<p>Sverige var för över hundra år sedan ett utvandrarland. Under 1800-talet lämnade i genomsnitt 100 personer landet varje dag. Från och med 1821 fram till 1930-talet utvandrade cirka 1,2 miljoner svenskar, de allra flesta till Amerika. I det närmaste var femte, sammanlagt över 200 000, återvände till Sverige. Dock var det 1 miljon som aldrig återvände.</p><p>Examensuppsatsen belyser den svenska emigrationen under 1800-talet till Amerika som företeelse och dess förekomst och roll i undervisningen på högstadiet.</p><p>Studien visar att emigrationen som företeelse inte används i undervisningen. Skäl som lyfts fram för att inte använda emigrationen i undervisningen är bland annat tidsbrist och tungarbetat källmaterial. Studien visar att emigrationen får stå tillbaka för andra historiska skeenden.</p>

Sverige var för över hundra år sedan ett utvandrarland. Under 1800-talet lämnade i genomsnitt 100 personer landet varje dag. Från och med 1821 fram till 1930-talet utvandrade cirka 1,2 miljoner svenskar, de allra flesta till Amerika. I det närmaste var femte, sammanlagt över 200 000, återvände till Sverige. Dock var det 1 miljon som aldrig återvände. Examensuppsatsen belyser den svenska emigrationen under 1800-talet till Amerika som företeelse och dess förekomst och roll i undervisningen på högstadiet. Studien visar att emigrationen som företeelse inte används i undervisningen. Skäl som lyfts fram för att inte använda emigrationen i undervisningen är bland annat tidsbrist och tungarbetat källmaterial. Studien visar att emigrationen får stå tillbaka för andra historiska skeenden.

Syftet med undersökningen var att analysera och jämföra värderingar om amerikaemigrationen som förekom i Göteborgs-Posten och Handelstidningens publicerade texter under år 1887. Syftet var att belysa perspektiv på emigrationen för att få en insikt i hur den då pågående emigrationen uppfattades av det svenska samhället. Tre frågeställningar skapades för att uppnå syftet och strukturera analyseringen av materialet. Forskningsläget utgick från studiens syfte och hjälpte till att formulera forskningsproblemet. Den historiska bakgrunden hjälpte till att sätta in studien i ett större sammanhang. Materialet bearbetades med hjälp av en diskursanalys där värdeladdade ord ströks under. Tillsammans synliggjorde orden värderingsmönster i de olika tidningarnas rapportering. Texterna delades in utefter vilken frågeställning de besvarade och redovisades sedan i studiens undersökningskapitel. Emigrationen var ett förekommande tema i tidningarnas rapportering, särskilt rapporteringen om händelserna i Castle Garden. Källorna bakom de värderingar som presenterades i tidningarna var svåra att identifiera då skribenterna eller tidningarna ofta inte nämndes vid namn. Olika perspektiv, narrativ och värderingar om emigrationen framträdde i analysen av materialet. Resultatet gav en inblick i hur emigrationen betraktades och framställdes i tidningarnas rapportering. Göteborgs-Posten betraktade emigrationen utifrån en skeptisk synvinkel. Tidningen betonade faror och risker med att emigrera till Amerika. Emigranterna framställdes ibland som svikare, vilseledda eller naiva i sitt sökande efter ett bättre liv. Fokuset låg till stor del på de negativa konsekvenser som emigrationen kunde leda till. Handelstidningens rapportering är mer balanserad då tidningen publicerar både positivt och negativt vinklade texter. Tidningen rapporterade om positiva delar av livet i Amerika och emigranterna framställdes ibland som samhällsbyggare och ibland som offer. Slutligen kan det konstateras att Göteborgs-Posten och Handelstidningen var en del i samhällsdebatten om amerikaemigrationen. Tidningarnas rapportering ger en inblick i hur emigrationen upplevdes eller uppfattades av människor under år 1887. Undersökningen har väckt vidare frågor om hur stor påverkan tidningarnas politiska stämplar får på deras rapportering och hur stora skillnaderna är mellan dem. Studien har även väckt ett intresse för att vidare undersöka de ursprungliga källorna och anonyma skribenterna för att få en mer detaljerad bakgrund och förklaring till värderingarna som presenteras i materialet.