omsättningen har beskattats i det EU-land där transporten till Sverige påbörjats. För-värvet ska ske enligt bestämmelser som motsvarar artiklarna 312−325 i mervärdesskattedirek-tivet, dvs. om beskattning har skett enligt leverantörslandets motsvarighet till svenska vinsmar-ginalbeskattningsreglerna. Om förutsättningarna för att använda särregeln är uppfyllda får åter-försäljaren således undanta det unionsinterna förvärvet gällande skatteplikt.Studien kommer visa att domstolarna fortfarande utelämnar förtydligande i sina domar när det gäller bedömning om huruvida reglerna för vinstmarginalbeskattning är uppfyllda eller inte. Det går inte att utläsa vad det är som behövs för att återförsäljarens undersökningsplikt vid granskning av en säljare ska anses vara uppfyllt eller ej. Inte desto mindre kommer studiens framställan visa på att tydligare normativ ändring bör göras, samt ett behov av att förtydliga kraven på branschspecifika områden där problematiken vid användning av reglerna för vinst-marginalbeskattning är som mest påtagliga. Även om en normativ förändring skulle vara mer anpassad och exemplifierad för en specifik bransch, anser jag att en tydligare normativ reglering skulle vara vägledande även för andra aktörer.
4

Mervärdesskatt på NFT:s och liknande virtuella tillgångar : Hinner mervärdesskattesystemet med i samhällsutvecklingen? / VAT on NFTs and similar virtual assets : Is the VAT system keeping pace with societal developments?

Lööf, Villiam January 2024 (has links)
It is a truism that the legal system lags behind societal and technological developments. The common system of VAT is no exception. The objective of this thesis is to examine how the existing VAT rules applies to virtual assets, in particular NFTs and purchasable collectibles in computer games. The aim is to study how transactions with these assets are classified from a VAT perspective and to evaluate whether this classification is compatible with the VAT neutrality principle and the function of VAT as a general tax on final consumption.  One finding related to the classification part of this thesis is that these transactions, which often involve a token and an underlying asset, are treated as a composite supply of services and not a supply of goods for VAT purposes. This implies that the special scheme for second-hand goods cannot be applied. Other classification aspects to assess whether the supply falls within the scope of VAT and whether the supply is taxed or exempt, are also analyzed. There is no ground for NFTs or other virtual assets to be exempt generally. Though, certain types or functions for NFTs may be exempt as financial transactions. The evaluation concludes that the existing rules are partly adapted to handle transactions with these types of virtual assets conducted in a virtual environment. However, the existing rules could lead to an unmotivated double taxation, which may preclude the pursuit of economic activities.

Page generated in 0.061 seconds