This study focuses on the burial practices in the Bronze Age Xiaohe-Gumugou cemeteries, north-west China, in order to understand how people constructed their social identities and delivered the social cognitions through generations. The Xiaohe-Gumugou cemeteries, as the main sites of the Xiaohe cultural horizon, have central roles for the understanding of the formation of the Bronze Age cultural groups and the cultural interactions between the west and the east in the Tarim Basin. However, current research is lacking in-depth examinations of the material culture of the cemeteries, and the contexts of the surrounding archaeological cultures in a timespan from Bronze Age to Iron Age. Through detailed comparisons of the construction of coffins and monuments, the dress of the dead, and the burial goods assemblages, this study provides an overview of the social structural development, from the Gumugou group’s heterogenous condition to the Xiaohe group’s homogeneous and mature state. Also, through relating to the results of biological and osteological analyses, and applying geographical analyses to the material, this study suggests that the early settlers in the Tarim Basin, the Xiaohe-Gumugou people have created their own social identities. Although the Xiaohe-Gumugou people might have migrated from southern Siberia or Central Asia, the archaeological material shows indications of their own typical features. When newcomers joined the society, the local burial customs were accepted and applied in a new cultural setting. / Denna studie fokuserar på gravskick på gravfälten Xiaohe och Gumugou i nordvästra Kina, för att förstå hur människor konstruerade social identitet och överförde kulturella föreställningar mellan generationer. Xiaohe-Gumugou-gravfälten, som de viktigaste platserna i Xiaohe-kulturhorisonten, är centrala för förståelsen av bildandet av bronsålderns kulturgrupper och de kulturella växelverkningarna mellan väst och öst i Tarimbäckenet. Tidigare forskning saknar fördjupade undersökningar av gravfältens materiella kultur samt den historiska kontexten med de omgivande arkeologiska kulturerna under tidsperioden från bronsålder till järnålder. Genom detaljerade jämförelser av konstruktionen av kistor och monument samt de dödas klädsel och gravgåvor, ger denna studie en översikt över utvecklingen av sociala strukturer, från Gumugou-gruppens heterogena situation till Xiaohe-gruppens homogena och mogna tillstånd. Genom att relatera till resultaten från biologiska och osteologiska analyser och tillämpa geografiska analyser på materialet, tyder den här studien på att de tidiga bosättarna i Tarimbäckenet, Xiaohe-Gumugou-folket, har utvecklat egna sociala identiteter. Trots att Xiaohe-Gumugou-folket kan ha migrerat från södra Sibirien eller Centralasien visar det arkeologiska materialet indikationer på egna typiska egenskaper. När nykomlingar anslöt till samhället accepterades de lokala begravningssederna och tillämpades i ett nytt kulturellt sammanhang.

L'Asie centrale joua un rôle important dans les réseaux des échanges d'idées, de connaissances et de biens entre l'Orient et l'Occident. Les recherches archéologiques récentes montrent que la formation de ces réseaux remonte à l'âge du Bronze, et que la région du Xinjiang est au centre de ces problématiques. Le début des interactions directes est dû à la diffusion de la culture de Qiemu'erqieke de la région de l'Altaï, qui établit les premiers contacts avec les cultures du Corridor du Hexi dans Xinjiang oriental. L'expansion progressive de la culture d'Andronovo de l'Asie centrale occidentale maintint ces relations et acheva la formation de nouveaux itinéraires de contacts entre l'Asie centrale et le Corridor du Hexi. Ces derniers traversent la région du Xinjiang. Ce nouveau réseau de la communication est connu plus tard, pendant les périodes historiques, sous le nom de la «Route de la soie». / Beginning in the third century BC, the biggest trade network in world history developed within only a few centuries. The Xinjiang region plays an important role of crossroad for transportation and exchanges of peoples, goods, and ideas between China and the rest of Eurasia. Archaeological records show that these cultural phenomena from East and West bear witness to repeated material and technological exchanges, as well as interethnic marriages. Meanwhile, the Eurasian Steppe Cultures developed metallurgy, horse­breeding and wheeled transportation, earlier than the human groups of the Chinese Central Plain. Through these early contacts, some advanced technologies were also absorbed by the Central Plain Cultures, becoming, a few centuries later, important features for the development of Chinese culture. The Early East-West exchanges and communications between human groups belonging to different cultures laid the foundations for the subsequent "Silk Roads".