Univ., Diss. u.d.T.: Wehser, Astrid: Schloß Mosigkau (1752 - 1757)--Kiel, 2000.

Texte remanié de: Diss.--Literaturwissenschaft--Gesamthochschule Wuppertal, 1978. / Bibliogr. 225-238. Index.

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2005. / Title from first page of PDF file. Document formatted into pages; contains viii, 279 p. Includes bibliographical references (p. 238-279). Available online via OhioLINK's ETD Center

Thesis (M.A.)--West Virginia University, 2005. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains iii, 90 p. Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 88-90).

Thesis (Ph. D.)--University of Notre Dame, 2004. / Thesis directed by George M. Marsden for the Department of History. "September 2004." Includes bibliographical references (leaves 396-410).

Thesis (Ph. D.)--University of California, San Diego and University of California, Irvine, 2006. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 285-297).

<p>The aim of this thesis was to examine how newspaper journalism represented the celebrity Anna Anka. Which roles and qualities did the media ascribe Anna Anka and in what way did the media frame her as a woman.</p><p>We examined texts and photographs from two Swedish newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter, 16 texts were analysed. The method we used were discourse analysis with focus on relations, identities and representation.</p><p>The result showed that Anna Anka was represented in an essentially equal way in both newspapers. The image of Anna Anka seems to be multifaceted. In the texts Anna Anka becomes a symbol for conflicts that emerge in discourses regarding gender, celebrity and Swedish values. As a woman she is both portrayed as controversial and appearance-fixated. As a wife she is traditional, a woman who takes care of house and family and lets her husband be the provider. On the other hand she is described as a woman who does not follow the traditional norm, she is independent and has a possibility to support herself.</p><p>As a celebrity, Anna Anka is framed as fairly new in the public appearance. But in some texts the newspapers define her as a woman who does not deserve to be the celebrity she is. Anna Anka is well aware of how the celebrity culture works, what the media finds interesting. As a Swede Anna Anka is framed as a person who no longer quite belongs in Sweden, and therefore is allowed to criticize Sweden and the Swedish values.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över Falköpings kommuns webbplats falkoping.se genom att undersöka olika faktorer som är viktiga att ta i beaktning då en webbplats för offentlig service och dialog ska utformas.</p><p>Jag börjar med att redogöra för de mål som regeringen satt upp kring vilken information som lämpar sig för en offentlig webbplats, för att därefter visa på vilka fallgropar den nya tekniken för med sig. Jag redogöra för landstingsförbundets slutsatser kring ovan nämnda faktorer och därefter redogör jag även för Falköpings kommuns syn kring webbplatsens innehåll och upplägg. Efter detta övergå jag till att undersöka betydelsen av en webbplats design och utformning. Avslutningsvis att redovisar jag resultatet av den enkätundersökning jag genomfört för att undersöka medborgarnas förväntningar på en offentlig webbplats.</p>

Texte remanié de: Diss.--Universität Salzburg, 1986. / Bibliogr. p. 22-34.

I denna uppsats undersöks levnadsstandarden på Anna Geijers barnhem i Uppsala mellan åren 1876 och 1895. Syftet är att genom en mikrohistorisk skildring och en ekonomisk analys belysa en liten del av Sveriges sociala historia. Det huvudsakliga källmaterialet är stiftelsen Anna Geijers barnhems arkiv som finns bevarat på Uppsala landsarkiv. Undersökningens frågeställning är denna: Hur god kan man säga att omsorgen var på Anna Geijers barnhem i förhållande till levnadsstandarden i samhället i övrigt mellan åren 1876 och 1895? Frågeställningen besvaras med en jämförelse av de utgifter som barnhemmet hade som användes för omsorg, den genomsnittliga bidragsnivån och medelinkomsten i Uppsala. Uppsatsen finner att barnen på barnhemmet hade det generellt bättre än bidragstagarna i staden men sämre än löntagarna.