Studiens syfte var att granska organisationers hälsosatsningar och skapa en fördjupad förståelse för vilka motiv som ligger bakom implementeringen av specifika hälsosatsningar samt att beskriva hälsoprojektansvariges upplevelse av hälsosatsningens verkan. Studien har en kvalitativ ansats och har baserats på empiri från sex semistrukturerade telefonintervjuer. Studiens resultat visar att motiven till de olika hälsosatsningarna i stor utsträckning överensstämmer med varandra. De motiv som framkommit är att organisationerna har infört hälsosatsningar i syfte att minska sjuktalen, främja fysisk och psykisk hälsa, skapa balans mellan fritid och arbetstid, förändra beteenden och skapa trivsel på arbetsplatsen samt att bli en attraktivare arbetsgivare och minska personalomsättningen. Hälsosatsningarna har även visat sig i större utsträckning mer handla om individinriktade insatser än organisationsinriktade satsningar trots att forskning rekommenderar en kombination av dessa. Resultatet av studien har även visat att samtliga informanter delar upplevelsen av att hälsosatsningen väckt positiva känslor hos dem anställda samt att hälsosatsningarna i stor utsträckning har motsvarat deras förväntningar. Samtliga informanter uttrycker dock svårigheter med att mäta insatsernas verkan. Studien har genererat kunskap om vilka motiv som har legat bakom hälsosatsningarna, hur organisationerna arbetat med hälsosatsningarna samt hur de upplevt hälsosatsningens verkan. Denna kunskap hoppas vi kan bidra med en djupare förståelse för ämnet.

Studiens syfte var att granska organisationers hälsosatsningar och skapa en fördjupad förståelse för vilka motiv som ligger bakom implementeringen av specifika hälsosatsningar samt att beskriva hälsoprojektansvariges upplevelse av hälsosatsningens verkan. Studien har en kvalitativ ansats och har baserats på empiri från sex semistrukturerade telefonintervjuer. Studiens resultat visar att motiven till de olika hälsosatsningarna i stor utsträckning överensstämmer med varandra. De motiv som framkommit är att organisationerna har infört hälsosatsningar i syfte att minska sjuktalen, främja fysisk och psykisk hälsa, skapa balans mellan fritid och arbetstid, förändra beteenden och skapa trivsel på arbetsplatsen samt att bli en attraktivare arbetsgivare och minska personalomsättningen. Hälsosatsningarna har även visat sig i större utsträckning mer handla om individinriktade insatser än organisationsinriktade satsningar trots att forskning rekommenderar en kombination av dessa. Resultatet av studien har även visat att samtliga informanter delar upplevelsen av att hälsosatsningen väckt positiva känslor hos dem anställda samt att hälsosatsningarna i stor utsträckning har motsvarat deras förväntningar. Samtliga informanter uttrycker dock svårigheter med att mäta insatsernas verkan. Studien har genererat kunskap om vilka motiv som har legat bakom hälsosatsningarna, hur organisationerna arbetat med hälsosatsningarna samt hur de upplevt hälsosatsningens verkan. Denna kunskap hoppas vi kan bidra med en djupare förståelse för ämnet.