<p>Det råder idag botadsbrist på många orter i Sverige. Många personer har inte någon möjlighet att få ett förstahandskontrakt till en bostad utan tvingas hyra en lägenhet i andra hand. De som hyr ut lägenheter i andra hand kräver ofta en hyra som överstiger den hyra som de själva erlägger till fastighetsägaren. För att skydda andrahandshyresgäster mot att bli ekonomiskt utnyttjade finns i Hyreslagen en regel som ger en andrahandshyresgäst möjlighet att hos hyresnämnden ansöka om att denna ska ålägga andrahandsuthyraren att till andrahandshyresgästen betala tillbaka vad denne erlagt utöver vad som är skäligt. På senare år har i Sverige en ny form av uthyrningsföretag (hyresvärdsbolag) etablerat sig. Dessa inriktar sig på att hyra ett större antal bostadslägenheter för att möblera upp och i sin tur hyra ut dem till företag. Melland hyresvärdsbolaget och det hyrande företaget (hyresgästbolag)uppstår ett andrahandsförhållande. Hyresgästbolaget upplåter sedan bostadslägenheten till en i bolaget anställd person. Hyresvärdsbolagen erbjuder också ofta service av varierande omfång. Många gånger överstiger hyran för dessa möblerade lägenheter kraftigt den så kallade bruksvärdeshyran. Jag har i detta arbete behandlat frågan huruvida återbetalningsregeln är tillämplig också när en juridisk person är hyresgäst. Därvid har jag funnit att det inte finns något som hindrar en sådan tillämpning. Efter att ha konstaterat detta har jag framlagt ett par förslag på förbättringar av Hyreslagen samt förslag på hur hyresvärdsbolagen skall gå tillväga för att undvika att hamna i situationer med krav på återbetalning. Min avsikt där har varit att inte försämra de bostadssökandes situation.</p>

Det råder idag botadsbrist på många orter i Sverige. Många personer har inte någon möjlighet att få ett förstahandskontrakt till en bostad utan tvingas hyra en lägenhet i andra hand. De som hyr ut lägenheter i andra hand kräver ofta en hyra som överstiger den hyra som de själva erlägger till fastighetsägaren. För att skydda andrahandshyresgäster mot att bli ekonomiskt utnyttjade finns i Hyreslagen en regel som ger en andrahandshyresgäst möjlighet att hos hyresnämnden ansöka om att denna ska ålägga andrahandsuthyraren att till andrahandshyresgästen betala tillbaka vad denne erlagt utöver vad som är skäligt. På senare år har i Sverige en ny form av uthyrningsföretag (hyresvärdsbolag) etablerat sig. Dessa inriktar sig på att hyra ett större antal bostadslägenheter för att möblera upp och i sin tur hyra ut dem till företag. Melland hyresvärdsbolaget och det hyrande företaget (hyresgästbolag)uppstår ett andrahandsförhållande. Hyresgästbolaget upplåter sedan bostadslägenheten till en i bolaget anställd person. Hyresvärdsbolagen erbjuder också ofta service av varierande omfång. Många gånger överstiger hyran för dessa möblerade lägenheter kraftigt den så kallade bruksvärdeshyran. Jag har i detta arbete behandlat frågan huruvida återbetalningsregeln är tillämplig också när en juridisk person är hyresgäst. Därvid har jag funnit att det inte finns något som hindrar en sådan tillämpning. Efter att ha konstaterat detta har jag framlagt ett par förslag på förbättringar av Hyreslagen samt förslag på hur hyresvärdsbolagen skall gå tillväga för att undvika att hamna i situationer med krav på återbetalning. Min avsikt där har varit att inte försämra de bostadssökandes situation.

I uppsatsen har lagändringen från 2019 analyserats till följd av regeringens förslag för att bemöta problematiken med olovliga andrahandsupplåtelser av hyresrätter. För att få svar på varförlagändringarna genomfördes och vilka konsekvenser som uppstått för det reviderade regelverkets adressater analyserades rättsfall, förarbeten och doktrin. En jämförelse har även gjorts medregleringen gällande bostadsrätter då lagarna är relativt lika. Av motiven till lagändringen framgår att regeringen ansåg att den tidigare lagstiftningen inte varit effektiv nog att stävja problemen. Problem som identifierades var oskäliga andrahandshyror då det fanns ett ekonomisktmotiv att upplåta bostaden i andra hand, vilket resulterade i en stagnerad förstahandshyresmarknad där bostäder i stället för att sägas upp olovligen hyrdes ut i andra hand. Lagändringen harmedfört att hyresvärdarnas ställning stärkts och hyresgästernas ställning försvagats då kravetpå rättelseanmodan inte finns kvar efter lagändringen. För bostadsrättshavaren finns fortfarandekravet på rättelseanmodan kvar.