Spelling suggestions: "subject:"waterfront"" "subject:"waterfronts""
1 |
ARCHITECTURE WITHIN THE ECOTONE: REVEALING THE RELATIONSHIP BETWEEN CITY, PEOPLE, AND WATER THROUGH THE DESIGN OF AN AQUARIUM ON HALIFAX’S WATERFRONTMcCarvill, Maribeth 09 July 2013 (has links)
The primary area of study for this thesis is public aquarium design. Through the study of previous proposals for an aquarium in Halifax, significant aquarium facilities around the world, and the technical requirements for the re-creation of various aquatic habitats, an effective design for a Halifax aquarium can be developed.
The introspective nature of major aquarium facilities often creates a significant disconnect between programmatic activities within the aquarium, and the dynamics of the building’s immediate urban context. The efficacity of exhibit design is relating content and context, allowing the visitor to become personally invested in what is being exhibited. Through an architectural design strategy that relates exhibit, building, and site, an aquarium project could serve as an effective vehicle for connecting the Halifax harbour to its dynamic waterfront and vibrant urban fabric.
|
2 |
Urban Waterfront Landscape PlanningHou, Diyun January 2009 (has links)
As a high quality green belt in the city, a city's waterfront landscape is can be a liveable and comfortable place. For citizens, it is also an attractive place to live in. A good city waterfront landscape can be updated and maintained by itself. Therefore, we can not treat the urban waterfront area as just a beautiful landscape in aesthetic terms, but we should also understand it in deeper and broader dimensions. The urban waterfront landscape directly affects the urban structure, the urban ecological environment and the life quality of the urban residents. By analysizing the two cases, Western Harbor in Malmö and Jinji Lake in Suzhou China, we can draw some interesting conclusions about waterfront landscape. Through the discussion of this subject, I aim for an understanding of the urban waterfront landscape as a harmonious system with the artificial and natural landscapes working together, based on scientific and artistic aspects.
|
3 |
Place identity and the sea : a visual investigation into sea space and the land/sea interface with special reference to Cowes WeekChaundy, Janet A. January 2000 (has links)
No description available.
|
4 |
Vad ska hända med Ystad HamnStrand, Mattias January 2009 (has links)
Ystads hamn har en historisk bakgrund som hamnstad med färjeförbindelser med Bornholm och Polen. Trelleborg konkurrerar med Ystad om färjetrafik. Studiens syfte har varit att kartlägga hur olika aktörer ser på utvecklingen av Ystads hamn, presentera och analysera de alternativ som finns. Undersökningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. För att öka konkurrenskraften har man i Ystad fört olika diskussioner och förslag om utbyggnad och omstrukturering av hamnen. Ambitionen från styrande politiker är att bygga ut hamnen, att anpassa den för större fartyg och för en utökad färjetrafik, både gods- och passagerartrafik. Under planeringsprocessen har det i kommunen bildats en motståndsgrupp "hamnupproret" som motsätter sig kommunens planer och som har en annan inriktning för hamnen än kommunen. Denna inriktning innebär begränsning av godstrafiken och att hamnområdet skall upplåtas för byggande av bostäder, näringsliv och turistanpassad verksamhet enligt "Waterfront-modell". Hamnen är beroende av goda transportvägar till och från hamnen och av ett bra järnvägsnät. Hamnstrategiutredningen som under hösten 2007 lämnade sitt förslag på strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet (SOU 2007:59) hade inte Ystad med bland de hamnar som förordades. Detta innebär att staten kommer att satsa mindre på infrastrukturförbättringar (vägar och järnväg) mot Ystad och skulle kunna påverka den sammanfattande frågeställningen i denna undersökning d v s om Ystad ska vara en turiststad eller en hamnstad. Svaret på frågan blir kanske som projektgruppen från bl a Lunds universitet konstaterade i sina slutsatser nämligen att det är möjligt att bygga ut hamnen samtidigt som stadens platskvalité utvecklas men att detta förutsätter en god förankring hos andra aktörer i Ystad, inte enbart de som har direkt koppling till hamnen. Teoretisk modell som legat till grund för jämförelse av resultatet bygger på Waterfront-modellen, men eftersom Ystads hamn har en historisk bakgrund som lönsam färjehamn och det råder politisk enighet att bibehålla denna inriktning så är modellen i nuläget bara tillämplig för västra delarna av hamnen. Resultatet visar nämligen att det i Ystad råder politisk enighet kring att bibehålla inriktningen färjehamn och ambitionerna för hamnverksamheten med en utökad gods- och passagerartrafik. Det är dock så att man blivit alltmer medveten om att anpassning till befolkningens krav och önskemål måste ske. Detta i kombination med hamnstrategiutredningens förslag och Green Cargos beslut att flytta järnvägstrafiken kommer troligen att medföra att man på sikt landar i någon form av kompromiss som innebär att annan verksamhet, bostadsbyggande, näringsliv och turistanpassad verksamhet tillåts i delar av hamnen alltså i stort enligt projektgruppens förslag. Det är kanske t o m så att talesmannen för hamnupproret, nya förslag i insändare 2008-08-12 kan komma att infrias. Hans förslag grundar sig på de nya förutsättningarna och går ut på att bygga ut yttre hamnen och flytta Bornholms- och Polentrafiken dit så att hela inre hamnen kan öppnas mot staden med bostäder, butiker, restauranger etcetera. 74
|
5 |
Vad ska hända med Ystad HamnStrand, Mattias January 2009 (has links)
<p>Ystads hamn har en historisk bakgrund som hamnstad med färjeförbindelser med</p><p>Bornholm och Polen. Trelleborg konkurrerar med Ystad om färjetrafik.</p><p>Studiens syfte har varit att kartlägga hur olika aktörer ser på utvecklingen av</p><p>Ystads hamn, presentera och analysera de alternativ som finns. Undersökningen</p><p>har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier.</p><p>För att öka konkurrenskraften har man i Ystad fört olika diskussioner och förslag</p><p>om utbyggnad och omstrukturering av hamnen. Ambitionen från styrande</p><p>politiker är att bygga ut hamnen, att anpassa den för större fartyg och för en</p><p>utökad färjetrafik, både gods- och passagerartrafik.</p><p>Under planeringsprocessen har det i kommunen bildats en motståndsgrupp</p><p>"hamnupproret" som motsätter sig kommunens planer och som har en annan</p><p>inriktning för hamnen än kommunen. Denna inriktning innebär begränsning av</p><p>godstrafiken och att hamnområdet skall upplåtas för byggande av bostäder,</p><p>näringsliv och turistanpassad verksamhet enligt "Waterfront-modell".</p><p>Hamnen är beroende av goda transportvägar till och från hamnen och av ett bra</p><p>järnvägsnät. Hamnstrategiutredningen som under hösten 2007 lämnade sitt förslag</p><p>på strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet (SOU 2007:59)</p><p>hade inte Ystad med bland de hamnar som förordades. Detta innebär att staten</p><p>kommer att satsa mindre på infrastrukturförbättringar (vägar och järnväg) mot</p><p>Ystad och skulle kunna påverka den sammanfattande frågeställningen i denna</p><p>undersökning d v s om Ystad ska vara en turiststad eller en hamnstad.</p><p>Svaret på frågan blir kanske som projektgruppen från bl a Lunds universitet</p><p>konstaterade i sina slutsatser nämligen att det är möjligt att bygga ut hamnen</p><p>samtidigt som stadens platskvalité utvecklas men att detta förutsätter en god</p><p>förankring hos andra aktörer i Ystad, inte enbart de som har direkt koppling till</p><p>hamnen.</p><p>Teoretisk modell som legat till grund för jämförelse av resultatet bygger på</p><p>Waterfront-modellen, men eftersom Ystads hamn har en historisk bakgrund som</p><p>lönsam färjehamn och det råder politisk enighet att bibehålla denna inriktning så</p><p>är modellen i nuläget bara tillämplig för västra delarna av hamnen.</p><p>Resultatet visar nämligen att det i Ystad råder politisk enighet kring att bibehålla</p><p>inriktningen färjehamn och ambitionerna för hamnverksamheten med en utökad</p><p>gods- och passagerartrafik. Det är dock så att man blivit alltmer medveten om att</p><p>anpassning till befolkningens krav och önskemål måste ske.</p><p>Detta i kombination med hamnstrategiutredningens förslag och Green Cargos</p><p>beslut att flytta järnvägstrafiken kommer troligen att medföra att man på sikt</p><p>landar i någon form av kompromiss som innebär att annan verksamhet,</p><p>bostadsbyggande, näringsliv och turistanpassad verksamhet tillåts i delar av</p><p>hamnen alltså i stort enligt projektgruppens förslag.</p><p>Det är kanske t o m så att talesmannen för hamnupproret, nya förslag i insändare</p><p>2008-08-12 kan komma att infrias. Hans förslag grundar sig på de nya</p><p>förutsättningarna och går ut på att bygga ut yttre hamnen och flytta Bornholms-</p><p>och Polentrafiken dit så att hela inre hamnen kan öppnas mot staden med</p><p>bostäder, butiker, restauranger etcetera.</p><p>74</p>
|
6 |
Aquarama TerminalHall, Matthew William 28 March 2013 (has links)
One of the major challenges of the 21st century is the rapid growth of many cities<br />and the decline of others.<br />There are many cities like Cleveland which were built to serve a far greater population<br />than currently inhabits the city. Infrastructure built for 800,000 now services<br />400,000 leaving creating surplus capacity and derelict spaces; urban voids which<br />have fallen into disuse. Manufacturing and shipping industries occupy valuable<br />waterfront space, highways create rifts and large civic public spaces designed<br />with the best of intentions create vacuums.<br />Cleveland is not dealing with the issue of growth but with transformation; in its<br />remaking as a place of mixed communities and neighborhoods. Understanding<br />the city spatially is the first part of an exploration into devising interventions that<br />can utilize existing infrastructure, reclaim and re-purpose spaces to generate new<br />uses and new vitality. This thesis is concerned with identifying an opportunity and<br />proposing a programmatic and spatial transformation. / Master of Architecture
|
7 |
Take Me to the River: Designing the Intimate WaterfrontKruse, Gabriel 06 July 2006 (has links)
The purpose of this thesis is to establish design guidelines that will encourage an intimate relationship between waterfront users and the adjacent waterway through increased immediate physical, visual, and audible access to water. This thesis includes a literature review to build an understanding of: (1) the relationship between people and water; (2) the evolution of urban waterfronts in the United States and how intimacy with water is limited by the siting of buildings, construction of transportation infrastructure, and installation of flood control measures; and (3) three approaches used to create design guidelines for an intimate waterfront design. The established design guidelines are then used to analyze three waterfronts: the Inner Harbor in Baltimore, Maryland; Carroll Creek in Frederick, Maryland; and the Georgetown waterfront in Washington, D.C. This analysis leads to the position that successful urban waterfronts must allow for immediate access to the water to foster an intimate experience for waterfront users. This position is then tested through the anaylsis and design of the Rock River waterfront in Janesville, WI. / Master of Landscape Architecture
|
8 |
Engaging in waterfront developmentJanuary 2018 (has links)
0 / SPK / specialcollections@tulane.edu
|
9 |
Time-Space: Constructing Meaning Through Temporal PhenomenaKennedy, Ashley B. 24 January 2013 (has links)
This thesis is an examination of the significance of time and temporal phenomena in the conception and construction of the built environment. It began as a question regarding the aging and life-span of contemporary buildings, in contrast with those that have at present survived long enough to earn designation as 'historic' buildings.
The term'temporal phenomena' is defined here as sensory experiences which make the passage of time accessible and meaningful to those interacting with the built environment.
Le Corbusier wrote that an original intent of painting was to record, to create permanent evidence of events and things that passed away with time and were forgotten, or couldn't be seen later. He suggests that the camera is a much better tool for this, and so painting has lost part of its purpose. Buildings and cities have always had the effect of retaining memory and creating cultural meanings. Cultural reliance on continuous improvements in environmental and building technologies have obviated the building's ancient place as a datum through which human beings understand the passage of time. And perhaps it is the loss of that sacred duty that leads to short-lived, disposable buildings, and the proliferation of placeless-ness in contemporary environments.
A design for a brewery on the banks of the Potomac River in Alexandria, Virginia became the vehicle to explore strategies for making time meaningful and present through the physical reality of the building, the brewing process, and the interrelated lives of the brewer and the city. / Master of Architecture
|
10 |
RECONNECTION: INDUSTRIAL WATERFRONTS IN A POST-INDUSTRIAL CITYBANYAS, JEANNE M. 01 July 2004 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.1042 seconds