The primary purpose of this study is to investigate to what extent teaching materials, more specifically text- and workbooks for beginners in German as a foreign language in Swedish schools are adapted to the needs of pupils with reading-, writing- and concentration difficulties. In order to accomplish this, five text- and workbooks are qualitatively analysed with a checklist formulated and described in a report from The National Agency for Special Needs Education and Schools, SPSM. The main focus in this study is on examining the features of exercises and layout of each material to conclude whether it is accessible for all pupils regardless of their needs. The results disclose that the analysed teaching materials only conform with SPSM’s guidelines to a certain extent, of which can be concluded that further development of teaching materials is needed to ensure equivalent education for all. / Das Ziel der vorliegenden Examensarbeit ist es zu untersuchen, inwiefern Lehrmittel für Anfänger in Deutsch als Drittsprachenunterricht für Schüler mit einer Lese-, Schreib- oder Konzentrationsschwäche angepasst sind. Hierfür wurden fünf gewöhnliche Deutschlehrmittel in einer qualitativen Lehrmittelanalyse mit Hilfe einer Liste der sonderpädagogischen Schulbehörde mit Empfehlungen für Lehrmittelanpassungen analysiert. Hierbei liegt der Fokus der Arbeit in der Untersuchung der Charakteristika von Layout und Übungen, um zu beurteilen, ob diese zugänglich für alle Schüler ungeachtet einer möglichen Lernstörung sind. Die Ergebnisse bestätigen die Annahme, dass Deutschlehrmittel für Anfänger im Drittsprachenunterricht nur begrenzt mit den Vorgaben der Schulbehörde konform sind, woraus sich ergibt, dass eine Weiterentwicklung der Lehrmittel benötigt wird, um eine gleichwertige Schulbildung zu ermöglichen.

Att få text tillgänglig är en omständighet som påverkar lärmiljön. Syftet med studien är att undersöka hur elever med grav synnedsättning får tillgång till text i anpassade läromedel, hur läromedlen används och fungerar i skolmiljön. I studien genomfördes sex kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och resurslärare till elever med grav synnedsättning från år sex till år två på gymnasiet. Därefter bearbetades och analyserades intervjuerna. Studien visar att anpassningar som används är med stor majoritet i textviewformat och att de flesta läser dem via punktskriftsskärmen alternativt på datorskärmen. Stöd av talsyntesen tar några av eleverna hjälp av, företrädesvis de äldre. Datorn är verktyget som gör läromedlen tillgängliga för eleven. Därför är det avgörande att datormiljön fungerar och att det finns it-support nära som snabbt kan avhjälpa tekniska problem. Ansvar för anskaffning av anpassade läromedel och för att anpassa extramaterial som ämnesläraren väljer att använda i sin undervisning har resursläraren. Finns ingen resursfunktion gör ämnesläraren det själv. Synnedsättningen påverkar villkoren för eleven men svårigheterna kan göras mindre om undervisningen präglas av gott it-stöd, god it-kompetens bland lärarna, digitalt material, bra planering av moment och struktur av undervisningen, framförhållning för anpassning av material och att lärarna syntolkar och beskriver skeenden i ord. Framtida forskningsfrågor vore att bl.a. undersöka hur sekundärt material anpassas på skolorna och med vilket resultat liksom att undersöka i vilken utsträckning och av vilken anledning som anpassningar av läromedel inte används.