I dagsläget finns det en hel del kosttillskott som lovar bättre prestation, men många av substraten har inte tillräckligt med forskning bakom dem som bevisar att de verkligen fungerar. Tre av de kosttillskotten där det finns mycket forskning på och har visat sig förbättra prestationen är kreatin, koffein och natriumbikarbonat. Nyare forskning har studerat supplementering av beta-alanin som tros kan fördröja muskeltröttheten under fysisk aktivitet. Det är inte mycket av denna forskning gjord på överkroppen hos elitidrottare, därför ska detta undersökas i denna studie. Många teorier om muskeltrötthet involverar att vätejoner (H+) som härrör från bl.a. laktat, ändrar pH-värdet i muskeln, vilket kan vara en av anledningarna till varför prestationen minskar. Beta-alaninsupplementering ökar karnosin nivåerna i muskeln vilket fungerar som en H+ buffert och kan motverka sänkningen av pH-värdet i muskeln och kanske därför kan fördröja muskeltröttheten. Syftet med denna studie var att se om fyra veckors beta-alaninsupplementering kan förbättra prestationen hos högintensividrottare. Testpersonerna delades upp i två grupper, en grupp som fick beta-alanin (n=6) och en placebogrupp (n=4) som fick maltodextrin 2,5 g 2 gånger om dagen. Testet som utfördes var ett modifierat wingatetest för överkroppen, det utfördes för- och eftertester. Även blodlaktat testades direkt efter utfört test samt 2 minuter efteråt. Testet resulterade inte i några statistiska signifikanta skillnader i average power och peak power varken hos gruppen med beta-alanin eller placebo (p≥0,13). Eftertesterna visade ett högre värde av blodlaktatet 2 min efter avslutat test i jämförelse med förtesterna i beta-alaningruppen (p=0,05). Slutsatsen av denna studie var att vi inte kunde visa att 4 veckors beta-alaninsupplementering leder till bättre prestation i överkroppen hos tränade individer i den utförda interventionen, större studier bör utföras.

Bakgrund: Idag finns det en stor marknad som enbart fokuserar sig på kostillskott, vars uppgift är att få styrketränande människor att prestera maximalt. Många sätter idag sin tro på de preparat som säljs i kostillskottsbutiker, detta medför att försäljningen av kosttillskott under de senaste åren har ökat explosionsartat runt om i världen, inte minst i Sverige. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka friska, fysiskt aktiva mäns styrka, muskulära uthållighet och deras mentala tillstånd vid konsumtion av prestationshöjande preparat (PWO) med ingredienserna koffein, beta-alanin, kreatin, och L-arginin. Metod: Denna studie använde en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studiedesign där 18 fullt friska, fysiskt aktiva män deltog. Testpersonerna utförde styrketester, uthållighetstester samt tester gällande deras mentala tillstånd vid intag av PWO och placebo (PL). Testresultaten analyserades sedan i SPSS.  Resultat: Bänkpressen samt uthållighetstestet påvisade ingen signifikant skillnad (p=0,362), (p=0,195). Styrketestet i knäböj visade däremot en signifikant skillnad mellan PWO och PL (Placebo) där deltagarana presterade bättre efter PWO (p=0,007). Den mentala energinivån visade ingen signifikant skillnad mellan PWO och PL (P=0,340). PWO visade dock på en signifikant förbättring av trötthetsnivå, (P=0,002), vakenhetsnivå (P=0,003) och fokuseringsnivå (P=0,002). Diskussion: Om nu PWO till förstone är anpassat och framför allt används av personer med en tydlig träningsinriktning i egenskap av att öka styrka. Prestationsökningen är något som är viktigt för inte bara personer som tränar utan även för dem som antigen rehab-tränar eller för dem som, av olika anledningar, ordineras träning av läkare. Frågan är om PWO kan användas på annat sätt än enbart för gymintresserade personer? Slutsats: PWO har en effekt att den möjliggör en förbättring av träningsresultaten på friska styrketränande individer 24 år ± 4 år

Universiẗat, Diss., 2003--Würzburg.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka inverkan av två veckors supplementering med beta-alanin (BA) på styrkeuthålligheten hos styrketränande i åldern 18 till 30. Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på den dynamiska styrkeuthålligheten hos regelbundet styrketränande? Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på uthålligheten vid statisk kontraktion hos regelbundet styrketränande?</p><p>Metod</p><p>Studien genomfördes på 14 styrketränande friska män och kvinnor (7 män, 7 kvinnor) som delades in slumpvis i en placebogrupp (n=7) och en BA-grupp (n=7). Båda grupperna utförde tre tester. Ett förtest bestämde deltagarnas 10RM i bänkpress och benextension samt 1RM i bicepsflektion. Vid testillfälle 1 (T1) och testillfälle 2 (T2) utfördes i både bänkpress och benextension först ett arbete om 4 set 8 rep på 10RM med tre minuters vila mellan seten. Därefter, en minut efter fjärde setet, utfördes arbete till utmattning om 4 set på 70 % 10RM med en vila om 1 minut mellan var set. Totalt antal rep vid de 4 senare seten användes som jämförelsetal. Vid bicepsflektion utfördes isometriskt arbete till utmattning om 4 set på 70 % 1RM med1 minuts vila mellan var set. Tiden för det isometriska arbetet användes som jämförelsetal. Mellan T1 och T2 genomgick försökspersonerna 14 dagars supplementering med BA eller placebo. Dosen som erhölls var 6g ± 0,05g BA tillsammans med 6g ± 0,5g CHO i form av dextros eller, för placebogruppen, 12g ± 0,5g CHO. Varje dagsdos fördelades till 4 intag per dag i samband med måltid.</p><p>Resultat</p><p>Båda grupperna ökade sitt resultat vid T2 i de dynamiska övningarna. Ingen skillnad förelåg dock mellan placebogruppen och BA-gruppen vare sig i dynamisk- eller statisk uthållighet. Ingen signifikant ökning förelåg för vare sig BA- eller placebogruppen i statisk uthållighet.</p><p>Slutsats</p><p>Vår slutsats är att ingen ergogen effekt uppnås efter en 14 dagars supplementering med BA vid sådana styrketräningsmoment som detta experiment prövat.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka inverkan av två veckors supplementering med beta-alanin (BA) på styrkeuthålligheten hos styrketränande i åldern 18 till 30. Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på den dynamiska styrkeuthålligheten hos regelbundet styrketränande? Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på uthålligheten vid statisk kontraktion hos regelbundet styrketränande? Metod Studien genomfördes på 14 styrketränande friska män och kvinnor (7 män, 7 kvinnor) som delades in slumpvis i en placebogrupp (n=7) och en BA-grupp (n=7). Båda grupperna utförde tre tester. Ett förtest bestämde deltagarnas 10RM i bänkpress och benextension samt 1RM i bicepsflektion. Vid testillfälle 1 (T1) och testillfälle 2 (T2) utfördes i både bänkpress och benextension först ett arbete om 4 set 8 rep på 10RM med tre minuters vila mellan seten. Därefter, en minut efter fjärde setet, utfördes arbete till utmattning om 4 set på 70 % 10RM med en vila om 1 minut mellan var set. Totalt antal rep vid de 4 senare seten användes som jämförelsetal. Vid bicepsflektion utfördes isometriskt arbete till utmattning om 4 set på 70 % 1RM med1 minuts vila mellan var set. Tiden för det isometriska arbetet användes som jämförelsetal. Mellan T1 och T2 genomgick försökspersonerna 14 dagars supplementering med BA eller placebo. Dosen som erhölls var 6g ± 0,05g BA tillsammans med 6g ± 0,5g CHO i form av dextros eller, för placebogruppen, 12g ± 0,5g CHO. Varje dagsdos fördelades till 4 intag per dag i samband med måltid. Resultat Båda grupperna ökade sitt resultat vid T2 i de dynamiska övningarna. Ingen skillnad förelåg dock mellan placebogruppen och BA-gruppen vare sig i dynamisk- eller statisk uthållighet. Ingen signifikant ökning förelåg för vare sig BA- eller placebogruppen i statisk uthållighet. Slutsats Vår slutsats är att ingen ergogen effekt uppnås efter en 14 dagars supplementering med BA vid sådana styrketräningsmoment som detta experiment prövat.

Techn. Universiẗat, Diss., 2006--Darmstadt.

Universiẗat, Diss., 2004--Köln.

Bakgrund: Användningen av kosttillskott har ökat de senaste åren. Detta leder till att det kontinuerligt produceras nya tillskott som inte har någon evidens för effekt. Ett kosttillskott som har fått ökat intresse de senaste åren är ß-alanin. För aktiviteter där glykolys stimuleras och mjölksyraproduktionen är hög har ß-alanin föreslagits vara ett effektivt tillskott. ß-alanins effekter och funktioner i kroppen är inte helt fastställda. Syfte: Syftet med denna studie var att analysera ß-alanintillskotts effekter på muskelkarnosinkoncentrationen, blodlaktat, muskelstyrka och uthållighet/tid till utmattning.  Metod: Studien är utformad som en systematisk litteraturstudie med meta-analys. Pubmed användes som databas för litteratursökningen. Meta-analyser utfördes för karnosinkoncentration och blodlaktat.  Resultat: Dosering med 3.2g/dag av ß-alanin under 4 veckor visar signifikanta effekter på karnosinkoncentrationen. Effektstorleken på karnosinkoncetration mellan grupperna var 1.255 (p = 0.001) efter 4 veckor av supplementering. Effektstorleken mellan grupperna för 10 veckor var 2.054 (p=0.008). Inga signifikanta effekter på blodlaktat, effektstorleken mellan grupperna var 0.148 (p=0.278). Signifikant effekt av ß-alanin på tid till utmattning (TTE) vid hög-intensitets cykling. ß-alanintillskott visade signifikant effekt på en repetition max (1RM) och helkroppsstyrka (WBS). Slutsats: ß-alanintillskott med en dosering på minst 3.2g/dag i 4 veckor ger en signifikant ökning av muskelkarnosinkoncentrationen. Större dosering än 3.2g visar inte på större effekt. ß-alanin har inte någon signifikant effekt på blodlaktat. Signifikant effekt visades på TTE för hög-intensitetscykling/sprinter. ß-alanintillskotts effekt på muskelstyrka är svår identifierad eftersom det bara var två studier som kunde inkluderas. / Background: The use of dietary supplements has increased in recent years. Which leads to the continuous production of new supplements that have no evidence of effect. A dietary supplement that has gained increased interest in recent years is β-alanine. For activities where glycolysis is stimulated and lactic acid production is high, β-alanine has been suggested to be an effective supplement. The effects and functions of ß-alanine in the body are not fully established. Purpose: The purpose of this study was to analyze the effects of ß-alanine supplementation on muscle carnosine concentration, blood lactate, muscle strength and endurance/time to exhaustion. Method: The study is designed as a systematic literature study with meta-analysis. Pubmed was used as a database for the literature search. Meta-assays were performed for carnosine concentration and blood lactate. Result: Dosage at 3.2g / day of β-alanine for 4 weeks shows significant effects on carnosine concentration. The size of the effect on carnosine concentration between the groups after 4 weeks of supplementation was 1,255 (p = 0.001). The effect size between the groups for 8-10 weeks was 2,054 (p = 0.008). No significant effects on blood lactate, the effect size between the groups was 0.148 (p = 0.278). Significant effect of βalanine on time to fatigue (TTE) in high intensity cycling. β-alanine supplementation showed significant effects on a repetition max (1RM) and whole body strength (WBS). 2 Conclusion: β-alanine supplementation with a dosage of at least 3.2g / day for 4 weeks gives a significant increase in muscle carnosine concentration. Larger dosages than 3.2g does not show greater effect. β-alanine does not have a significant effect on blood lactate. Significant effect was shown on TTE for high intensity cycling sprints. The ßalanine supplemental effect on muscle strength is difficult to identify because only two studies could be included.

This master thesis deals with the optimization of the procedure of modification of hyaluronic acid structure for the use in the artificial synovial liquids. Based on the literature research, the amino acid alanine was used for the modification of carboxylic group in the glucuronic acid. The main subject of study is the improvement of the stability and mechanical properties of synovial liquid. DLS microrheology, macrorheology, thermogravimetric analysis (TGA), multi-angle light scattering with flow-field flow fractionation (AF4-MALS) and infrared spectroscopy (FTIR) were used for characterization. The theoretical part of this theses submits review of the musculoskeletal system, role of hyaluronic acid in metabolism and summary of synovial liquid. The experimental part focuses on the measurement of the stability and mechanical properties of three artificial samples (first with no modification, second with modified hyaluronic acid and third with modified hyaluronic acid and chondroitin sulphate). These samples were compared with real horse synovial fluid and artificial viscosupplement Orthovisc®.

This master thesis deals with the development, optimization and validation of an analytical method for determination of neurotoxin -N-methylamino-L-alanine in pond water and cyanobacteria using LC/MS. Firstly, basic parameters of the analytical method developed within authors´s bachelor thesis were verified. Following parameters were selected for verification: selection of suitable MRM transitions, voltage applied to S-lens and F-lens and standardized collision energy. Secondly, the system suitability testing was performed. Thirdly, the analytical method was successfully validated. Then, the testing and optimization of solid phase extraction for analysis of water samples were carried out. The pH of sample solution and composition of elution solution were chosen for the optimization. In addition, the trichloroacetic acid extraction with acid hydrolysis for cyanobacterial samples was carried out too. Finally, both solid phase extraction and trichloroacetic acid extraction were evaluated and applied to the analysis of real samples.