O objeto da pesquisa parte da premissa de se fazer um levantamento e reconhecimento de diferentes modelos e técnicas, elaborados por vários autores, a serem aplicados no dimensionamento dos espaços da habitação, quer seja na elaboração, quer seja na avaliação. Neles, são identificados e analisados os aspectos ergonômicos da apropriação para o homem desses espaços, destinados ao seu uso como moradia. Dentro da premissa apresentada, pretende-se conhecer as implicações das dimensões humanas, considerando o próprio homem como referência, na história da arquitetura habitacional, a partir dos aspectos funcionais, simbólicos, culturais e étnicos; e os requisitos de projeto que influem na ocupação e dimensionamento dos espaços da habitação, utilizando-se das técnicas de pesquisa antropométrica. Para tanto, são identificados e analisados os aspectos ergonômicos da apropriação desses espaços pelo homem, destinados ao seu uso como moradia. A pesquisa inicia em associar as dimensões humanas e os espaços edificados destinados à habitação, através de uma visão histórica dos estudos que influíram na arquitetura residencial, enquanto preocupação dimensional, baseada na figura humana. Apresenta conceitos e requisitos para uma habitação e investiga os modelos e técnicas desenvolvidas para o dimensionamento dos espaços habitacionais onde são considerados aspectos ergonômicos, de modo a se fazer uma aplicação metodológica desses modelos e técnicas para análise e dimensionamento de um projeto habitacional. Esta aplicação é feita por meio da elaboração uma caracterização ergonômica que consiste em analisar o usuário, as funções de uso e as atividades, os ambientes e espaços funcionais da habitação e o uso de mobiliário e equipamentos necessários. / The object of the research leaves from the premise of doing recognition of different models and techniques, elaborated by several authors, to be applied in the dimensioning of the spaces of the house, for its elaboration, or for its evaluation. In them, the ergonomic aspects of the appropriation for the man of those spaces, destined to his use as home are identified and analyzed. Inside of the presented premise, it intends to know the implications of the human dimensions, considering the man himself as reference, in the history of the habitation\'s architecture, starting from the functional, symbolic, cultural and ethnic aspects; and the project requirements that influence on the occupation and dimensioning of the spaces of the house, using the techniques of anthropometric research. For that matter, the ergonomic aspects of the appropriation of those spaces by the man are identified and analyzed, for his use as home. The research begins in associating the human dimensions and the built spaces destined to the house, through a historical view of the studies that were influenced on the residential architecture, while dimensional concern, based on the human figure. It presents concepts and requirements for a house and it investigates the models and techniques developed for the dimensioning of the housing spaces where ergonomic aspects are considered, doing a methodological application of those models and techniques for analysis and dimensioning of a housing project. This application is made through the elaboration of an ergonomic characterization that consists of analyzing the user, the use functions and the activities, the functional spaces of the house and the use of necessary furniture and equipments.

Este trabalho analisa, em detalhe, a cognição como ação incorporada nos processos de trabalho. Os operadores não representam um mundo externo mas pensam e agem de forma interdependente. O ponto chave neste texto é que, sem nada como uma representação interna, trabalhadores (operadores) se engajam na atividade de trabalho numa coordenação sensório-motora em resposta para mudanças ambientais. Não há ruptura na experiência entre perceber, sentir e pensar. Esta pesquisa busca responder como os processos social e cultural são demandados para desenvolver esquemasimagem e esquemas-incorporados, os quais podem realizar pensamento abstrato usando suas capacidades para percepção e resposta motora. Este trabalho postula que as expressões lingüísticas e os processos cognitivos de nível superior evidenciam padrões dinâmicos de experiência corporal recorrente denominados esquemasimagem. Este trabalho afirma que estes padrões podem ser estendidos a estruturas de experiências não-tácita, não-física e não-visual. / This work analyzes, in detail, that cognition is embodied action in work process. The operators don.t represent an external world but think in order to act as part of your thinking. The key point in this text is that, without anything like an internal representation, workers (operators) engage, at work activity, in sensorimotor coordination in response to environmental changes. There is no rupture in experience between perceiving, feeling and thinking. These research asks how social and cultural process are required to develop image-schemata and embodied-schemata, that can perform abstract thinking using their capacities for perception and motor response. This work theorized that linguist expressions and higher cognitive processes evidenced dynamic patterns of recurrent bodily experience which we called image-schemata. This work argued that these patterns can be extended to structure non-tactile, non-physical and non-visual experiences.

O objeto da pesquisa parte da premissa de se fazer um levantamento e reconhecimento de diferentes modelos e técnicas, elaborados por vários autores, a serem aplicados no dimensionamento dos espaços da habitação, quer seja na elaboração, quer seja na avaliação. Neles, são identificados e analisados os aspectos ergonômicos da apropriação para o homem desses espaços, destinados ao seu uso como moradia. Dentro da premissa apresentada, pretende-se conhecer as implicações das dimensões humanas, considerando o próprio homem como referência, na história da arquitetura habitacional, a partir dos aspectos funcionais, simbólicos, culturais e étnicos; e os requisitos de projeto que influem na ocupação e dimensionamento dos espaços da habitação, utilizando-se das técnicas de pesquisa antropométrica. Para tanto, são identificados e analisados os aspectos ergonômicos da apropriação desses espaços pelo homem, destinados ao seu uso como moradia. A pesquisa inicia em associar as dimensões humanas e os espaços edificados destinados à habitação, através de uma visão histórica dos estudos que influíram na arquitetura residencial, enquanto preocupação dimensional, baseada na figura humana. Apresenta conceitos e requisitos para uma habitação e investiga os modelos e técnicas desenvolvidas para o dimensionamento dos espaços habitacionais onde são considerados aspectos ergonômicos, de modo a se fazer uma aplicação metodológica desses modelos e técnicas para análise e dimensionamento de um projeto habitacional. Esta aplicação é feita por meio da elaboração uma caracterização ergonômica que consiste em analisar o usuário, as funções de uso e as atividades, os ambientes e espaços funcionais da habitação e o uso de mobiliário e equipamentos necessários. / The object of the research leaves from the premise of doing recognition of different models and techniques, elaborated by several authors, to be applied in the dimensioning of the spaces of the house, for its elaboration, or for its evaluation. In them, the ergonomic aspects of the appropriation for the man of those spaces, destined to his use as home are identified and analyzed. Inside of the presented premise, it intends to know the implications of the human dimensions, considering the man himself as reference, in the history of the habitation\'s architecture, starting from the functional, symbolic, cultural and ethnic aspects; and the project requirements that influence on the occupation and dimensioning of the spaces of the house, using the techniques of anthropometric research. For that matter, the ergonomic aspects of the appropriation of those spaces by the man are identified and analyzed, for his use as home. The research begins in associating the human dimensions and the built spaces destined to the house, through a historical view of the studies that were influenced on the residential architecture, while dimensional concern, based on the human figure. It presents concepts and requirements for a house and it investigates the models and techniques developed for the dimensioning of the housing spaces where ergonomic aspects are considered, doing a methodological application of those models and techniques for analysis and dimensioning of a housing project. This application is made through the elaboration of an ergonomic characterization that consists of analyzing the user, the use functions and the activities, the functional spaces of the house and the use of necessary furniture and equipments.

<p>Specialists in ergonomics believe that what is good ergonomics is also goodeconomics for many industrial settings. This relationship between ergonomicsand economics is supported by research on several industrial settings. Thisstudy turns to investigate this relationship within the maritime domain.Shipping naturally faces the same work environment problems as commonlyseen on work places ashore. Additionally, there is however a social and culturaldimension to the work environment in what might be the most globalisedindustry of all.This study is performed as a pilot study to a larger project within theeconomics of maritime ergonomics. The aim of this thesis is to review themajor issues in the research of maritime ergonomics and how cost-benefit ofergonomics is calculated in other domains. Furthermore, the thesis also aims atinvestigate which ergonomic factors that are considered the most important bythe shipping industry itself and if the economics of ergonomics is calculated inthe Swedish shipping industry.The review of scientific literature on maritime ergonomics is divided into threeareas of interest: organisation and management, occupational health and safetyand psychosocial work environment. No studies were found on cost-benefitcalculations within shipping. There are however several methods for evaluationand calculation from other domains. The result of the nine qualitativeinterviews shows a predominant occupation in the area of organisation.Important factors mentioned in the interviews that are believed to affect safety,productivity and well-being include leadership and social skills,communication between and within the shorebased organisation and the vessel,as well as knowledge on several levels. A survey among ten Swedish shippingowners shows that beyond the costs of sick-leave, the shipowners do not on aregular basis calculate the costs and benefits of ergonomics.Further research includes a stakeholder analysis; defining the operativemeasurements of productivity, quality and effectiveness for a maritime setting;an accident analysis and the compilation of Best Practise within shipping.</p> / <p>Specialister inom arbetsmiljöområdet är övertygade om att en bra arbetsmiljöockså är bra för ett företags ekonomi. Detta förhållande mellan arbetsmiljö ochekonomi har påvisats i flera studier inom olika branscher. Den här studienundersöker sambandet mellan en god arbetsmiljö och god ekonomi inomsjöfarten. Inom sjöfarten återfinns naturligtvis samma arbetsmiljöproblem somhos andra branscher men i det som kanske är den mest globaliserade branschenav alla finns det också en framträdande social och kulturell dimension iarbetsmiljön.Den här uppsatsen är utförd som en pilotstudie till ett större forskningsprojektinom sjöfart och arbetsmiljöekonomi. Målet med uppsatsen är att undersökainom vilka områden det forskas på inom sjöfartens arbetsmiljö samt attundersöka hur kostnadsnytta av arbetsmiljö beräknas. Dessutom ämnaruppsatsen undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer som de olika sjöfartsaktörernasjälva anser vara de viktigaste och om branschen själv räknar på arbetsmiljönidag.Granskningen av den vetenskapliga litteraturen om sjöfartens arbetsmiljö äruppdelad i tre områden: organisation och ledarskap, hälsa och säkerhet, samtden psykosociala arbetsmiljön. Inga studier återfanns som berördearbetsmiljöekonomi inom sjöfarten. Det finns däremot ett flertal metoder ochmodeller för ekonomisk utvärdering och beräkning av arbetsmiljöåtgärder frånandra branscher. Resultatet av nio kvalitativa intervjuer visar fokus påorganisatoriska arbetsmiljöfaktorer. Viktiga faktorer som informanterna anserhar inverkan på säkerhet, arbetsmiljö och produktivitet inkluderar ledarskap;kommunikation ombord och mellan fartyg och landorganisation; och kunskappå olika nivåer. En undersökning hos tio svenska rederier visar att utöverkostnader för sjukfrånvaro räknar företagen inte regelbundet på kostnader ochvinster för arbetsmiljön.Förslag till framtida forskning inkluderar en intressentanalys, att definiera ochbeskriva de operativa rationalitetsmåtten produktivitet, kvalitet och effektivitetför sjöfarten, olycksfallsanalys och sammanställandet av exempel av ”BestPractise” inom sjöfarten.</p>

<p>Genom vår utbildnings gång har vi blivit allt mer intresserade av samspelet mellan chef och medarbetare eftersom vi ser att det är en förutsättning att detta fungerar för att få en vinnande organisation. Trots att vi går mot allt fler decentraliserade organisationer och de båda parterna oftast arbetar närmare varandra än tidigare verkar utvecklingssamtal vara ett av de få tillfällen där medarbetare och chef har en enskild dialog med varandra. Därför har vi i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur dessa utvecklingssamtal verkligen fungerar. Då vi under vår utbildnings gång även kommit till insikt med att god kommunikation är en förutsättning för att kunna skapa en relation, har vi valt att även se hur denna fungerar parterna emellan och om det är den som är orsak till eventuella brister i utvecklingssamtalen. Med detta som grund valde vi att i vår teoridel skriva om både utvecklingssamtal och kommunikation samt hur dessa samspelar för att få en än bättre förståelse för dessa områden.</p><p>Vi kontaktade Niklas Andersson, personalsekreterare på Karlstads Kommun, som hjälpte oss med urval och kontakter. Detta resulterade i två enheter inom vård- och omsorgsförvaltningen som undersökningsobjekt, vilket benades ut i sammanlagt sju respondenter, två chefer och fem medarbetare.</p><p>Av resultatet kan vi utläsa att både medarbetare och chefer är mycket positiva till utvecklingssamtal. Det viktigaste för båda parter verkar inte vara vad som sägs, utan att tiden tillsammans värderas högst. Kommunikationen verkar fungera förvånansvärt bra med tanke på att utvecklingssamtalen endast sker en gång per år, och både chef och medarbetare känner att de kan vara avslappnade och ärliga gentemot varandra. Av detta utläser vi en hög grad av både respekt och förtroende dem emellan. Något som dock skiljer sig mellan dem är synen på utvecklingssamtalets syfte och huruvida brus, det vill säga störningsmoment, förekommer. Andra faktorer som stod i fokus under våra intervjuer var relation, tid och lön vilka vi också har tittat närmare på i resultatdelen samt reflekterat över. Vi fann nämligen att tid är avgörande för hur utvecklingssamtalen upplevs samt hur kommunikationen fungerar parterna emellan. Även lönen står i fokus för de allra flesta respondenterna under dessa samtal.</p>

<p>Denna uppsats handlar om känsloarbete, det vill säga när man i sitt arbete tvingas visa</p><p>upp andra känslor än man i verkligheten känner. Känsloarbete som begrepp myntades</p><p>av sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare på den forskning</p><p>som har gjorts på ämnet sedan dess.</p><p>Vi har med hjälp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theory</p><p>undersökt hur de anställda vid Länsförsäkringar upplever och hanterar sina känslor i</p><p>interaktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spänning i form av den så kallade</p><p>interaktionstriangeln som innebär att kunden, servicearbetaren och organisationen har</p><p>olika mål och förväntningar på servicemötet. Både organisation och kund ställer krav</p><p>på hur den anställda ska uppträda i servicemötet och vilka känslor han eller hon bör</p><p>visa upp. De krav vi upplever oss att ha på vilka känslor vi ska visa upp i en viss</p><p>situation, detta kallar Hochschild för känsloregler.</p><p>Vår slutsats är att känsloarbete förflyttar sig i en modell från krav till kontroll. Kraven</p><p>på vilka känslor som ska visas upp kommer från kunden, organisationen och</p><p>omgivningen. När man har hanterat detta krav uppnår man en form för kontroll.</p><p>Hanteringen av känslorna som uppkommer sker med hjälp av det vi kallat för</p><p>hjälpmedel: Stöd, Erfarenhet, Bild av kund och Kommunikation. Dessa hjälpmedel</p><p>kan användas olika mycket och i olika situationer beroende på servicearbetarens</p><p>situation och möjligheter. Vår slutsats är att dessa hjälpmedel påverkar känsloarbetet</p><p>på olika sätt och vi hoppas att framtida forskning kommer att ytterligare kunna</p><p>beskriva och förklara dessa faktorer.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser också att undersöka respondenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor och utifrån deras enkätsvar eventuellt kunna se om de har lågstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Enkäten Arbetsmiljö och arbetsvillkor besvarades av 1570 förvärvsarbetande individer. Vår undersökning använder sig av utvalda frågor i enkäten som kan antas kopplas till stress i arbetslivet. I studien undersöks: förekomsten av stressfaktorer, krav, egenkontroll och socialt stöd, tid, sjuknärvaro och ersättbarhet, ledarskap, meningsfullhet samt möjligheten att förena arbete med övrigt liv. I analysen studeras dessa variablers eventuella samband med kön, ålder och yrkestillhörighet.</p><p>Nedan redovisas en kort sammanfattning av frågeställningarnas resultat utifrån tabellerna:</p><p>1. I vilken utsträckning förekommer stress bland respondenterna?</p><p>Överlag visar resultaten att de flesta av respondenterna har få stressfaktorer i arbetsmiljön. Trötthet är dock något som majoriteten av respondenterna upplever efter arbetet, men vi anser att det inte är tillräckligt ofta för att det ska vara oroväckande siffror.</p><p>2. Kan det antas om respondenterna har lågstress- eller högstressarbeten?</p><p>Vi finner att relativt många respondenter i studien har ett lågstressarbete i många avseenden och i relation till de undersökta variablerna.</p><p>3. Hur ser kontakten ut mellan respondenterna och deras ledare?</p><p>Det övergripande resultatet visar på tvetydiga siffror. Trots resultatet anser vi att respondenterna överlag har en relativt god kontakt med deras arbetsledare/arbetsgivare.</p><p>4. Upplever respondenterna en hög eller låg meningsfullhet i deras arbeten?</p><p>Majoriteten av respondenterna upplever att de har en hög meningsfullhet i deras arbeten.</p><p>5. Hur väl lyckas respondenterna förena arbete med övrigt liv?</p><p>En mycket stor andel av respondenterna anser att de lyckas förena arbete med övrigt liv.</p><p>Intressant är att det inte ofta skiljer sig nämnvärt inom kategorierna kön och ålder och inte heller mellan dessa kategorier, oavsett den analyserande variabeln. Däremot visar resultaten på att det ofta skiljer sig mellan arbetare och tjänstemän inom kategorin yrkestillhörighet. Tidigare undersökningar visar på en ökad ohälsa i samhället i form av bland annat stress. Trots detta visar resultaten i vår undersökning att majoriteten av respondenterna upplever en låg grad av stress på deras arbeten.</p><p>Nyckelord: Stress, arbetsmiljö, arbetsvillkor, krav, egenkontroll, socialt stöd, meningsfullhet.</p>

No description available.

This research investigated the need, design, and evaluation of a product capable of providing support to forward-leaning postures. Due to the high occurrence of low-back pain in industry potentially due to workers performing their tasks while assuming forward-leaning postures, along with the biological plausibility of these postures causing low-back pain, the need was established for a product that provides forward-leaning support. An envelope was quantified, ranging from the 5th percentile female to the 95th percentile male, to establish the range of potential forward-leaning postures. The design of a Support-Arm for use with current ergonomic chairs was discussed and design feature specifications were then provided. A Latin Square statistical design was employed to evaluate a Support-Arm model alongside 8 other commonly used chairs over 3 different postures. Subjects, overall, had lower peak pressures for the buttock-thigh region, increased productivity, higher comfort levels, and higher buttock-thigh contact areas when seated in the Support-Arm model chair as compared to the other chairs. Subjects, overall, also ranked this chair first over the other chairs for preferred use after having sitting experience in all 9 chairs. In an additional part of the evaluation, subjects chose their own set-up of the Support-Arm model chair. Eleven of the 18 subjects chose to use the Support-Arm when their workstation was located 36” above the floor. Subjects confirmed the need to design a Support-Arm capable of providing forward leaning support to the entire envelope of forward-leaning postures. Statistical evaluation revealed several significant differences between the chairs. The results gave no indication that the use of a Support-Arm for forward-leaning support may cause detrimental effects to users or overall chair ergonomics. Future research could track workers’ use of a Support-Arm in industry and compare their occurrence of low-back pain to a control group.

This study applies the Washington State Ergonomics Tool to waste industry jobs in Texas. Exposure data were collected by on-site observation of fourteen different multi-task jobs in a major national solid waste management company employing more than 26,000 employees. This company has nationwide operations, and these jobs represent the majority of workers involved in the collection and processing of solid waste. The WSET uses observational checklist methodology to evaluate generic risk factors in the following six major categories: awkward posture, highly repetitive motion, high hand force, repeated impact, lifting, and hand-arm vibration. The assessment tool incorporates these risk factors and combinations of risk factors into checklists for identifying three levels of potential exposure: safe, -caution zone" and -hazard zone" jobs. The tool was developed for employers to use in determining whether a job was likely to increase the risk of workplace musculoskeletal disorders (WMSDs) to their employees. OSHA 200 logs were used as the main source of morbidity data. If there was one recorded WMSD, the job was classified as -positive. "If there was no recorded WMSD, the job was classified as -negative. "-Safe"jobs were those predicted not to expose workers to increased risk of WMSDs. Those that possessed one or more -caution zone"criteria but still fell below the -hazard zone" threshold required the employer to provide -awareness education" for employees and to further analyze the job for the presence of -hazard zone" risk factors. If hazard zone risk factors were not present, no further action was required. Jobs that upon further analysis possessed one or more of the -hazard zone"criteria were labeled -hazardous" jobs. If the further analysis shows the presence of risk factors established in the hazard zone criteria (Appendix B), the employer would be required to take corrective action to reduce exposures to below the hazardous level. Of the three jobs predicted to be -safe"by -caution zone" criteria, two did not have injuries and one did. Of the eleven jobs predicted by -caution zone"criteria to increase the risk of WMSDs, six resulted in injuries and five did not. Of the four jobs predicted by -hazard zone"criteria to be -problem"jobs, two jobs did result in injury and two did not. This study found that the WSET -caution zone"criteria were more effective at predicting which jobs were likely to increase the risk of WMSDs than was the -hazard zone"checklist. The caution zone had high sensitivity and low specificity. The hazard zone criteria reflect a low sensitivity and a low specificity. Further analysis revealed the WSET was helpful in predicting back injuries associated with lifting but not effective at predicting jobs with the potential for upper extremity injuries.