Att fatta etiska beslut kan innebära ett flertal svårigheter såsom motsägande målsättningar kring maximerande av effektivitet eller maximering av rättvisa. Denna kvantitativa enkätstudie syftade till att undersöka ifall grupper och individer skiljer sig åt vid etiska bedömningar under risk. Studien var uppbyggd kring ett fiktivt hjälpdilemma där två patienter behövde medicinsk hjälp. Studien bestod av två delar med två snarlika hjälpdilemman där åldern var största skillnaden (barn vs. vuxna). Den första delen jämförde gruppers kontra enskilda individers etiska bedömningar under risk. Del två jämförde individers etiska bedömning under risk beroende av barnpatienters ålder. Deltagarna i studien behövde först prioritera vilken patient som förstskulle få hjälp. I en uppföljningsfråga tillkom en riskfaktor, i form av att en av patienterna (den högst prioriterade) hade en låg sannolikhet att få en lyckad operation. Deltagarna skulle därefter bedöma hur stor sannolikhet för en lyckad operation den andra patienten behövde ha för att de skulle ge den patienten hjälp först. Totalt deltog 99st elever (ålder 18–19 år) från fem olika klasser i årskurs 3 på ekonomiprogrammet på en gymnasieskola i Västsverige. Resultatet visade en icke-signifikantskillnad avseende etisk bedömning under risk mellan individuella beslutsfattare och beslutsfattare i grupp. Det syns inte heller någon skillnad mellan etisk bedömning beroende på patienternas ålder (avseende bedömning mellan två barn). Som förväntat kunde man dock se en tydlig etisk grundprincip kring att patienter som är barn får hjälp innan patienter som är vuxna. / Ethical decision-making can come with several difficulties that include contradictory goals around maximizing efficiency or maximizing fairness. This quantitative survey study aimed to investigate whether an ethical judgement under risk differed between groups and individuals regarding a specific ethical aid-dilemma. The structure of the study was made around a fictitious aid-dilemma in which two patients required medical aid. The study consisted of two parts with two similar aid-dilemmas, where age was the main difference (children vs. adults). The first part compared groups and individuals’ ethical judgement under risk. Part two compared individuals’ ethical assessment under risk depending on the age of pediatric patients. First off, the participants of this study needed to prioritize which patient should receive medical aid first. In a follow-up question, a risk factor was added, in the form of that one of the patients (the highest priority) was given a low probability of having a successful surgery. The participants then needed to assess the likelihood of a successfuloperation on the second patient in order to prioritize them over the first patient. A total of 99 students (18-19 years old), from five different classes in year three (from the economics program at a college in Western Sweden), participated in this study. The results showed a non-significant difference between the ethical judgement under risk between individual decision-makers and group decision-makers. Neither could a difference between the ethical judgement depending on the patient's age (regarding assessment between two children) be seen, however, as predicted there was a clear ethical basic principle regarding patients age (children vs. adults) where the majority of participants would choose to help the child before the adult.

OSI-modellens lager möjliggör kommunikation mellan nätverksenheter, men de kan också öppnaupp för attacker, eftersom det är svårare att upptäcka attacker mellan lager än attacker som skerdirekt på det lagret [1]. En attack på ett lager kan därmed öppna upp för attacker på andra lager.Vanligen är OSI-modellens nätverkslager den svagaste länken, men även OSI-modellensdatalänklager (lager 2) kan vara den svagaste länken som kan orsaka större sårbarheter i nätverket.Tidigare studier [1, 2, 3] pekar på att det är relativt enkelt att genomföra attacker på lager 2 ochbetonar vikten av lager 2-säkerhet. Vidare uppmuntrar de till att implementera säkerhetsåtgärdersamt att simulera lager 2-attacker för att skapa en större förståelse för dessa attacker. Det härarbetet syftar till att öka medvetenheten om vikten av att skydda lager 2 med utgångspunkt i sjuattacker som enligt Pearson är de vanligaste [4]. Attackerna är: STP-attack, ARP spoofing, MACspoofing, MAC flooding, CDP/LLDP reconnaissance, VLAN hopping och DHCP spoofing. Iarbetet implementerades attackerna och dess motmedel, attackerna implementerades med hjälp avKali Linux och dess attackverktyg Yersinia, Dsniff (Macof), Macchanger, Ettercap ochanalysverktyget Wireshark. Det gjordes i syfte att kunna presentera konsekvenserna av dessaattacker och effekter av dess motmedel, påvisa vikten av att implementera säkerhetsåtgärder, ochatt skapa förståelse för allvaret i konsekvenserna av dessa attacker. Resultatet pekar på att det ärenkelt att manipulera ett oskyddat nätverk med attackverktygen och guiderna som användes, utanatt behöva förstå de bakomliggande processerna för attacker. Resultatet visade att angriparensenhet kunde snappa upp nätverkstrafik och skicka manipulerade paket till attackmålet. Vidarepekade de uppvisade effekterna av säkerhetsåtgärderna på att manipuleringen av nätverket kundeförhindras. Sammanhanget visar att implementationer av säkerhetsåtgärderna mot attackerna ärnödvändiga i ett oskyddat nätverk. / OSI seven-layers model enables the communication between network devices, but they can alsoopen up for other attacks, because it is more difficult to detect attacks that do not occur directly onthe same layer [1]. Thereby an attack on one layer can open up attacks on other layers. Typically,the OSI model's network layer is the weakest link, but the OSI model's data link layer (layer 2) canalso be the weakest link that can cause network vulnerabilities. Previous studies [1, 2, 3] indicatethat it is relatively easy to implement attacks on layer 2 and emphasize the importance of layer 2security. They encourage the implementation of security measures and the simulation of layer 2attacks to create the best understanding of these attacks. This work aims to raise awareness of theimportance of protecting layer 2 based on seven attacks that, according to Pearson, are the mostcommon [4]. The attacks are: STP attack, ARP spoofing, MAC spoofing, MAC flooding, CDP /LLDP reconnaissance, VLAN hopping and DHCP spoofing. In the work, the attacks and theirsecurity measures were implemented, the attacks were implemented by using Kali Linux and itsattack tools such as Yersinia, Dsniff (Macof), Macchanger, Ettercap and the analysis toolWireshark. The purpose of this was to be able to present the consequences of these attacks and theeffects of security measures, demonstrate the importance of implementing security measures, andcreate an understanding of the seriousness of the consequences of these attacks. The resultsindicate that it is easy to manipulate an unprotected network with the attack tools and guides thatare used, without having to understand the underlying processes of attacks. The results showedthat the attacker's device could intercept network traffic and send manipulated packets to the deviceto be attacked. Furthermore, the effects of the security measures indicated that the manipulation ofthe network could be prevented. The context shows that implementations of the security measuresagainst the attacks are necessary for an unprotected network.

Allt fler verksamheter med mål att skapa samhällspositiva värden har på grund av ökad konkurrens behövt frångå en finansieringsmodell som bestått av bidrag och donationer till att omfamna en mer affärsliknande finansieringsmodell. Ett sätt att i större utsträckning skapa inkomstkällor som de själva kan styra över är att utveckla verksamhetens affärsmodell (Ko & Liu, 2020).  Samtidigt som det vuxit fram ett behov av ekonomisk utveckling inom den ideella sektorn har nya digitala teknologier förändrat hittills beprövade sätt att göra affärer (Nahrkhalaji et al., 2018; Volberda et al., 2021). Många verksamheter påbörjar en digital transformation, men flertalet upplever att slutresultatet inte medför den måluppfyllnad som är önskvärd (Volberda et al., 2021).Det finns nämligen risker med att implementera en affärsmodell med fokus på digitala teknologier utan att affärsmodellen först utvärderats i tillräcklig omfattning, till exempel att den digitala affärsmodellen utformas utan att förstå det faktiska kundvärdet den ska leverera, att utökad nytta utlovas utan att till fullo ha implementerat nödvändig organisatorisk infrastruktur eller kompetens, att den digitala möjligheten omfamnas utan att förstå hur vinst- eller kostnadsstrukturen fungerar (Linde et al., 2020). Med bakgrund i avsaknaden av ett ramverk för utvärdering av digitala affärsmodells-möjligheter gällande verksamheter som söker kombinera samhällspositiva värden och en mer affärsliknande finansieringsmodell har denna kollaborativa studie genomförts. Syftet har varit att undersöka i vilken omfattning Linde et al., (2020) ramverk för utvärdering av digitala affärsmodellsmöjligheter är applicerbart för verksamheter som söker kombinera samhällspositiva värden och en mer affärsliknande finansieringsmodell. Studien har även haft som syfte att undersöka vilka eventuella andra frågeställningar än de som finns i Linde et al., (2020) skulle behöva formuleras avseende ett ramverk anpassat till den här typen av verksamhet.  Med utgångspunkt i Ribeiro et al., (2021) Digital Social Innovation Strategy Canvas har en digital produktstrategi och en digital affärsmodellsmöjlighet formulerats. Affärs-modellsmöjligheten har sedan utvärderats utifrån Linde et al., (2020) ramverk för utvärdering av digitala affärsmodellsmöjligheter.  Resultatet visar på den utmaning som samhällsvärde som värdeerbjudande kan vara. Där det nödvändigtvis inte är den grupp som omfattas av samhällsbehovet som är den faktiska kunden i sammanhanget (den som betalar för att samhällsbehovet ska åtgärdas). Vid produktstrategiformulering och vid utformning av ett ramverk för utvärdering av den här typen av verksamhet blir det därför viktigt att nyansera målgruppsarbetet i syfte att särskilja mellan betalare, användare (deltagare) och de som har nytta av att samhällsbehovet tillgodoses. Annars är risken att en digital affärsmodellsmöjlighet formuleras där inkomstströmmarna blir lidande eller helt uteblir.

No description available.

This report is written with the goal of analyzing the efficiency of the Hyndman-Ullah (HU) and weighted Hyndman-Ullah (wHU) methods when working with the populations that suffered higher mortalities due to the wars and pandemics. Accordingly, the HU and wHU methods are applied to the training sets containing outlying years. The historical data are obtained from Human Mortality Database, while forecasts and analysis are performed using R-package demography. Two countries, Sweden and France, are chosen to participate in the in-sample mortality forecast. By comparing forecasted mortalities for those countries after First World War (WWI), Spanish flu and Second World War (WWII), the forecast accuracy of both HU and wHU methods is evaluated. The wHU method proved better when working with the Swedish training set with moderate jumps in mortality. For the French data set consisting of large mortality jumps, both methods recorded significant error measures, which were decreased eventually by extending the training set. After that, the selection of four countries (Sweden, Denmark, Spain and Japan) provides the out-of-sample mortality forecast after the pandemics Covid-19 for the horizon of 30 years.

Syftet med detta arbete har varit att konstruera en målstruktur för en skatteadministration som ett stöd för att kunna fatta rationella beslut om åtgärder och att realisera viktiga värden. Utgångspunkten för att konstruera målstrukturen har varit Ralph L. Keeneys omfattande arbete inom värdefokuserat tänkande som han sammanfattar i boken Value-Focused Thinking (1992). De fundamentala målen som har identifierats är att minimera skattefelet (skillnaden mellan det fastställda skatteunderlaget och de teoretiskt riktiga beloppen för skatter), maximera kostnadseffektivitet samt maximera rättssäkerhet. För att kunna förverkliga de fundamentala målen har ett antal instrumentella mål identifierats. Beskrivningar har tillfogats för att förstå hur å ena sidan de instrumentella målen relaterar till varandra samt å andra sidan hur de instrumentella målen relaterar till de fundamentala målen. Underlaget för målstrukturen har varit det uppdrag som ges till den svenska skatteadminstrationen (Skatteverket) genom de lagar och regleringsbrev som regeringen beslutat om. Därutöver har tre viktiga styr- och planeringsdokument från Skatteverket använts: Skatteverkets inriktning, Årsredovisning för Skatteverket samt Skatteverkets verksamhetsplan. Utdrag av texter som indikerar mål har förtecknats i Bilaga A. Texterna i bilagan har använts för att identifiera mål, notera källan, formulera mål samt hur målen relaterar till varandra. Att påverka människor så att skatteregler efterlevs handlar ytterst om att påverka beteenden. Ett viktigt bidrag för att bestämma hur målen ska relatera till varandra har därför varit teorier och forskningsarbeten inom det för skatteområdet specifika forskningsområdet tax compliance. Viktiga slutsatser som växt fram under arbetets gång är att det kan vara svårt att identifiera, tolka mål och förstå hur målen relaterar till varandra ur de omfattande texter som finns i form av styr- och planeringsdokument. Den svenska skatteadministrationen skiljer sig förmodligen inte mot andra länders skatteadministrationer i detta avseende. Målstrukturen kan därför bli ett viktigt stöd för Skatteverket samt även för skatteadministrationer i andra länder. Målstrukturen begränsas inte bara till ett stöd för att kunna identifiera viktiga beslutssituationer och för att kunna fatta rationella beslut. Den kan också påverka hur en skatteadministration ska organiseras, skapa förståelse för hur olika funktioner relaterar till varandra, vilka förmågor som behövs samt vad som kan vara viktigt att följa upp och utvärdera för att kunna dra lärdom och förbättra verksamheten. Allt med sikte på att realisera de fundamentala värdena som har identifierats, minimera skattefelet, kostnadseffektivitet samt rättssäkerhet. / The purpose of this work has been to construct a structure of objectives for a tax administration as a support to be able to decide on what measures must be taken do be able to realize important values. The starting point for constructing the structure of objectives has been Ralph L. Keeney's extensive work in value-focused thinking, which he summarizes in the book Value-focused Thinking (1992). The fundamental objectives identified are to minimize the tax-gap (the difference between the established tax base and the theoretically correct amounts for taxes), maximize cost-efficiency and maximize legal certainty. In order to achieve the fundamental objectives, a number of instrumental objectives have been formulated and descriptions have been added to understand how on the one hand the mean objectives relate to each other and on the other hand how the mean objectives relate to the fundamental objectives. The basis for the objective structure has been the assignment given to the Swedish tax administration (Skatteverket) through the laws and regulatory letters decided by the government. In addition, three important policy, and planning documents have been used, produced by the Swedish Tax Agency: the Swedish Tax Agency's strategy, the Annual Report for the Swedish Tax Agency and the Swedish Tax Agency's business plan. The most important texts that indicate objectives have been written down in an appendix. An appendix has been used to identify objectives, to note the source, to formulate objectives and to describe how the objectives relate to each other. To influence people to comply with tax rules is ultimately about influencing human behaviour. An important contribution to construct the structure of objectives has therefore been theories and empirical research in the field of "tax compliance". Important conclusions that have emerged during the course of the work are how difficult it is to identify objectives from the comprehensive texts that exist in the form of policy and planning documents. The Swedish tax administration probably does not differ much in this respect compared with other countries. The structure of objectives can therefore be an important contribution for tax administrations in other countries as well. The structure of objectives is not only limited as to support identification of important decision situations and to be able to make rational decisions. It should also be able to play a decisive role in how a tax administration should be organized, to understand how functions should be related to each other, what capabilities are needed and what is important to follow up and evaluate in order to learn and improve. All with the most important in mind, i.e. the fundamental objectives that should apply to most tax administrations, a minimized tax-gap, cost-effectiveness and legal certainty.

Background – inventory management theory has in the past been focused on traditional engineering industries. These theories are not completely applicable on industries such as FMCG where the main objective is to avoid obsolescence and not tied-up capital. A part of the FMCG industry that is especially pressured by short shelf lives is the food industry. The food industry has also the disadvantage that the customers demand instant deliveries, which makes production to order impossible. Arla Foods is a dairy company that is struggling with high and increasing wastage costs. The wastage cost is generated from products where last sales date is exceeded and Arla Foods CSE therefore has to trash the products even if the best-before date is still valid. These costs need to be reduced on both short and long term. Hence Arla Foods is perfect as a case company for this study. Purpose – the ulterior purpose of this study is to seek if the current theory is applicable on the food industry. This is investigated through a case study at Arla Foods with the following questions asked: Which factors drives wastage costs at a global dairy company such as Arla Foods? How do the factors relate to each other? Which actions could be taken to reduce the wastage costs at a global dairy company such as Arla Foods? To what extent could these findings be generalizable? Method – a thorough literature study is conducted to create an understanding of the existing theories. The case study is mainly based on interviews and observations with employees at Arla Foods. Data has been extracted from internal data bases and processed to complement the interviews and observations. Conclusion – the case company showed that the most significant wastage drivers on an article level were forecast deviations and batch size/delivery frequency. However, the main wastage drivers at Arla Foods were nothing that could be found in neither supply chain management nor inventory management theory – this was instead problems related to work process, organization, communication and strategy. Suggested solutions to these problems are among others: Going through the worst performing articles’ set-up in a structured way. Making sure that there exists a clear process and that all employees are educated in it. Having a back-up plan on what to do with excessive inventory. Using follow-up reports as tools to take action from. When these problems have been solved, Arla Foods can instead focus on planning principles such as taking steps towards a more integrated collaboration with their customers via Efficient Consumer Response. The findings are not proved to be general in any way, but the conclusion of the report still states that there is a high probability that these findings could be applied on other companies within the food industry in general and within the dairy industry in specific. If this is the case, then it is shown that the current theory lacks several aspects when it comes to food industry – aspects that maybe do not have the same importance within most of the traditional engineering industries. Originality – the literature review conducted before the case study did not show any other case study or research that has made an equally broad overview. Earlier studies have mainly been focused on that the food industry is in need of customized planning principles and systems. That research has in the end advocated implementation of Efficient Consumer Response or similar.

No description available.

No description available.

Innovation is not  exclusive to manufacturing, services firms are also innovative. Moreover,  services firms are responsible for a large portion of the GDP worldwide and  the trend shows how this indicator has been increasing the last years in  developed countries. Technology has played an important role in this rise of  the service sector in developed countries, contributing to improve  productivity. However, there is a new role for technology in services, which  has origin in technological change. The new main role for technology is as a  source for innovation, since technology is enabling and facilitating  innovation in services firms. Understanding this new role contribute to  service firms to respond properly to the challenges of modern economy, gain  sustainable competitive advantage for the firm, improve performance in  service innovation and generate more variety in response to the customers’ needs. This thesis is submitted in partial fulfillment of the requirements for  the degree of Masters of Entrepreneurship & Innovation Management at KTH,  and it compiles the most important aspects to establishing the role of  technology in service innovation,  contributing at the same  time to a better understanding of this phenomenon. To do so, the first  chapter exposes the introduction and the methodological explanation. In the  second chapter, the importance and characteristics of the services sector in  developed countries is explained. Next, in the third chapter, the relationship  between services and innovation is analyzed. In the fourth chapter, describes  the most relevant aspects of the relation between technology and service  innovation from three dimensions: services as users of Information  technology, agents of technology   diffusion and producers of technology. Finally,  in the last chapter, conclusions are presented.