Purpose – The purpose of this study is to identify patterns in the absence due to illness at a distribution center with higher absence due to illness compared to other companies in the same industry, and to investigate how managers work with routines for absence due to illness. To achieve the purpose, it has been divided into two research questions: Which patterns in absence due to illness can be found at a distribution center with higher sick leave compared to other companies in the same industry? How do managers work with routines regarding the absence due to illness at a distribution center with higher sick leave compared to other companies in the same industry? Method – Theories about sick leave, work environment, psychosocial health, motivation, organization and leadership were collected to fulfil the purpose of the study. A case study was carried out to collect empirical data on the basis of interviews and document studies which then were compared with the theory for further analysis. Findings – The study identifies patterns that were found after mapping the statistics of the absence due to illness on the case company. The result shows that women have higher absence due to illness than men, mostly younger women and older men. Permanent and temporary employees have more absence due to illness than workers on deputy posts and that employees who have worked one to three years have more absence due to illness than other groups. The mapping also shows that employees have the highest sick leave in the fall, on Mondays and only one day is most prevalent. There are clear routines regarding sick leave and rehabilitation at the case company. Improvements can be made with the documentation in the web-portal for sick leave, how the first day reporting sick should be done, and that a comprehensive action plan could be designed for managers to use. The study shows that the managers who are committed and have a higher focus on creating a good group dynamic through activities generally have lower absence due to illness. By creating a satisfying work environment where employees have the opportunity to participate, influence, take responsibility, develop and be seen and heard can therefore improve productivity, motivation and workplace health. Implications – A mapping of absence due to illness can improve the same work on other companies and create a greater understanding of why some groups have higher absence due to illness in the workplace than others. This case study also shows that the work environment, motivation and leadership are essential to encourage health in the workplace which can be applied on companies in several sectors. Limitations – Deviation may have occurred as a large amount of data during the study was processed. To do a mapping is considered generalizable but the result may differ between companies, therefore is the study not applicable in all contexts. The authors consider however that the study could be applied in general to other businesses as work environment and absence due to illness is an issue in all industries. / Syfte – Syftet med studien är att kartlägga mönster i sjukfrånvaro på en distributionscentral vars sjukfrånvaro är högre än liknande aktörer inom samma bransch samt att undersöka hur chefer arbetar med rutiner kring sjukfrånvaro. För att uppnå syftet har det brutits ned i två frågeställningar: Vilka mönster kring sjukfrånvaro kan hittas på en distributionscentral vars sjukfrånvaro är högre än liknande aktörer inom samma bransch? Hur arbetar chefer med rutiner kring sjukfrånvaro på en distributionscentral vars sjukfrånvaro är högre än liknande aktörer inom samma bransch? Metod – Teorier om sjukfrånvaro, arbetsmiljöarbete, psykosocial hälsa, motivation, organisation och ledarskap samlades in för att uppfylla studiens syfte. En fallstudie genomfördes för att samla in empiri utifrån intervjuer och dokumentstudier som sedan jämfördes med teori för vidare analys. Resultat – Studien identifierar mönster som framkom efter kartläggningen av sjukfrånvarostatistiken på fallföretaget. Resultatet visar att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, främst yngre kvinnor och äldre män. Tillsvidareanställda och visstidsanställda har högre sjukfrånvaro än anställda på vikariat samt att medarbetare som varit anställda ett till tre år har högre sjukfrånvaro än övriga grupper. Kartläggningen visar dessutom att anställda har högst sjukfrånvaro på hösten, måndagar och att en dag är mest förekommande. Det finns tydliga rutiner kring sjukfrånvaro och rehabilitering på fallföretaget. Förbättringar kan göras med dokumentation i fallföretagets webbportal för sjukfrånvaro, hur första sjukanmälan ska gå till samt att en åtgärdsplan på gruppnivå skulle kunna utformas för chefer att använda. Studien visar att de chefer som är engagerade och har högre fokus på att skapa gemenskap genom aktiviteter generellt har lägre sjukfrånvaro. Genom att skapa en tillfredsställande arbetsmiljö där medarbetare har möjlighet att delta, påverka, ta ansvar, utvecklas samt bli sedda och hörda kan därmed produktiviteten, motivationen och hälsan på arbetsplatsen förbättras. Implikationer – En kartläggning av sjukfrånvaro kan underlätta arbetet med sjukfrånvaro på andra företag och skapa en större förståelse kring varför vissa grupper har högre sjukfrånvaro än andra på arbetsplatsen. I studien framgår dessutom att arbetsmiljöarbete, motivation och ledarskap är viktigt för att främja hälsan på arbetsplatsen vilket kan appliceras på företag inom flera branscher. Begränsningar – Avvikelser kan förekomma då en stor mängd statistik under studien har bearbetats. Metoden att göra en kartläggning anses generaliserbar men resultatet kan skilja sig mellan olika företag, därför kan inte hela studien tillämpas i alla sammanhang. Författarna anser däremot att studien bör kunna appliceras på andra verksamheter då frågor om arbetsmiljö och sjukfrånvaro är aktuellt i alla branscher.

Bakgrund Callcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste årtionden, både internationellt och i Sverige. Det är en verksamhet som innebär många utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav på samverkan inom systemperspektivet Människa - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahåller handläggning per telefon via kundtjänster på sju olika orter i Sverige. Korttidssjukfrånvaron ansågs högre i denna verksamhet än i övriga organisationen och målet var att minska den.   Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer på Arbetsförmedlingen Kundtjänst som förklarade korttidssjukfrånvaron. Detta genom att tillämpa ett MTO- perspektiv (Människa - Teknik - Organisation).   Metod För att få svar på vår frågeställning tillämpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling. En halvdags observation och 16 semistrukturerade intervjuer utfördes på Arbetsförmedlingens kundtjänst i Södertälje och 76 enkäter utfördes på kundtjänsterna i Södertälje och Söderhamn.   Resultat Utifrån resultaten i vår studie gick det inte att se samband mellan fysisk arbetsmiljö, höga krav eller låg kontroll och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet. Det fanns dock en statistiskt signifikant skillnad beträffande vissa frågor om arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet.   Slutsats På de flesta frågor kunde sambandet mellan korttidssjukfrånvaro och fysisk och psykosocial arbetsmiljö inte påvisas. Däremot fanns en statistisk signifikans i några frågor gällande arbetsförhållanden i denna studie. Det fanns således flera faktorer i arbetsmiljön som skulle kunna förbättras och därmed individens upplevelse av arbetsmiljön. Detta kanske kunde bidra till minskad korttidssjukfrånvaro. Trots att det fanns vissa frågor som påvisade en signifikant skillnad mellan arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro var det svårt att dra slutsatser på grund av studiens design samt att underlaget var litet. Interventioner i systemkomponenterna Människa – Teknik - Organisation kan vara av värde för att minska korttidssjukfrånvaron.

Sammanfattning   Bakgrund Callcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste årtionden, både internationellt och i Sverige. Det är en verksamhet som innebär många utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav på samverkan inom systemperspektivet Människa - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahåller handläggning per telefon via kundtjänster på sju olika orter i Sverige. Korttidssjukfrånvaron ansågs högre i denna verksamhet än i övriga organisationen och målet var att minska den.   Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer på Arbetsförmedlingen Kundtjänst som förklarade korttidssjukfrånvaron. Detta genom att tillämpa ett MTO- perspektiv (Människa - Teknik - Organisation).   Metod För att få svar på vår frågeställning tillämpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling. En halvdags observation och 16 semistrukturerade intervjuer utfördes på Arbetsförmedlingens kundtjänst i Södertälje och 76 enkäter utfördes på kundtjänsterna i Södertälje och Söderhamn.   Resultat Utifrån resultaten i vår studie gick det inte att se samband mellan fysisk arbetsmiljö, höga krav eller låg kontroll och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet. Det fanns dock en statistiskt signifikant skillnad beträffande vissa frågor om arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet.   Slutsats På de flesta frågor kunde sambandet mellan korttidssjukfrånvaro och fysisk och psykosocial arbetsmiljö inte påvisas. Däremot fanns en statistisk signifikans i några frågor gällande arbetsförhållanden i denna studie. Det fanns således flera faktorer i arbetsmiljön som skulle kunna förbättras och därmed individens upplevelse av arbetsmiljön. Detta kanske kunde bidra till minskad korttidssjukfrånvaro. Trots att det fanns vissa frågor som påvisade en signifikant skillnad mellan arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro var det svårt att dra slutsatser på grund av studiens design samt att underlaget var litet. Interventioner i systemkomponenterna Människa – Teknik - Organisation kan vara av värde för att minska korttidssjukfrånvaron.