No description available.

No description available.

<p>På Volvo Pentas Varafabrik planerades det för att bygga om sitt måleri. I ombyggnadsskedet behövdes mera yta för att kunna hålla produktionen igång. Därför skulle avdelningen Påspacken flyttas till en annan plats i fabriken. Syftet med studien var att planera denna flytt och försöka effektivisera arbetet. Då den nya ytan var mindre krävdes det att arbetsplatserna och den totala layouten komprimerades. Den nya layouten skulle eventuellt påverka den intilliggande avdelningen Förmonteringen varför även den studerades. Efter ett antal veckor beslutades det att Påspacken inte behövde flyttas, ytan för måleriprojektet skulle ordnas på annat sätt.Efter detta besked fick arbetet fokuseras på Påspacken och att hitta effektivare arbetssätt och arbetsplatser. För att hitta verktyg att arbeta efter studerades Lean Production och dess teorier om olika slöserier i produktionen. Sedan studerades framför allt den truckkörning som utfördes då denna var en stor del av det icke värdeskapande arbetet.Arbetet visade att genom att flytta lagringen av material till fasta platser närmare avdelningen och att låta material till ofta förekommande satser stå framme på en arbetsplats kunde användandet av truck minska. Som ett exempel skulle truckkörningen vid plockning av satser till Målning-pack kunna minskas med 6,5 timmar/vecka. Det är ca 6 % av den totala tiden för dessa satser som är 103 timmar/vecka. Att investera i en hissautomat och lagra in material till de mest frekventa satserna i den skulle också minska truckanvändandet. För att frigöra yta på avdelningen men även minska på pallhanteringen skulle beställningar från Målning-pack kunna göras med hjälp av Kanbankort istället för att skicka hela tompallar.Några förslag på utformning av arbetsplatser har också lämnats i rapporten.</p>

På Volvo Pentas Varafabrik planerades det för att bygga om sitt måleri. I ombyggnadsskedet behövdes mera yta för att kunna hålla produktionen igång. Därför skulle avdelningen Påspacken flyttas till en annan plats i fabriken. Syftet med studien var att planera denna flytt och försöka effektivisera arbetet. Då den nya ytan var mindre krävdes det att arbetsplatserna och den totala layouten komprimerades. Den nya layouten skulle eventuellt påverka den intilliggande avdelningen Förmonteringen varför även den studerades. Efter ett antal veckor beslutades det att Påspacken inte behövde flyttas, ytan för måleriprojektet skulle ordnas på annat sätt.Efter detta besked fick arbetet fokuseras på Påspacken och att hitta effektivare arbetssätt och arbetsplatser. För att hitta verktyg att arbeta efter studerades Lean Production och dess teorier om olika slöserier i produktionen. Sedan studerades framför allt den truckkörning som utfördes då denna var en stor del av det icke värdeskapande arbetet.Arbetet visade att genom att flytta lagringen av material till fasta platser närmare avdelningen och att låta material till ofta förekommande satser stå framme på en arbetsplats kunde användandet av truck minska. Som ett exempel skulle truckkörningen vid plockning av satser till Målning-pack kunna minskas med 6,5 timmar/vecka. Det är ca 6 % av den totala tiden för dessa satser som är 103 timmar/vecka. Att investera i en hissautomat och lagra in material till de mest frekventa satserna i den skulle också minska truckanvändandet. För att frigöra yta på avdelningen men även minska på pallhanteringen skulle beställningar från Målning-pack kunna göras med hjälp av Kanbankort istället för att skicka hela tompallar.Några förslag på utformning av arbetsplatser har också lämnats i rapporten.

No description available.

No description available.

This bachelor's thesis consists of a product development project performed for Volvo Penta's transmissions department. In line with Volvo Penta's vision of Easy Boating, the problem description entailed, to make boating easier by developing concepts for the steering of boats. The goal was to develop three concepts which suited the requirements provided by the project owner. The bachelor's thesis was preceded by a study, in the form of a concept generation process. The project was initiated with a concept generation process, in parallel with a requirement analysis. This concept generation was performed with the assistance of tools from the Teoriya Resheniya Izobretatelskikh Zadatch (TRIZ) methodology. Utilised parts from TRIZ are tools for identifying free resources, finding and resolving undesirable contradictions and predicting the next step of development of a system. In accordance with the methods of Set-Based Engineering, the generated concepts were not chosen for their merit, but instead eliminated based on requirements and developed knowledge. To accomplish this, the requirements were collected from the identified stakeholders of the project and ranked based on their respective weight. The requirements were used in the elimination of the concepts which was performed in three stages: pruning of concepts, concept screening and ultimately, concept scoring. These three stages were based on the literature and chosen because of their ability to incorporate the requirements in the elimination. As a result of the elimination process six concepts of two different product categories, addons to existing solutions and complete new systems, were presented to Volvo Penta in combination with a product development plan. The result of six concepts was obtained since none of the concepts categories could be eliminated by the requirements collected in the process and therefore it was decided to present tree from each category.

Most companies want to measure the performance of various areas of their operations. By doing so, it is easier to identify weaknesses or problems and take action to improve the performance in those areas. This study is conducted in collaboration with Volvo Penta North America and seeks to evaluate the possibilities of implementing a performance indicator for their dealers. The aim of this thesis is to investigate if there is a correlation between Volvo Penta’s evaluation system for their dealers, their Dealer Operating Standard score (DOS-Score) and their respective Sales Revenue, as well as the individual segments of the DOS and the Sales Revenue. In other words, if the evaluation system can be used as a performance indicator for how good the financial performance of a dealer is. The analysis is based on first-party data from Penta regarding the operation of Penta’s dealers. By using Linear Regression, it was found that the Adjusted R-Squared of the model with Aggregated DOS against Sales Revenue was 0.1403 and the Adjusted R-Squared for the model with the Segmented DOS against Sales Revenue was 0.1983. Thus, there is no significant correlation between the Aggregated DOS and Sales Revenue. However the results from the Segmented DOS-score against Sales Revenue indicates that it is possible to improve on the current DOS algorithm. Further research with more confounders considered is required to improve the model. / De flesta företag vill mäta resultatet av olika delar av verksamheten. På så sätt är det lättare att identifiera svagheter eller problem och vidta åtgärder för att förbättra resultaten inom dessa områden. Den här studien genomförs i samarbete med Volvo Penta North America och syftar till att utvärdera möjligheterna att införa en performance indicator för deras återförsäljare. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan Volvo Pentas utvärderingssystem, Dealer Operating Standard (DOS), för sina återförsäljare och deras respektive försäljningsintäkter, samt de enskilda segmenten av DOS och försäljningsintäkterna. Med andra ord, om utvärderingssystemet kan användas som en performance indicator för hur bra en återförsäljares ekonomiska resultat är. Analysen bygger på förstahandsdata från Penta om verksamheten hos återförsäljarna. Genom att använda linjär regression fann man att Adjusted R-Squared för modellen med Aggregerad DOS mot försäljningsintäkter var 0,1403 och Adjusted R-Squared för modellen med Segmenterad DOS mot försäljningsintäkter var 0,1983. Det finns alltså ingen signifikant korrelation mellan Aggregated DOS och försäljningsintäkter. Resultaten från det segmenterade DOS-värdet mot försäljningsintäkterna visar dock att det är möjligt att förbättra den nuvarande DOS-algoritmen. Det krävs ytterligare forskning där fler utomstående faktorer beaktas för att förbättra modellen.