Syftet med studien är att analysera hur rapporteringen kring Zlatanstatyn såg ut, och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys. I studien granskas samtliga artiklar publicerade i sex svenska tidningar; Sydsvenskan, Kvällsposten, Skånska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien visar att moralgestaltningen är den vanligast förekommande gestaltningstypen i rapporteringen. I artiklarna var inställningen till fotbollssupportern mer negativ än till Zlatan. Lokaltidningar hade ett större fokus på statyn och dess framtid, medan rikstäckande tidningar riktade mer fokus mot Zlatan och supportrarna. Kvällstidningarna visade sig mindre negativt inställda till Zlatans i jämförelse med morgontidningarna.

This paper is analyzing the Zlatan statue from an art -theoretical and -historical perspective, focusing on issues relating to its references to different sculptural traditions, its symbols of power and what consequences this has for the understanding of the artwork, and finally how the statue works as a portrait of the football player Zlatan Ibrahimovic. The analysis shows that the statue bears traces of both Greek sculptural tradition as well as fascist sculptural tradition, two imageries that shared the fascination for athletic body ideals but for completely different reasons. The paper also shows that the statue uses numerous symbols of power, symbols linked to the patriarchal dominance in public space, and builds on a long tradition of how men of power are portrayed in public art. Zlatan himself was involved in the design of his tribute portrait, something that here is interpreted as an attempt to subvert the inevitable ephemerality and thus uphold the myth of Zlatan.