<p>The purpose of this report was to study how the Swedish radio channel Sveriges Radio (SR) website changed over time. What are the differences between various media websites? How many people listen to normal and web-radio and what are the differences between the various services offered on the SR website?</p><p>Reports from the BBC, Statistics Sweden, Mediavision and the Swedish National Post and Telecom Agency were compared. Several theoreticians have been studied, including Donald A Norman, Jonas Löwgren, Karen Holtzbratt, Jacob Nielsen and Geoffrey Moore.</p><p>The method used by the author comprised a systematic mapping of statistics from webTrends, KiaIndex, SiteCensus, TNS Gallup/K2analys and reports from RUAB. The data studied have been collected from telephone interviews, postal surveys, internet panels, and from log files. The statistics have then been compared and in some cases tables have been cross-correlated.</p><p>The results from the various studies showed that SR is following the rising trend displayed by a few of the media websites reviewed. It is of particular interest to note that web-radio listening between the final period 2004 and 2005 almost doubled.</p><p>The next stage will be to offer the listener/user a more central position. By listening to users, and above all non-users, the function and content can be adapted to the larger group of pragmatists and conservative listeners that are looking for sustainable and convenient solutions.</p><p>Key words [Streaming, on demand, radio, analogue, web-radio]</p> / <p>Avsikten med den här rapporten var att ta reda på hur Sveriges Radios (SR) sajt förändras över tid. Vilka skillnader finns det mellan olika mediesajter. Hur många lyssnar på vanlig- kontra webbradio samt vad finns det för skillnader mellan olika tjänster på SR:s sajt.</p><p>Jämförelser har gjorts mellan BBC, SCB, Mediavision samt Post & Telestyrelsens rapporter. Flera teoretiker har studerats som Donald A Norman, Jonas Löwgren, Karen Holtzbratt, Jacob Nielsen och Geoffrey Moore.</p><p>Författarens metod bestod av att systematiskt kartlägga statistik från webTrends, KiaIndex, SiteCensus, TNS Gallup/K2analys samt RUAB:s rapporter. De data som undersökts kommer från telefonintervjuer, postenkäter, Internetpaneler samt loggfiler. Statistiken har jämförts med varandra samt i vissa fall har tabellerna korskörts.</p><p>Resultaten från de olika undersökningarna visar att SR följer den uppåtgående trend som några av de undersökta mediesajterna har. Men det mer intressanta är att webbradiolyssningen mellan sista perioden 2004 och 2005 nästan fördubblats.</p><p>Nästa steg blir att se till att lyssnarna/användarna står mer i centrum. Genom att lyssna på användare, men framför allt icke-användare så skulle funktion och innehåll kunna anpassas till den större gruppen pragmatiker och konservativa som vill ha hållbara och bekväma lösningar.</p>

The purpose of this report was to study how the Swedish radio channel Sveriges Radio (SR) website changed over time. What are the differences between various media websites? How many people listen to normal and web-radio and what are the differences between the various services offered on the SR website? Reports from the BBC, Statistics Sweden, Mediavision and the Swedish National Post and Telecom Agency were compared. Several theoreticians have been studied, including Donald A Norman, Jonas Löwgren, Karen Holtzbratt, Jacob Nielsen and Geoffrey Moore. The method used by the author comprised a systematic mapping of statistics from webTrends, KiaIndex, SiteCensus, TNS Gallup/K2analys and reports from RUAB. The data studied have been collected from telephone interviews, postal surveys, internet panels, and from log files. The statistics have then been compared and in some cases tables have been cross-correlated. The results from the various studies showed that SR is following the rising trend displayed by a few of the media websites reviewed. It is of particular interest to note that web-radio listening between the final period 2004 and 2005 almost doubled. The next stage will be to offer the listener/user a more central position. By listening to users, and above all non-users, the function and content can be adapted to the larger group of pragmatists and conservative listeners that are looking for sustainable and convenient solutions. Key words [Streaming, on demand, radio, analogue, web-radio] / Avsikten med den här rapporten var att ta reda på hur Sveriges Radios (SR) sajt förändras över tid. Vilka skillnader finns det mellan olika mediesajter. Hur många lyssnar på vanlig- kontra webbradio samt vad finns det för skillnader mellan olika tjänster på SR:s sajt. Jämförelser har gjorts mellan BBC, SCB, Mediavision samt Post &amp; Telestyrelsens rapporter. Flera teoretiker har studerats som Donald A Norman, Jonas Löwgren, Karen Holtzbratt, Jacob Nielsen och Geoffrey Moore. Författarens metod bestod av att systematiskt kartlägga statistik från webTrends, KiaIndex, SiteCensus, TNS Gallup/K2analys samt RUAB:s rapporter. De data som undersökts kommer från telefonintervjuer, postenkäter, Internetpaneler samt loggfiler. Statistiken har jämförts med varandra samt i vissa fall har tabellerna korskörts. Resultaten från de olika undersökningarna visar att SR följer den uppåtgående trend som några av de undersökta mediesajterna har. Men det mer intressanta är att webbradiolyssningen mellan sista perioden 2004 och 2005 nästan fördubblats. Nästa steg blir att se till att lyssnarna/användarna står mer i centrum. Genom att lyssna på användare, men framför allt icke-användare så skulle funktion och innehåll kunna anpassas till den större gruppen pragmatiker och konservativa som vill ha hållbara och bekväma lösningar.

<p>Användandet av strömmande medier har ökat explosionsartat under de senaste åren. Oavsett om det sker märkbart för användaren eller inte använder sig gemene man i princip dagligen av någon form av tjänst som distribueras via strömmande medier över Internet. Det kan röra sig om allt från att lyssna på webbradio till att titta på videoklipp från nyhetsportaler eller sportsidor på Internet. </p><p>I denna rapports första del görs en kartläggning över strömmande medier rent generellt. Den läsekrets som inte är särskilt insatt i ämnet får reda på vad strömmande medier är, vilka aktörer som finns på marknaden, möjliga distributionssätt, historik med mera. </p><p>Fortsättningsvis kommer rapporten att behandla hur införandet av strömmande medier går till i teorin: hur distributionskedjan ser ut, vilka krav som konsument och producent ställer och hur man försöker att lösa problem som uppstår. Det senare leder vidare till en genomgång av bland annat streamingprotokoll, bredbandstekniker och komprimeringsstandarder för ljud och bild. </p><p>I rapportens senare del ges exempel på hur strömmande medier införs i praktiken. Här läggs speciellt fokus på användningsområdet sport och direktsändningar av sportevenemang. Konkreta exempel beskrivs och vi får även reda på hur det går till att genomföra en direktsänd sportsändning via strömmande medier. Som avslutning diskuteras tänkbara framtidscenarion och en utredning av en unikInternetsändning av en elitishockeymatch görs.</p>

Användandet av strömmande medier har ökat explosionsartat under de senaste åren. Oavsett om det sker märkbart för användaren eller inte använder sig gemene man i princip dagligen av någon form av tjänst som distribueras via strömmande medier över Internet. Det kan röra sig om allt från att lyssna på webbradio till att titta på videoklipp från nyhetsportaler eller sportsidor på Internet. I denna rapports första del görs en kartläggning över strömmande medier rent generellt. Den läsekrets som inte är särskilt insatt i ämnet får reda på vad strömmande medier är, vilka aktörer som finns på marknaden, möjliga distributionssätt, historik med mera. Fortsättningsvis kommer rapporten att behandla hur införandet av strömmande medier går till i teorin: hur distributionskedjan ser ut, vilka krav som konsument och producent ställer och hur man försöker att lösa problem som uppstår. Det senare leder vidare till en genomgång av bland annat streamingprotokoll, bredbandstekniker och komprimeringsstandarder för ljud och bild. I rapportens senare del ges exempel på hur strömmande medier införs i praktiken. Här läggs speciellt fokus på användningsområdet sport och direktsändningar av sportevenemang. Konkreta exempel beskrivs och vi får även reda på hur det går till att genomföra en direktsänd sportsändning via strömmande medier. Som avslutning diskuteras tänkbara framtidscenarion och en utredning av en unikInternetsändning av en elitishockeymatch görs.

I uppsatsen undersöktes i vilken omfattning radiostationer på webben presenterar information om musiken som spelas, vilken information som finns samt vilken relevans dess beståndsdelar har för användare. För att uppnå syftet utfördes först en kvantitativ undersökning av webbradiostationer. Resultatet visade att musikrelaterad metadata visserligen presenteras i många skepnader, men att få stationer har anammat majoriteten av denna funktionalitet. Resultatet av undersökningen i kombination med litteraturstudier resulterade i en kravspecifikation som applicerades på en prototyp. Prototypens beståndsdelar i mån av musikrelaterad metadata utvärderades slutligen i användartest och kvalitativa intervjuer. Relevant information för deltagarna inkluderade låttitel, artist- eller bandnamn, lyrik, biografi, skivomslag och musikvideo. Mindre relevant var skivbolag och tourinformation. / The purpose of this thesis was to analyze the extent of musical information presented on web radio stations as well as its avaliability and relevance to the user. Initially, a quantitative analysis of web radio stations was made. The result showed that although music related metadata is presented in different forms, few stations have adopted the majority of this functionality. The result of the analysis in combination with litterature studies resulted in a specification of requirements that was applied to a prototype. Its functionality in terms of music related metadata was evaluated in user tests and interviews. Information relevant to the participants included track and artist names, lyrics, biographies, album covers and music videos. Labels and tour information was deemed less relevant.