Syftet med denna studie är att förklara och skapa förståelse för varför företag väljer att hyra in personal samt vilka för- och nackdelar detta medför för företag. Utifrån att studiens syfte är att skapa förståelse passar en kvalitativ studie in. Valet föll specifikt på att göra en kvalitativ fallstudie. Empiriinsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med tio väl utvalda respondenter på fallföretaget.Studien visar inte några tydliga resultat om en jämförelse görs mot tidigare forskning. Fallföretaget ser andra för- och nackdelar än den generella forskningen menar på. Detta kan tyda på att motiven bakom beslutet att hyra in personal är individuellt och helt enkelt varierar mellan företag. En annan anledning att det inte samspelar med tidigare forskning kan vara att det är annan tid nu när denna studie genomförts än vad det varit då tidigare forskning genomförts.Inhyrning av personal rymmer många aspekter och denna studie har egentligen bara berört några av dem. Framtida forskning skulle kunna fokusera mer på exempelvis arbetsmiljö eller studera kostnaderna kring inhyrning av personal ytterligare. Intressant vore även att se på detta fenomen från andra vinklar, den inhyrde konsultens eller varför inte bemanningsföretagets. / The aim with this study is to explain and search for understanding in why companies chose to hire temporary agency workers, and which pros and cons this bring to the company. Based on the purpose of the study, to search for understandning, a qualitative study suits. The choice fell on doing a qualitative case study. The empirical collection was implemented through semi-structured interviews with ten well selected respondents from the case company.The study doesn’t show any distinct results comparing to previous research. The case company sees other pros and cons then the general research has shown. This could indicate that the reason for hiring extra staff is individual and simply varies from company to company. Another reason could be that it’s another time of living now than when previous research were accomplished.The use of temporary agency workers contains many aspects and this study only refer to some of them. Future research could for example focus on work environment or look further into the costs of hiring staff. It would also be interesting to look att this phenomenon from different point of views, maybe the hired consult or why not the staffing company.

The essays main intent is to examine whether there has been a proper implementation of the Council’s directive 1999/70/EG into Swedish law regarding the requirement for measures to prevent the abuse of successive fixed-term employment contracts. To achieve this purpose there is a need for an examination of current law. The essay also has some secondary purposes. One of these secondary purposes is the question of whether the implementation of the Council’s directive 1999/70/EG has lead to a reduction of the workers employment protection, which is closely connected to my main question and the violation case. My other secondary purposes are to make a connection between fixed-term employment and labor market flexibilization and flexicurity, to see if the rules about fixed-term work has affected gender equality, and to discuss whether there has been a shift of power in the relationship between employers and employees. I have come to the conclusion that Sweden has not implemented the Council’s directive 1999/70/EG properly regarding the requirement for measures to prevent abuse of successive fixed-term employments. I have found that the Swedish rules that apply today may be circumvented by combining various forms of fixed-term employments and that some forms of fixed-term employment requires a more clear definition. To prevent the abuse of successive fixed-term contracts, I suggest the introduction of a maximum total duration for all forms of fixed-term employment together, combined with a rule about the maximum number of times a fixed-term employment contract may be renewed. Furthermore I have found factors indicating that a reduction of workers employment protection level has taken place, but I can not draw any firm conclusions about it because the essay has not examined the issue in a completely thorough manner. I have also found a connection between labor market flexibilization and the use of fixed-term employment and that Sweden should examine whether the flexicurity-model can provide some useful solutions to increase employment without reducing workers employment protection level. Gender equality regarding the share of fixed-term employment contracts has slightly increased, both in Sweden and in the EU, since the origin of the Council’s directive 1999/70/EG. Also I have found that the new rules for fixed-term employment may have resulted in a shift of power that favors the employer. / Uppsatsen syftar främst till att undersöka huruvida det skett en korrekt implementering av visstidsdirektivet i svensk rätt avseende kravet på åtgärder för att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar. För att uppnå detta syfte krävs en utredning av gällande rätt. Uppsatsen har också några underordnade syften. Ett av dessa underordnade syften är frågan om huruvida implementeringen av visstidsdirektivet inneburit en minskning av arbetstagarnas anställningsskydd, som är nära kopplat till min huvudsakliga fråga och överträdelseärendet. Mina andra underordnade syften är att koppla reglerna om tidsbegränsade anställningar till arbetsmarknadens flexibilisering och flexicurity, att se om reglerna om tidsbegränsade anställningar påverkat jämställdhet mellan könen och att diskutera huruvida det skett förändringar i maktförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Jag har kommit fram till slutsatsen att Sverige inte har implementerat visstidsdirektivet på ett korrekt sätt avseende kravet på åtgärder för att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar. Jag har konstaterat att de svenska reglerna som gäller idag kan kringgås genom att olika former av tidsbegränsade anställningar kombineras och att vissa av anställningsformerna kräver en tydligare definition. För att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar föreslår jag att det införs en övre sammanlagd tidsgräns för alla tidsbegränsade anställningsformer kombinerat med en regel om maximalt antal gånger ett tidsbegränsat anställningsavtal får förnyas. Jag har funnit faktorer som visar på att en minskning av arbetstagarskyddet har skett, men jag kan inte dra några säkra slutsatser om det eftersom uppsatsen inte behandlat frågan på ett uttömmande sätt. Vidare har jag funnit ett samband mellan arbetsmarknadens flexibilisering och användandet av tidsbegränsade anställningar och att Sverige borde undersöka om flexicurity-modellen kan bidra med några lösningar för att öka sysselsättningen utan att minska nivån på arbetstagarnas anställningsskydd. Jämställdhet mellan könen rörande andelen tidsbegränsat anställda har ökat något, både i Sverige och EU, sedan visstidsdirektivets tillkomst. Jag har också kommit fram till att de nya reglerna om tidsbegränsade anställningar kan ha inneburit en maktförskjutning som gynnar arbetsgivaren.