Den här C-uppsatsen har gått ut på att göra en processkartläggning på återuppbyggnaden av Vivallaskolans bollhall som har brunnit ner under slutet av oktober 2010. Utifrån processkartläggningen har det gjorts analyser och observationer på aktivitetsflödet. Där framgår det vad som har gått bra och mindre bra. Till det som har gått mindre bra har förslag till lösningar tagits fram. I dessa lösningar ingår metoderna: PDCA (s.21), BIM (s.21) och Ishikawadiagram (s.21), som tydligt visar förbättringsåtgärder. Processkartläggningen och lösningsförslagen har tagits fram utifrån observationer i form av besök på arbetsplatsen samt läsning av litteratur och elektroniska källor. Vid besök och samtal med platschef och snickare har det även uppmärksammats att Lean, vilket är en metod för effektivisering av olika aktivitetsflöden, redan delvis används inom produktionsskedet i detta byggprojekt. Detta har gjorts för att effektivisera och utveckla produktionsskedet kvalitativt. I takt med att processkartläggningen har blivit kartlagd och analyserad kan de inblandade i projektet tydligt följa förslag till förbättringar. Detta för att förhindra att eventuella problem som har tagits upp i den här C-uppsatsen uppstår. Dessa förslag kan de använda sig av till nästkommande projekt redan i projekteringsskedet. / This thesis involves a process mapping to the rebuilding of the gymnasium of Vivallaskolan that burned down at the end of October 2010. Analyses and observations in the activity flow are based on the process mapping. There it shows what subsection that has gone well and less well. Suggested solutions have been made to the problems that gone less well. These solutions show clearly how they can be improved and are based on the following methods: the PDCA-cycle (page 21), BIM (page 21) and Ishikawa diagrams (page 21). This process mapping and suggested solutions are based on observations at the construction site together with reading literature and electronic sources. During visits and conversations with the construction manager and carpenters it have been recognized that Lean, which is a method for efficiency of different activity flows, are already partially used in the production of this construction project. These suggested solutions have been made to improve and develop the production phase qualitatively. During the survey and analysis of the process mapping, those who are involved in this construction project can clearly see and follow these suggested solutions. These are made to avoid upcoming problems which have been described in this thesis. These solutions can be used to upcoming construction projects already at the designing and calculation phase.

Syfte: Undersöka vilka möjligheter som finns, för projekteringsledaren, att optimera tidplaneringen i projekteringsskedet och på så sätt dra större fördel av att arbeta med BIM.   Frågeställningar: Hur ser det planerade och faktiska aktivitetsflödet, eventuellt även informationsflödet, ut i några av WSP Managements redan utförda BIM-projekt? Vilka åsikter har olika roller i projekten om detta? Vilka problemområden upplever projekteringsledare att det finns i projekteringsskedet i ett BIM-projekt? Finns tendenser till flaskhalsar i vissa projekteringsfaser? Vilka tankar finns i branschen när det gäller möjligheten att tidplanera bättre i projekteringsskedet för att kunna dra större fördel av BIM? Går det att förena tidplanering av projekteringsskedet i BIM-projekt med andra redan inarbetade metoder?   Metod: Insamlandet av fakta till detta examensarbete har skett genom  en induktiv litteraturstudie samt intervjuer av kvalitativt slag.   Slutsatser: De resultat som framkommit under examensarbetets gång tyder på att optimerad tidplanering av projekteringsskedet i ett BIM-projekt gör att det går att dra större fördel av att arbeta med BIM.   Flera av de problem och flaskhalsar som nämns i intervjuerna visar att dessa kan förhindras med bättre tidplanering. Framförallt är det förarbetet, där nytta, mål och BIM-användning identifieras som framhävs som viktigt. Andra förutsättningar som nämns är högre engagemang från projekteringsledaren, att denne bör komma in i ett tidigt skede i projektet och bör samarbeta med någon som har stor kunskap och erfarenhet av BIM.   Tidplanen för projekteringsskedet i ett BIM-projekt skiljer sig från dagens tidplan på så sätt att det är informationsleveranserna som kommer styra hur de olika aktiviteterna planeras istället för de handlingar som skapas idag. Samma metoder och program som används idag kan användas för tidplanering av ett BIM-projekt. Behovet av att bryta ner projektet i mindre delar för att studera relationen mellan de olika aktiviteterna och på så sätt skapa en fungerade tidplan kvarstår. / Purpose: Explore the possibilities to optimize the scheduling in the design phase to obtain greater benefits from working with BIM.   Problems: What is the planned and actual work flow, possibly including the information flow, in some of WSP Management’s conducted BIM-projects? What are the opinions about this, from the different roles in the projects? Which problem areas are the managers of the design phase experiencing in the design phase of a BIM-project? Are there signs of bottlenecks in some of the stages? What are the thoughts in the industry regarding the possibility to improve the time scheduling of the design phase in order obtain greater benefits from working with BIM. Is it possible to use already established methods for the time scheduling of BIM-projects?   Methods: The collection of data for this thesis has been done through an inductive literature review and qualitative interviews.   Conclusions: The results from this thesis indicate that optimizing of scheduling leads to greater benefits from working with BIM.   Several of the problems and bottle necks that are mentioned in the interviews shows that they could be prevented with better time scheduling. Above all it's the initial work, where the BIM goals and Uses are identified, that are mentioned as important. Other conditions mentioned are higher commitment from the design manager, that this person should come in at an early stage in the project and collaborate with someone who has extensive knowledge and experience of BIM.   The schedule for the design phase in a BIM-project will be distinguished from today’s schedule in the way that the information delivery will control how the various activities are planned, instead of documents. The same  methods and programs that are used today can be used for the scheduling of a BIM-project. The need for a break-down structure in order to study the relationship between the various activities still exists in order to make a functioning time schedule.