Bakgrund: Alzheimers är en kronisk demenssjukdom som främst drabbar personer över 65 år. Personen som drabbas av Alzheimers sjukdom försämras gradvis och det kan vara svårt för anhöriga att hantera de förändringar som sker och det kan vara en svår övergång att ta över ansvaret i vardagen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om anhörigas situation för att kunna stödja dem på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva med en person som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metod: Studien baserades på två patografier skrivna av en man och en kvinna. En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman användes. Resultat: Anhöriga upplevde att sjukdomen tog över deras liv och det var svårt att se personen förändras. De upplevde sig mer begränsade då de blev mer en vårdare än partner. De kunde sakna hur livet var innan partnern fick sjukdomen. Vardagen blev en kamp av att hantera känslor av sorg, ångest och skuld. De försökte leva mer i nuet för att klara av vardagen. Viljan av att vara fri och att ha egen tid var stor men samtidigt var det svårt att be om hjälp för att kunna få tid för sig själv. Slutsats: Resultatet visade att anhöriga kunde uppleva svårigheter av att vårda sin Alzheimers sjuka partner. Deras livssituation förändrades vilket var svårt att hantera. Sjuksköterskan har till uppgift att ge stöd och information till personen som drabbats av Alzheimers och till anhöriga. Detta för att de ska kunna hantera sin nya livssituation.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom påverkar inte bara den närstående med Alzheimer utan även anhöriga drabbas, både fysiskt och psykiskt då sjukdomen bidrar till stora förändringar i anhörigas livssituation. Därför är det viktigt att öka kunskapen om anhörigas situation för att bättre kunna stödja dem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att vara anhörig till en person med Alzheimer som bor hemma. Metod: En litteraturstudie har genomförts och nio kvalitativa artiklar har valts genom sökningar i Cinahl, PubMed och Scopus. Artiklarna har sedan granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Anhörigas erfarenheter av att ha en närstående med Alzheimer beskrevs i fyra huvudkategorier; ’Att ställas inför ett vårdaransvar som anhörig’, ’Påfrestningar på den egna hälsan’, ’Behovet av kunskap och stöd’ samt ’Förändrat vardagsliv med närstående’. Konklusion: Att vara anhörig till en närstående som har Alzheimers sjukdom är mycket påfrestande både fysiskt och psykiskt. Genom ökad kunskap och ökat stöd kan anhöriga förhoppningsvis bli tryggare i vårdarrollen, förebygga egen ohälsa eller förbättra den. Nyckelord: Alzheimers sjukdom, Anhöriga, Erfarenheter

No description available.

No description available.

Alzheimers är en sjukdom som ökar i Sverige. När någon diagnostiseras med Alzheimers sjukdom förändras även anhörigas liv och därför kallas Alzheimers för ”de anhörigas sjukdom”. Sjuksköterskan behöver förståelse för hur anhörigas livssituation förändras och vad det innebär att ta rollen som anhörigvårdare. Då anhöriga innehar stor kunskap om individen de vårdar skall sjuksköterskan beakta anhörigas kompetens och erfarenhet för att optimera vårdrelationen. Syftet var att beskriva anhörigvårdares erfarenheter av att leva och vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom. Arbetet utfördes som en litteraturstudie utifrån 13 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades samt färgkodades. Vid kodningen framkom fem kategorier som var de mest karaktäristiska erfarenheterna. I resultatet framkom det att anhöriga saknade kunskap om sjukdomen, att den nya rollen innebar en förändrad relation och nya prioriteringar. Att känna förlust av den tidigare relationen mellan anhörigvårdaren och personen med Alzheimers var en erfarenhet som delades av många anhörigvårdare. Bristen på egentid och minskat socialt umgänge kunde ses som negativa erfarenheter men resultatet visar att anhörigvårdare lär sig att leva i nuet och uppskatta vardagliga ting. Sjuksköterskan behöver mer utbildning i att möta och stödja anhöriga för att få förståelse. Vidare forskning bör fokusera på manliga anhörigvårdares erfarenheter då de är underrepresenterade i forskningen. / Alzheimer's is a disease that is increasing in Sweden. When a person is diagnosed with Alzheimer's disease it change the lives of their relatives, this is why Alzheimer's is called ”the relatives’ illness”. The nurses need a greater understanding in how the families living situation is changed by the disease and means to take on the role as a caregiver. The caregivers have great knowledge about the person they care for. The nurse has to pay attention to the knowledge and the experience of caregivers to optimize the care relationship. The aim of this study was to describe the caregivers’ experiences of living with and caring for a relative with Alzheimer's disease. The work was carried out as a literature study where 13 scientific articles were examined, analyzed and coded in colours. The most prominent experiences that arose were divided into five categories. The results showed that relatives felt a lack of knowledge about the disease, that the new role meant a changed relationship and new priorities. The feeling of having lost the previous relationship between the caregiver and the person with Alzheimer's disease was an experience shared by many carers. The lack of leisure time and reduced social interaction could be seen as negative factors, but the result shows that family caregivers learn to live in the moment and appreciate the everyday things. The nurses are in need of more training in how to meet and support the affected families to get a deeper understanding in the outcome of the disease. Further research should focus on male caregivers and their experiences because they are underrepresented in research.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2009. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Submitted. Paper 4: In progress. Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom som är en demenssjukdom kallas också de anhörigas sjukdom. Ansvaret för en närstående med Alzheimers sjukdom som behöver mycket hjälp och stöd, påverkar de anhörigas livsvärld i många avseenden. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att vara anhörig till en närstående med Alzheimers sjukdom.                                                                                Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där fem självbiografier analyserades med manifest innehållsanalys. Studien hade kvalitativ design med induktiv ansats.                                                                                    Resultat: Sjukdomen gör att livet förändras och att de anhöriga ställs inför olika etiska dilemman, de upplever hur det är att få och inte få hjälp samt hur relationerna påverkas. Under sjukdomens gång finns det stunder av lycka och nya insikter mognar fram.                                                                            Slutsats: Resultatet visar att anhöriga inte bara upplever lidande utan även välbefinnande under den närståendes sjukdomsförlopp. Livet som anhörig är påfrestande men det finns ljusa stunder, stödet av familjen kan upplevs som en resurs. Allmänsjuksköterskan bör ha ett familjefokuserat perspektiv för att kunna stödja även anhöriga i olika vårdsituationer.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

SAMMANFATTNING Bakgrund Alzheimers sjukdom är en av de stora folksjukdomarna och är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Alzheimers kan kallas för anhörigsjukdom, då det är vanligt att anhöriga vårdar sin familjemedlem under sjukdomens förlopp. Alzheimers är en sjukdom som på många sätt försämrar tillståndet hos den sjuka, vilket medför en stor belastning både fysiskt och psykiskt för de anhöriga som vårdar. Syfte Syftet är att undersöka anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod Arbetet är en systematisk litteraturstudie och både kvalitativa och kvantitativa studier används för att få en helhetsbild av anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers. Tio artiklar utgör grunden för examensarbetets resultat. Resultat Resultatet består av tre kategorier: Anhörigas tankar om första tiden efter beskedet om diagnosen, anhörigas livskvalitet och sjukdomens påverkan på relationen. I resultatet framgick det att de anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka skiljde sig mycket åt. Anhöriga beskrev att deras livskvalitet och relation med sin partner förändrades på flera sätt i takt med sjukdomens förlopp. Slutsats Examensarbetet visar tydligt på hur viktiga de anhöriga är för sin make/maka. För att kunna bedriva en god vård i hemmet åt sin partner bör vårdpersonal kontinuerligt uppmärksamma och bekräfta den insats de anhöriga gör. Män och kvinnors erfarenheter av att vårda skiljde sig på flera sätt, i form av stöd och bekräftelse från omgivningen. Författarna anser att de anhöriga idag, oberoende av kön, bör få det stöd de är i behov av.

Bakgrund Alzheimers sjukdom kategoriseras vanligtvis som en ”anhörigsjukdom”, begreppet grundar sig i att det är de anhöriga som på lång sikt drabbas hårdast av sjukdomen. När sjukdomen inträffar kan livet för anhörigvårdare upplevas obegripligt, ohanterligt och meningslöst. Vald teoretisk referensram är KASAM. Syfte Att belysa anhörigvårdares erfarenheter av att leva med en närstående som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metod En systematisk litteraturstudie som innefattar totalt 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar och analyserade därefter. Resultat Ett övergripande tema ”Ett förändrat liv” som innefattade fyra kategorier: Att befinna sig i en känslostorm, Att leva med förändrade roller, Att längta efter det förlorade samt Att åstadkomma en meningsfull vardag. Det mest utmärkande resultatet var den begränsade frihet som anhörigvårdare upplevde som uppkom till följd av den förändrade livssituationen. Slutsatser Den livsomställning som anhörigvårdare genomgår när deras närstående drabbas av Alzheimers sjukdom påverkar deras välmående och frihet. Denna systematiska litteraturstudie ger allmänsjuksköterskor möjlighet till ökad förståelse beträffande innebörden av att vara anhörigvårdare, vilket förhoppningsvis genererar i ett bättre omvårdnadsstöd.