Oavsett om man är lärare eller elev i dagens gymnasieskola innebär det ett ständigt integrerande med andra människor. I läroplanerna poängteras vikten av att det formas fungerande relationer mellan elev och lärare för att optimera elevens utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers uppfattning av elev-lärare-relationen, med fokus på deltagarnas upplevelse av elev-lärare- relationen som begrepp, vad som kännetecknar en fungerande relation samt hur detta i sin tur påverkar studieresultatet. Deltagarantalet uppgick till fyra och valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av en narrativ metod, i form av brevintervju, har empiri samlats in. Deltagarnas berättelser har bearbetats med hjälp av en narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att deltagarna upplever begreppet elev- lärare-relation som mångsidigt och att det innefattar fler olika områden, vilka inte enbart är knutna till skolan. En fungerande elev-lärare-relation kännetecknas av att läraren fungerar som en handledare och vän, denne ska stötta eleven samt vara engagerad i sitt arbete. Deltagarna upplever det som positivt för relationen då de får inflytande över sin skolgång, vilket i sin tur reducerar känslan av maktlöshet. Fortsättningsvis visar resultatet på att lärarens makt över eleverna uppfattas som något negativt då det ger till följd att relationen inte upplevs som jämställd. Vidare framgår det i berättelserna att deltagarna lägger stort ansvar på läraren i arbetet med att skapa och upprätthålla en fungerande elev-lärare-relation och väger sällan in sitt eget ansvar i sammanhanget. Gällande elev-lärare-relationens inverkan på studieresultatet framgår det att icke fungerande relationer mellan elev och lärare bland annat bidrar till en minskad motivation och försämrad psykisk hälsa hos eleven vilket i sin tur påverkar dennes studieresultat.

<p>Oavsett om man är lärare eller elev i dagens gymnasieskola innebär det ett ständigt integrerande med andra människor. I läroplanerna poängteras vikten av att det formas fungerande relationer mellan elev och lärare för att optimera elevens utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers uppfattning av elev-lärare-relationen, med fokus på deltagarnas upplevelse av elev-lärare- relationen som begrepp, vad som kännetecknar en fungerande relation samt hur detta i sin tur påverkar studieresultatet. Deltagarantalet uppgick till fyra och valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av en narrativ metod, i form av brevintervju, har empiri samlats in. Deltagarnas berättelser har bearbetats med hjälp av en narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att deltagarna upplever begreppet elev- lärare-relation som mångsidigt och att det innefattar fler olika områden, vilka inte enbart är knutna till skolan. En fungerande elev-lärare-relation kännetecknas av att läraren fungerar som en handledare och vän, denne ska stötta eleven samt vara engagerad i sitt arbete. Deltagarna upplever det som positivt för relationen då de får inflytande över sin skolgång, vilket i sin tur reducerar känslan av maktlöshet. Fortsättningsvis visar resultatet på att lärarens makt över eleverna uppfattas som något negativt då det ger till följd att relationen inte upplevs som jämställd. Vidare framgår det i berättelserna att deltagarna lägger stort ansvar på läraren i arbetet med att skapa och upprätthålla en fungerande elev-lärare-relation och väger sällan in sitt eget ansvar i sammanhanget. Gällande elev-lärare-relationens inverkan på studieresultatet framgår det att icke fungerande relationer mellan elev och lärare bland annat bidrar till en minskad motivation och försämrad psykisk hälsa hos eleven vilket i sin tur påverkar dennes studieresultat.</p>

This bachelor’s essay sets to create a prototype analysis model that can be used to analyse radio documentaries. The purpose is to develop a new tool to understand radio documentary storytelling from a listener’s perspective.To create the analysis model we have used Mia Lindgren’s doctoral thesis Journalism as research: Developing radio documentary theory from practice (2011) and film theorist Bill Nichols Introduction to Documentary (2010).The result, a prototype of an analysis model, is a list of questions that is to be used with the help of the essays theory chapter. In short the model looks at the aspects of the story idea, motif, scenes, sounds, narrator, music, interviews, dramaturgy and the six modes of documentary storytelling as explained by Bill Nichols.The analysis model is then tested, with aim to find ways to improve it in future research. The test takes form as two analyses of two radio documentaries, Granaten Excalibur - och den svenska vapenexporten by Måns Mosesson and The Rhino Hunter by Simon Adler.The results of the test shows that the analysis model functions well in giving insight to the storytelling of the analysed radio documentaries. Though, the test also shows that the analysis model has to be complemented with deeper explanations of dramaturgy, scenes, music and narrator. Also, the used film theory by Bill Nichols has to be tested on more radio content to determine its functionality on radio.In conclusion the research shows that the analysis model works and can be tested on more material and developed further.