Syftet med vår studie var att problematisera Susano AB:s tjänst Rehablinjen med hjälp av KASAM-teorins livsfrågeformulär som verktyg för att nå insikt om tjänsten hade potential för att i framtiden användas vid upprepad korttidsfrånvaro samt vid konflikter på arbetsplatsen. Syftet med tjänsten Rehablinjen ämnar identifiera bakomliggande faktorer till den upprepade korttidsfrånvaron eller konflikterna och på så sätt förebygga risk för långtidssjukskrivningar, vilket vi anser är en av dagens gedigna samhällsproblem. Studien hade två mätpunkter med fyra veckors mellanrum och genom dessa ämnade vi författare utläsa om Susano AB:s medarbetarenkät fångade upp de potentiella förändringarna som skett hos medarbetarna mellan mätpunkt ett och två, samt om minskningen eller ökningen av enkätens riskfaktorer låg i linje med den förändring som skett utifrån medarbetarens KASAM-värde. Vi ämnade även ta reda på medarbetarnas egen uppfattning om insatsens påverkan och om den upplevdes ha påverkat det fysiska och/eller psykiska välmåendet. Vi blev tilldelade en grupputredning av Susano AB som var för tiden av vår C-uppsats deras aktuella uppdragsgivare. Arbetsgruppen bestod av 15 anställda individer inom vård och omsorg i landstingsregi som alla var anställda på samma avdelning. Vi gjorde ett urval på tio av dessa varav vi senare fick ett bortfall på två medarbetare. Den slutliga undersökningsgruppen bestod av tre sjuksköterskor och fem skötare som haft en lång historia med konflikter och mobbing på sin arbetsplats. Forskningen består av en övergripande kvantitativ forskningsansats då studien har sin grund i två strukturerade enkäter – Susano AB:s medarbetarenkät och KASAM-enkäten – som vårt materialinsamlade inleddes med genom att medarbetarna fick besvara dem. Därefter följdes utfallet från Susano AB:s enkät upp med en kvalitativ och kompletterande intervju för att säkerställa att de riskfaktorer som enkäten visade på stämde väl överens med medarbetarens verklighet. Fyra veckor senare utfördes mätpunkt två som var upplagd på samma sätt för att uppmärksamma potentiella förändringar i medarbetarnas arbetssituation på avdelningen.  Resultatet visade på att fem av studiens åtta medarbetare hade fått ett högre KASAM-värde vid mätpunkt två och att sju medarbetare hade fått ett minskat antal riskfaktorer fyra veckor efter tjänstens början och att en medarbetare hade samma antal riskfaktorer.