No description available.

Examining how different media news outlets frame the same situation is an important step towards understanding how the world’s media systems behave. This study examines how four influential news media outlets, belonging to different media systems, have framed Sweden's management of the Covid-19 pandemic during two time-periods when the Covid-19 virus surged. These two media systems are state owned news outlets, consisting of RT (previously Russia Today) and Xinhua, and commercial news outlets, through BBC News and the New York Times.ThestudyusesadeductiveFramingTheorymethod,asdefinedbySemetkoand Valkenburg (2000), to understand how the framing of this case differs between the two media systems. Beyond Framing Theory, the theoretical framework is extended by including the Propaganda Model (Durham and Kellner 2012; Fuchs 2018) and Nation Branding (Potter 2009), to further understand the contextual forces that influence the news outlets. The results of the study determines that there are differences in the use of framing between the two media systems as well as where they stem from. This implies that the context in which the outlet finds itself impacts the framing of the produced articles. Overall, Attribution of Responsibility proved to be the most common frame, followed by Conflict framing. The first one wasmostcommoninthestateownedoutlets,whereasConflictwasmostcommonforthe commercial news outlets.

The crisis on Wall Street. This essay is a comparative study of how two business newspapers report on the bankruptcy of Lehman Brothers Holdings in September 2008. Seven articles from the Swedish European financial newspaper Affärsvärlden (Business World) and five articles from the Chinese-Asian news agency XINHUA FINANCE are examined. The aim is to analyze, understand and evaluate from a rhetorical perspective. My thesis is that rhetors storytelling can tell us more about how we cope with crisis in the global economic discourse. The texts can portray man as a narrative creature when identification as a rational actor is not enough.  The analytical methods used are linguistic analysis with an emphasis on metaphor analysis, narrative analysis based on pentad - Critical dramatism, and discourse analysis with doxological outlook.  The results show that both newspapers seek to defend the global economic discourse, but they do so in different ways. Affärsvärlden advocates calmness and conveys a cautious attitude. The heart of the crisis, as well as its solution, is on Wall Street. XINHUA advocates control and expresses confidence in authorities and the system. Asia is presented as Wall Street's savior. / Krisen på Wall Street. Uppsatsen är en komparativ studie av hur två affärstidningar berättar om banken Lehman Brothers Holdings konkurs i september 2008. Materialet för undersökningen är sju artiklar från den svenska europeiska finanstidningen Affärsvärlden och fem artiklar från den kinesiska asiatiska nyhetsbyrån ZINHUA FINANCE. Syftet är att analysera, förstå och värdera situationen från ett retoriskt perspektiv. Tesen är att tidningarna (retorerna) kan visa oss, via sina texter, berättelserna om en kris i den globalekonomiska diskursen. Texterna kan visa människan som narrativ varelse där identifikationen som rationell aktör inte räcker till. Analysmetoderna som används är lingvistisk analys med störst vikt vid metaforanalys, narrativ analys utifrån pentaden - kritisk dramatism, samt diskursanalys med doxologisk utblick. Resultatet visar att båda tidningarna strävar efter att försvara den globalekonomiska diskursen, fast de gör det på olika sätt. Affärsvärlden manar till lugn opch visar en avvaktande attityd. Räddningen och krisens centrum finns på Wall Street. XINHUA visar på kontroll och tilltro till auktoriteter och systemet. Asien framställs som räddare åt Wall Street. Nyckelord: Retorik, lingvistisk analys, metaforanalys, Eubanks, narrativ analys, Pentden, Burke, diskurs, doxa, Lehman Brothers konkurs, 17 september 2008, Affärsvärlden, Xinhua Finance.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur debatten kring maskuliniteten har sett ut i kinesiska media, om de maskulina och feminina männen presenterades olika samt om maskulinitetsdebatten reflekterar Kinas utmaningar. Det har främst diskuterats fem olika teman med ämnena: Jämställdhet, hälsa, nationalism, utbildning och populärkultur. De olika medierna som diskuterats är Xinhua: New China News Agency, Xinhua tongxunshe 新华通讯社 och Tencent: Tengxun 腾讯. Det finns några skillnader mellan de olika medierna men framförallt finns det många likheter. Slutsatserna är att maskulinitet är något som är befäst i samhället, där det maskulina kan förklaras vara positivt för hälsan, utbildningen och även jämställdheten. Maskulinitet är inte nödvändigtvis bara applicerbar på män, utan maskulinitet är tillämpad för ens individuella personlighet. De maskulina och feminina männen har därför en tydlig hierarkisk ordning där den maskuline är att föredra framför den feminine, vilket tydligt kan ses i debatten angående populärkulturen. Slutligen så är denna debatt väldigt kopplad till en debatt om nationens framtid där maskuliniteten anses vara det som ska lägga grunden till att förverkliga Kinas stora ambitioner. / The purpose of this essay has been to see how the debate about masculinity has taken place in Chinese media, if the masculine and feminine men were represented differently and if you could see Chinas different struggles discussed in the masculinity debate. There have been primarily five different themes that has been discussed: Equality, health, nationalism, education, and popular culture. The different media outlets discussed are Xinhua: New China News Agency, Xinhua tongxunshe 新华通讯社 and Tencent: Tengxun 腾讯. There has been found to be some differences between the two outlets but there are even more similarities. The results show masculinity is something that is woven into society and it is shown that it is positive for many different subjects such as health, education and even equality. It does not have to be applied on men to work; masculinity is mainly part of one’s personality. Therefore, the masculine man is preferred over the feminine since the masculine man have more positive traits, which is clearly shown in the debate about popular culture. Lastly this debate is closely tied to the nation’s future, where masculinity is seen as the driving force to achieve Chinas great ambitions.

No description available.