Cirka 60 000 personer har adopterats transnationellt till Sverige och forskning har visat att det finns betydande överrisker för psykisk ohälsa och suicid inom gruppen. Den forskning som finns om stöd för personer som adopterats transnationellt har gjorts i andra länder än Sverige och oftast i relation till barn och unga. Föreliggande studie syftar därför till att utforska perspektiv på psykoterapier med vuxna personer som adopterats transnationellt i en svensk kontext. En reflexiv tematisk analys gjordes av intervjuer med tio erfarna psykoterapeuter. Utifrån intervjuerna skapades tre huvudteman: Narrativet om de goda adoptionerna, Hålla ihop och bryta ihop samt Det icke kända, med ett antal underteman. Resultatet åskådliggörs i en modell som belyser terapeutiska utmaningar såsom att förhålla sig till ett narrativ om utvalda och bortvalda samt sådant som är okänt i dubbel bemärkelse. Analysen av intervjuerna i den här studien överensstämmer med tidigare forskning som tyder på att psykoterapi kan vara hjälpsamt för att hantera de komplexa och specifika utmaningar som personer som adopterats transnationellt kan möta i livet, förutsatt att terapeuterna har tillgång till fördjupande utbildning och handledning eller motsvarande.