• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 5
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

The Use of the Internet as a Communication Medium by Extremist Muslim Groups: A Content Analysis of Web Sites

Janbek, Dana 17 July 2009 (has links)
The use of Web sites by terrorist groups has been evident since the mid 1990s. Security experts and researchers have identified terror-related Internet activity as a growing area of concern, especially following the attacks of September 11, 2001. Terrorist groups using the Internet pose two distinct threats. The first is cyberterrorism: terrorists using the Internet destructively and directly to bring about harm to persons or property, including, attacks on Web sites. The second is the use of the Internet as a communication medium to further the cause of terrorism or a particular organization. As of 2008, Weimann (2008b) estimated that over 6,000 terrorist Web sites exist, but the definition of a terrorist Web site is not always clear. This study analyzed the content of 30 "extremist" sites and defined those as sites that endorse hatred and violence towards the United States and its allies by sharing their hatred and actively promoting their ideologies online. This research examined the source of the message, the message content, the types of receivers intended, the channels used to communicate the message, the purpose of the message, and the effects of the message. Results indicate that a major purpose of the organizations is to justify their actions to skeptics. The organizations have built a virtual extremist community with each other and outside members where their sum is greater than their total. The actual impact of these sites is difficult to measure. However, while Web 2.0 features are employed on these sites, this study argues that censorship and forum rules restrict members from engaging in a real dialogue thus limiting the potential of recruiting moderates.
2

Al-Mahdi - Gestalt och budskap : En litteraturstudie jämförande sudanesisk Mahdi och indisk Mahdi inom islam

Chohan, Tariq January 2011 (has links)
Followers of three world religions, Judaism, Christianity and Islam are waiting for the Messiah. Muslims are even waiting for aspiritual leader al-Mahdi. Two different persons claimed the title of al-Mahdi, at the end of the nineteenth century. Theyappeared almost at the same time, at the totally different places of the earth, with a completely different message and underthe rule of the British colonial power. The aim of the study is to compare the both religious figures, Mirza Ghulam Ahmadfrom India and Muhammad Ahmad from Sudan regarding their different messages, to illustrate the social, political andreligious factors that lead to the entirely different profile and image of these two men and how their organizations havedeveloped after their death up till today. The result shows that the Sudanese Mahdi Muhammad Ahmad claimed hisMahdiship in the year 1881. He became a political leader in a time when Sudan was under the rule of a colonial power. Hetook advantage of the religion for personal purposes and tried to liberate his native country Sudan. The contemporaryMuslim clergy criticized him for his claim because the content of the Hadith traditions did not support his claim ofMahdiship. He maintained his sole right for the interpretation of religion and of the laws of Sharia. He made changes even inthe chief pillars of Islam by asserting that Jehad with sword was more imperative than the pilgrimage journey to Mecca. Heasserted that the Prophet Muhammad himself had entrusted him to launch the holy war against the non-believers. He hadimmense ambitions which were never fulfilled since he suddenly died four years after his claim for Mahdiship, in June 1885.This day his followers are organized as a political party in Sudan with a modest roll in the Sudanese politics. The IndianMahdi Mirza Ghulam Ahmad claimed in 1889 to be Mahdi, Mujaddid, Muhaddas, Messiah and a Prophet at a time of socialand political peace, though Islam as a religion was firmly pushed by the Hindu and Christian missionaries. He had no politicalambitions at all and was utterly loyal to the British colonial power. His mission was to crush the Cross and to demonstrateIslam’s excellence over all the religions of the world through overwhelming arguments. He proclaimed that Jesus was humanand a Prophet and not the son of God. Jesus survived from the cross and died a natural death after he had lived for manyyears. Ahmad claimed that God had commanded him to put stop to the religious wars. The contemporary Muslim clergyblamed him for being an imposter, melancholic and hypochondriac who had self invented the divine revelations. He died year1908, nineteen years after his claim and the communion he found is established today in more than hundred countries of theworld. Reasons for the breakdown of mission of the Sudanese Mahdi were that his objectives were political and he challengedthe colonial power with the sword. Another decisive factor was his sudden death merely four years after the beginning of hismission. Reasons for the success of Indian Mahdi were that his objectives were purely religious and he was wholly loyal to theforeign government. He survived nineteen years after the beginning of his mission which made it possible for him to create acommunion based on solid grounds. His followers continued on the same path and never engaged in local politics where everthey lived. For further studies it will be of great interest to study the life of Mirza Ghulam Ahmad and objectively examine thearguments he presented in support of his divine appointment. Furthermore it is enriching to study the organization andactivities of the Ahmadiyya Muslim community to explore if they are in accordance with the basic principles of Ahmad.
3

A New Type of Insurgency? A Case Study of the Resistance in Iraq

Curtas, Stephen D 13 January 2006 (has links)
Insurgency is considered to be the principal form of conflict in the world today. Since the end of WWII, large-scale conventional war between states has been minimal. In Iraq, a band of insurgents are attempting to defy the strongest power in the world. This insurgency in Iraq may be the beginning of a new phenomenon of insurgency conflict. This thesis argues that the Iraqi insurgency has no center of gravity, with no clear apparent leader or leadership. As seen in other examples of insurgency throughout history, no leadership has emerged in response to any of the conditions present in Iraq. There is no attempt to seize and actually hold territory, and no single, defined, or unifying ideology. Most important, through the research of this project, there has been no identifiable insurgent organization. It is true that there are multiple organizations involved, such as Al Qa’ida and Al Ansar, but there is no clear indication of any cohesion in the insurgency. This insurgency involves small groups who communicate, coordinate, and conduct their campaigns without a precise central command. The command and control is a very loose environment where individuals gravitate toward one another to carry out armed attacks, exchange intelligence, trade weapons, and then disperse at times never to operate together again. The immediate goal of the insurgency in Iraq is to disrupt the political process and drive US forces out of Iraq. However, each element of the insurgency is also driven by its own unique motivations. No matter the differences, they fight together for a common cause. Their strategy is to seize power by draining the Coalition financially and winning popular support through coercion and fear. Their resources may be unlimited, and with support coming in from all corners of the earth, they may be unstoppable. The future will determine whether or not the insurgency in Iraq is a new type of insurgency. If the Iraqi example fails to spread to other countries, then it can be said that the insurgency in Iraq was a phenomenon unique only to Iraq and its conditions.
4

إحسن إلى المحتاجين : en etnografisk fallstudie över socialt arbete bland muslimer i Damaskus

Engström, Rikard January 2008 (has links)
<p>Studien berör socialt arbete bland muslimer utifrån exemplet Abu Nur som är en större moské i norra Damaskus. En särskild fördjupning har gjorts av verksamheten kring yatiim, barn vars far har dött, som i studien benämns som de faderslösa barnen. Studiens frågeställningar är: Vilka målgrupper riktas det sociala arbetet mot? Hur bedrivs det sociala arbetet? Vilka religiösa erfarenheter påverkar det sociala arbetets utformning? Studien är en etnografisk fallstudie på kvalitativ grund där informationen baseras på intervjuer och deltatagande observation som insamlats under en 7-veckorsperiod hösten 2007. Studien betraktas som grundforskning och resultatet presenteras i deskriptiv form.</p><p>Abu Nur representerar ett specifikt andligt budskap utformat av den numera avlidne Shejk Ahmad Kuftaro som utarbetade en modern islamtolkning med stöd av den sufiska traditionen. Abu Nur bedriver verksamheter främst inom dawa, utbildning samt socialt arbete. Det sociala arbetet sker genom Ansar som är en av landets största välgörenhetsorganisationer. Ansar bedriver ett omfattande och strukturerat socialt arbete som erbjuder behövande människor stöd inom många livsområden. De målgrupper som Ansars sociala arbete riktas mot är främst studenter, fattiga och faderslösa barn. Majoriteten av dem som erhåller stöd är kvinnor och barn. Målgrupperna tillkommer i ett samspel mellan mänskliga behov, donatorers intentioner, myndigheternas riktlinjer och Abu Nurs egna intentioner och möjligheter att realisera sociala projekt. Studien visar att det finns en stark koppling mellan det sociala arbetet som Ansar bedriver och den andliga tradition Abu Nur representerar.</p><p>Stödet till studenterna är främst riktat mot kursavgifterna men ger också en mindre grupp studenter möjlighet till kost och logi för en låg kostnad. Stödet till de fattiga utgörs främst av ekonomiskt stöd men även annan form av materiellt stöd samt viss utbildning erbjuds. Verksamheten kring de faderslösa barnen är indelad i två sektioner. Den externa sektionen erbjuder stöd till 1800 barn som bor hemma hos sina mödrar eller släktingar. Man har utarbetat ett program vilket erbjuder de faderslösa barnen stöd inom flera livsområden som kontant ekonomiskt stöd, mat, kläder, hälsovård, föräldrastöd, utbildningsstöd, fritidsaktiviteter samt stöd i social interaktion och inre utveckling. Delar av stödet förmedlas genom en veckobaserad gruppverksamhet för barn och mödrar.</p><p>Den andra sektionen består av ett barnhem, Dar ar-rahme, för 150 flickor i åldern 4-13 år.</p><p>Dar ar-rahme är ett nystartat barnhem vars sociala struktur baseras på ett lägenhetssystem, inspirerat av SOS-barnbyar, i syfte att eftersträva en familjekänsla. Barnen är fördelade på 12 lägenheter där en personal i varje lägenhet lever med barnen under medlevarskap. Dar ar-rahme erbjuder barnen stöd inom motsvarande områden som den externa sektionen men är mer heltäckande.</p><p>Kärlek som faktor i behandlingsarbetet var ett påfallande inslag i bägge sektionernas arbete med de faderslösa barnen och deras mödrar. Inom bägge verksamheter så eftersträvade man att bemöta barnen med kärlek bl.a. med stöd av hadithen om att smeka det faderslösa barnets huvud. Kunskapsförmedling är ett annat viktigt behandlingsinslag för de faderslösa barnen där de dels får stöd i skolarbetet men också i social interaktion som inre utveckling. Att bidra till samhällsutveckling är ett genomgående inslag i Abu Nurs verksamhet i stort och återspeglas även i det sociala arbetet. Tydligast kommer det till uttryck i verksamheten på Dar ar-rahme där man bär visionen att det framgångsrika samhället kan byggas genom de faderslösa barnen.</p> / <p>موجز الدراسة</p><p>تتطرق هذه الدراسة إلى العمل الاجتماعي بين المسلمين متمثلا بمسجد أبو النور , و هو مسجد كبير يقع في شمال دمشق. و قد تم إجراء بحث معمق عن النشاطات المتعلقة بالأيتام, و التي أطلقت عليهم هذه الدراسة ب ”الأطفال فاقدي الآباء”.</p><p>و تناقش هذه الدراسة الأسئلة التالية:</p><p>ما هي الفئات التي يتوجه إليها العمل الاجتماعي؟ و كيف يدار هذا العمل؟ و ماهي المنطلقات الدينية التي يرتكز عليها هذا العمل ؟</p><p>هذه الدراسة عبارة عن بحث إثنوغرافي ثقافي. قد تم جمع المعلومات فيه عن طريق المقابلات والملاحظات خلال المشاركة العملية في النشاطات خلال رحلة 7 أسابيع في خريف عام 2007.</p><p>و تعتبر هذه الدراسة كمبحث أولي , و يتم رواية ما توصل إليه من نتائج</p><p>يمثل مسجد أبو النور رسالة روحية مميزة أرسى دعائمها الشيخ الراحل أحمد كفتارو الذي ابتكر تفسير حداثي للإسلام معتمداً على الطريقة الصوفية. و يشرف مسجد أبو النور على عدد من النشاطات أهمها في مجال الدعوة , و التعليم , بالإضافة إلى الرعاية الاجتماعية من خلال منظمة الأنصار الخيرية.</p><p>و منظمة الأنصار الخيرية واحدة من أكبر المنظمات الخيرية الموجودة في البلد , و تدير نشاط خيري مكثف و منظم لتقديم الدعم و المساعدة على مختلف أشكالها للفئات المحتاجة.</p><p>ويشكل الطلاب , و الفقراء, و الأطفال فاقدي الآباء الفئات الرئيسية التي يتوجه عمل الانصار الاجتماعي إليها. و القسم الأعظم من الذين يتلقون الدعم هم النساء و الأطفال. و يتم فرز هذه الفئات و تقديم المساعدة لها بالتنسيق بين الحاجات الإنسانية , و نوايا المتبرعين, و الجهات الحكومية , و إمكانيات مسجد أبو النور و خططه لتنفيذ العمل الاجتماعي.</p><p>و تظهر هذه الدراسة الصلة الوثيقة بين العمل الاجتماعي الذي تديره جمعية الأنصار الخيرية و التيار الروحي الذي يمثله مسجد أبو النور</p><p>و يقدم الدعم للطلاب بشكل عام عن طريق تخفيض تكلفة الدراسة , و لكن هناك مجموعة أقل من الطلاب يمكنها الحصول على السكن و المعيشة بأسعار مخفضة. و تتلقى شريحة الفقراء الدعم و المساعدة المالية بشكل رئيسي و يتعدى الدعم إلى مناح أخرى أيضاً مثل الدعم الدراسي.</p><p>و يقسم العمل الأجتماعي المتوجه نحو الأطفال فاقدي الآباء إلى قسمين:</p><p>1ـ قسم خارجي : و تقدم من خلاله المساعدة إلى 1800 طفل يعيشون في كنف أمهاتهم أو الأقارب. و تشمل المساعدة شتى احتياجات الحياة المختلفة عن طريق برنامج منظم يشمل المساعدة المالية, و الطعام, و الملابس , و الصحة , و مساعدة أولياء الأمور, و الدعم الدراسي , و نشاطات أوقات الفراغ, و بالإضافة إلى المساعدة في الاندماج و التفاعل الاجتماعي, و زيادة الثقة في النفس. و يتم إدارة مجموعة عمل أسبوعية لإيصال الدعم إلى مستحقيه.</p><p>2ـ ميتم ”دار الرحمة”: و تعيش فيه 150 طفلة تتراوح أعمارهن بين 4 و 13 عام. و دار الرحمة عبارة عن ميتم شيد حديثا , و يحاكي بناءه الاجتماعي نظام الشقق المستوحى من قرى الأطفال إس أو إس , و يهدف إلى خلق جو أسري. و تتوزع الطفلات على 12 شقة حيث تتواجد مشرفة في كل شقة تعيش مع الطفلات بشكل متواصل . و يقدم دار الرحمة دعم مماثل للقسم الخارجي , و لكن بشكل أكثف و أشمل.</p><p>و يعتبر الحب عامل مهم و ملاحظ في التعامل في كلي القسمين مع الأطفال فاقدي الآباء و أولياء أمورهم. و يتم السعي في ورشات العمل إلى معاملة الأطفال بمحبة و ود مستلهمين الأحاديث النبوية التي تحث على الإحسان إلى الأطفال فاقدي الآباء. و تعتبر التوعية العلمية عنصر مهم آخر في التعامل مع الأطفال فاقدي الآباء, حيث لا يقتصر الدعم على المساعدة في الواجبات الدراسية بل يتعداه إلى التفاعل الاجتماعي لتكوين الشخصية و رفع الروح المعنوية. و تعتبر المساهمة في تطوير المجتمع الهدف الرئيسي في ورشات عمل أبو النور و ينعكس ذلك في العمل الأجتماعي. وهذا يتجلى بوضوح من خلال العمل في دار الرحمة حيث يحمل القائمون على العمل هناك الرؤية أن بإمكان الأطفال فاقدي الآباء بناء مجتمع ناجح.</p>
5

إحسن إلى المحتاجين : en etnografisk fallstudie över socialt arbete bland muslimer i Damaskus

Engström, Rikard January 2008 (has links)
Studien berör socialt arbete bland muslimer utifrån exemplet Abu Nur som är en större moské i norra Damaskus. En särskild fördjupning har gjorts av verksamheten kring yatiim, barn vars far har dött, som i studien benämns som de faderslösa barnen. Studiens frågeställningar är: Vilka målgrupper riktas det sociala arbetet mot? Hur bedrivs det sociala arbetet? Vilka religiösa erfarenheter påverkar det sociala arbetets utformning? Studien är en etnografisk fallstudie på kvalitativ grund där informationen baseras på intervjuer och deltatagande observation som insamlats under en 7-veckorsperiod hösten 2007. Studien betraktas som grundforskning och resultatet presenteras i deskriptiv form. Abu Nur representerar ett specifikt andligt budskap utformat av den numera avlidne Shejk Ahmad Kuftaro som utarbetade en modern islamtolkning med stöd av den sufiska traditionen. Abu Nur bedriver verksamheter främst inom dawa, utbildning samt socialt arbete. Det sociala arbetet sker genom Ansar som är en av landets största välgörenhetsorganisationer. Ansar bedriver ett omfattande och strukturerat socialt arbete som erbjuder behövande människor stöd inom många livsområden. De målgrupper som Ansars sociala arbete riktas mot är främst studenter, fattiga och faderslösa barn. Majoriteten av dem som erhåller stöd är kvinnor och barn. Målgrupperna tillkommer i ett samspel mellan mänskliga behov, donatorers intentioner, myndigheternas riktlinjer och Abu Nurs egna intentioner och möjligheter att realisera sociala projekt. Studien visar att det finns en stark koppling mellan det sociala arbetet som Ansar bedriver och den andliga tradition Abu Nur representerar. Stödet till studenterna är främst riktat mot kursavgifterna men ger också en mindre grupp studenter möjlighet till kost och logi för en låg kostnad. Stödet till de fattiga utgörs främst av ekonomiskt stöd men även annan form av materiellt stöd samt viss utbildning erbjuds. Verksamheten kring de faderslösa barnen är indelad i två sektioner. Den externa sektionen erbjuder stöd till 1800 barn som bor hemma hos sina mödrar eller släktingar. Man har utarbetat ett program vilket erbjuder de faderslösa barnen stöd inom flera livsområden som kontant ekonomiskt stöd, mat, kläder, hälsovård, föräldrastöd, utbildningsstöd, fritidsaktiviteter samt stöd i social interaktion och inre utveckling. Delar av stödet förmedlas genom en veckobaserad gruppverksamhet för barn och mödrar. Den andra sektionen består av ett barnhem, Dar ar-rahme, för 150 flickor i åldern 4-13 år. Dar ar-rahme är ett nystartat barnhem vars sociala struktur baseras på ett lägenhetssystem, inspirerat av SOS-barnbyar, i syfte att eftersträva en familjekänsla. Barnen är fördelade på 12 lägenheter där en personal i varje lägenhet lever med barnen under medlevarskap. Dar ar-rahme erbjuder barnen stöd inom motsvarande områden som den externa sektionen men är mer heltäckande. Kärlek som faktor i behandlingsarbetet var ett påfallande inslag i bägge sektionernas arbete med de faderslösa barnen och deras mödrar. Inom bägge verksamheter så eftersträvade man att bemöta barnen med kärlek bl.a. med stöd av hadithen om att smeka det faderslösa barnets huvud. Kunskapsförmedling är ett annat viktigt behandlingsinslag för de faderslösa barnen där de dels får stöd i skolarbetet men också i social interaktion som inre utveckling. Att bidra till samhällsutveckling är ett genomgående inslag i Abu Nurs verksamhet i stort och återspeglas även i det sociala arbetet. Tydligast kommer det till uttryck i verksamheten på Dar ar-rahme där man bär visionen att det framgångsrika samhället kan byggas genom de faderslösa barnen. / موجز الدراسة تتطرق هذه الدراسة إلى العمل الاجتماعي بين المسلمين متمثلا بمسجد أبو النور , و هو مسجد كبير يقع في شمال دمشق. و قد تم إجراء بحث معمق عن النشاطات المتعلقة بالأيتام, و التي أطلقت عليهم هذه الدراسة ب ”الأطفال فاقدي الآباء”. و تناقش هذه الدراسة الأسئلة التالية: ما هي الفئات التي يتوجه إليها العمل الاجتماعي؟ و كيف يدار هذا العمل؟ و ماهي المنطلقات الدينية التي يرتكز عليها هذا العمل ؟ هذه الدراسة عبارة عن بحث إثنوغرافي ثقافي. قد تم جمع المعلومات فيه عن طريق المقابلات والملاحظات خلال المشاركة العملية في النشاطات خلال رحلة 7 أسابيع في خريف عام 2007. و تعتبر هذه الدراسة كمبحث أولي , و يتم رواية ما توصل إليه من نتائج يمثل مسجد أبو النور رسالة روحية مميزة أرسى دعائمها الشيخ الراحل أحمد كفتارو الذي ابتكر تفسير حداثي للإسلام معتمداً على الطريقة الصوفية. و يشرف مسجد أبو النور على عدد من النشاطات أهمها في مجال الدعوة , و التعليم , بالإضافة إلى الرعاية الاجتماعية من خلال منظمة الأنصار الخيرية. و منظمة الأنصار الخيرية واحدة من أكبر المنظمات الخيرية الموجودة في البلد , و تدير نشاط خيري مكثف و منظم لتقديم الدعم و المساعدة على مختلف أشكالها للفئات المحتاجة. ويشكل الطلاب , و الفقراء, و الأطفال فاقدي الآباء الفئات الرئيسية التي يتوجه عمل الانصار الاجتماعي إليها. و القسم الأعظم من الذين يتلقون الدعم هم النساء و الأطفال. و يتم فرز هذه الفئات و تقديم المساعدة لها بالتنسيق بين الحاجات الإنسانية , و نوايا المتبرعين, و الجهات الحكومية , و إمكانيات مسجد أبو النور و خططه لتنفيذ العمل الاجتماعي. و تظهر هذه الدراسة الصلة الوثيقة بين العمل الاجتماعي الذي تديره جمعية الأنصار الخيرية و التيار الروحي الذي يمثله مسجد أبو النور و يقدم الدعم للطلاب بشكل عام عن طريق تخفيض تكلفة الدراسة , و لكن هناك مجموعة أقل من الطلاب يمكنها الحصول على السكن و المعيشة بأسعار مخفضة. و تتلقى شريحة الفقراء الدعم و المساعدة المالية بشكل رئيسي و يتعدى الدعم إلى مناح أخرى أيضاً مثل الدعم الدراسي. و يقسم العمل الأجتماعي المتوجه نحو الأطفال فاقدي الآباء إلى قسمين: 1ـ قسم خارجي : و تقدم من خلاله المساعدة إلى 1800 طفل يعيشون في كنف أمهاتهم أو الأقارب. و تشمل المساعدة شتى احتياجات الحياة المختلفة عن طريق برنامج منظم يشمل المساعدة المالية, و الطعام, و الملابس , و الصحة , و مساعدة أولياء الأمور, و الدعم الدراسي , و نشاطات أوقات الفراغ, و بالإضافة إلى المساعدة في الاندماج و التفاعل الاجتماعي, و زيادة الثقة في النفس. و يتم إدارة مجموعة عمل أسبوعية لإيصال الدعم إلى مستحقيه. 2ـ ميتم ”دار الرحمة”: و تعيش فيه 150 طفلة تتراوح أعمارهن بين 4 و 13 عام. و دار الرحمة عبارة عن ميتم شيد حديثا , و يحاكي بناءه الاجتماعي نظام الشقق المستوحى من قرى الأطفال إس أو إس , و يهدف إلى خلق جو أسري. و تتوزع الطفلات على 12 شقة حيث تتواجد مشرفة في كل شقة تعيش مع الطفلات بشكل متواصل . و يقدم دار الرحمة دعم مماثل للقسم الخارجي , و لكن بشكل أكثف و أشمل. و يعتبر الحب عامل مهم و ملاحظ في التعامل في كلي القسمين مع الأطفال فاقدي الآباء و أولياء أمورهم. و يتم السعي في ورشات العمل إلى معاملة الأطفال بمحبة و ود مستلهمين الأحاديث النبوية التي تحث على الإحسان إلى الأطفال فاقدي الآباء. و تعتبر التوعية العلمية عنصر مهم آخر في التعامل مع الأطفال فاقدي الآباء, حيث لا يقتصر الدعم على المساعدة في الواجبات الدراسية بل يتعداه إلى التفاعل الاجتماعي لتكوين الشخصية و رفع الروح المعنوية. و تعتبر المساهمة في تطوير المجتمع الهدف الرئيسي في ورشات عمل أبو النور و ينعكس ذلك في العمل الأجتماعي. وهذا يتجلى بوضوح من خلال العمل في دار الرحمة حيث يحمل القائمون على العمل هناك الرؤية أن بإمكان الأطفال فاقدي الآباء بناء مجتمع ناجح.

Page generated in 0.0541 seconds